NHL 2025/26 – lag för lag: Nashville Predators
Nashville Predators gick all in på free agent-marknaden förra sommaren – i hopp om att ställa en utmanare på isen. I stället blev det ett spektakulärt magplask som gör att många undrar om laget kan tvingas till en rebuild inom kort. Scott Maxwell synar Filip Forsbergs lag med kritiska ögon inför vad som får betraktas som en nyckelsäsong.

Den här texten är publicerad på DailyFaceoff.com och har översatts från engelska till svenska.
Inför NHL-säsongen 2025/26 analyseras samtliga 32 lag. Här: Nashville Predators
Tidigare NHL-genomgångar:
26/8 – Anaheim Ducks: Kan Leo Carlssons lyft ge slutspelsvittring?
27/8 – Boston Bruins: Flopplaget mot ny besvikelse efter märkliga sommaren?
28/8 – Buffalo Sabres: En 14-årig förbannelse som inte ser ut att brytas
29/8 – Calgary Flames: Svenskens ovissa framtid – en distraktion?
30/8 – Carolina Hurricanes: Ska NHL:s mest förutsägbara lag misslyckas igen?
31/8 – Chicago Blackhawks: För mycket press på underbarnets axlar?
1/9 – Colorado Avalanche: Landeskogs hälsa kan bli avgörande
2/9 – Columbus Blue Jackets: Reste sig ur askan efter den fruktansvärda tragedin
3/9 – Dallas Stars: Topplaget som allt faller på mållinjen
4/9 – Detroit Red Wings: Är Lucas Raymond tillräckligt bra för att ta Detroit högre?
5/9 – Edmonton Oilers: Nervositeten stiger – vad händer med Connor McDavid?
6/9 – Florida Panthers: En dominant med chans på tredje raka bucklan
11/9 – Los Angeles Kings: En gräslig sommar – varning för flopp
12/9 – Minnesota Wild: Fansens skräck: Kaprizovs tvekan inför nytt kontrakt
13/9 – Montréal Canadiens: NHL:s mest spännande lag – redo att utmana?
Så kan Nashville Predators ställa upp 2025/26

Nashville Predators säsongen 2024/25
Nashville Predators var på allas läppar sommaren 2024 efter att ha satsat 108,5 miljoner dollar på Steven Stamkos, Jonathan Marchessault och Brady Skjei. Medan vissa köpte hajpen lite för mycket och förväntade sig att laget äntligen skulle ta nästa steg från medelmåttighet för första gången sedan 2018, var de mer realistiska förväntningarna att de åtminstone skulle hålla sin nuvarande nivå.
Men Predators lyckades inte ens med det. De förlorade sina fem första matcher, sju av de tio första, 13 av de 18 första, och till slut 22 av sina 29 första matcher – och var redan borta från slutspelsracet i början av december. Även när de återfick lite form och radade upp segrar följdes varje vinstsvit på fyra–fem matcher tätt av en lika lång förlustsvit. När säsongen summerades stod Nashville på 30–44–8 och hade den tredje sämsta raden i ligan, endast bättre än de ständiga jumbolagen Chicago Blackhawks och San Jose Sharks.
Nu befinner sig Predators i en av de svåraste situationerna i ligan. Medelåldern på deras NHL-spelare som är kontrakterade längre än en säsong till är 31,71 år, och dessa sju spelare upptar 53,72 procent av lönetaket den här säsongen. Förra säsongen stärkte de visserligen sin talangpool rejält, men det här är fortfarande ett lag som satsar på en äldre kärna som redan visat att de inte håller slutspelsklass.
Den här sommaren blev det inte lika stora förändringar. General manager Barry Trotz satsade ändå 22 miljoner dollar på Nicolas Hague efter en trade med Vegas Golden Knights där Colton Sissons och Jeremy Lauzon gick åt andra hållet, och han hämtade dessutom in Erik Haula från New Jersey Devils samt skrev kontrakt med Nick Perbix. Kärnan är dock i stort sett intakt. Frågan är: finns det någon gnista kvar i den här Predators-kärnan, eller var fjolåret starten på en lång och plågsam bottenperiod tills kontrakten försvinner?

Nashville Predators nyförvärv och förluster
Nyförvärv
Nick Perbix, back
Nicolas Hague, back
Erik Haula, center
Dylan Gambrell, center (PTO)
Förluster
Colton Sissons, center (VGK)
Jeremy Lauzon, back (VGK)
Marc Del Gaizo, back (MTL)
Kieffer Bellows, vänsterforward (Brynäs IF)
Jakub Vrana, forward (Linköping HC)
Nashville Predators anfall
Predators offensiv var en stor besvikelse 2024/25 och slutade på 31:a plats i antal mål per match (2,59). De såg visserligen förbättringar både i powerplay (18:e plats med 21,9 procent) och i antal skapade chanser (19:e plats i fem mot fem förväntade mål per 60 minuter med 2,49), men med tanke på alla pengar som lagts på två målskyttar borde de inte ha haft så svårt att sätta pucken i nätet.
När Stamkos gör sin svagaste poängmässiga säsong (53 poäng på 82 matcher) i en skadefri säsong sedan sin rookiesäsong, och Marchessault sin sämsta (56 på 78 matcher) sedan tiden i Tampa Bay Lightnings fjärdekedja, då är resultatet inte förvånande. Predators hade också sämst skotteffektivitet i hela ligan med 8,86 procent.
Och det var inte bara Stamkos och Marchessault som sviktade. Ryan O’Reilly föll från 69 till 53 poäng, Roman Josi från 85 till 38 (på 53 matcher – i full säsong motsvarande 58 poäng), och Skjei från 47 till 33. Till och med Filip Forsberg, som klart toppade laget med 76 poäng, backade från 94 året innan. Det här är lagets offensiva kärna – och om deras produktion fortsätter minska lär man inte kunna räkna med mycket förbättring. Potential finns, men i deras ålder är det inte mycket.

Bakom kärnan finns inte heller mycket stöd. Michael Bunting och Luke Evangelista var de mest produktiva spelarna utanför topp sex. Bunting passar visserligen Nashvilles forecheckande stil men är som bäst bredvid elitspelare, något han visade bredvid Auston Matthews och Mitch Marner i Toronto. Evangelista har aldrig nått 40 poäng under tre NHL-säsonger men ligger faktiskt trea bland deras forwards i 5v5 primära poäng per 60 (1,49) de senaste tre åren. Han kan växa i en större roll – men att han ännu inte har kontrakt säger en del om hur klubben ser på honom.
Zachary L’Heureux är ytterligare ett alternativ som kan driva spel offensivt, men produktionen är ännu svag. Som 22-åring har han dock utrymme att utvecklas. På backsidan finns inte heller mycket offensivt stöd. Nick Perbix har hyfsade siffror (0,67 primära 5v5-poäng per 60) men har aldrig nått över 24 poäng. Resten av backarna saknar än så länge offensivt CV.
Till syvende och sist måste Nashvilles toppspelare höja sig. De får betalt för att producera, men gjorde det inte i fjol. Om de inte lyckas i år heller väntar ett liknande resultat och ännu större oro för framtiden.
Nashville Predators försvar
Defensivt var det samma visa. Predators släppte in i snitt 3,34 mål per match (27:e plats), men hade ett starkt boxplay (81,5 %, sjunde bäst) och låg på delad 17:e plats i förväntade insläppta 5v5-mål per 60 minuter (2,54). Alltså såg det inte fullt så illa ut som siffrorna antydde, men det var ändå långt ifrån stabilt.
Förlusten av Lauzon minskade lagets defensiva styrka något, men Perbix och Hague är okej alternativ, även om de inte är några toppnamn. Frågan är om de kan fylla luckan. Problemet är att både Josi och Skjei är kända mer för offensiv och pucktransport än defensiv stabilitet. Josi har visserligen haft perioder av bra defensiv, men tog ett tydligt steg tillbaka i fjol och hans POTS-diagnos gör framtiden osäker.
I bottenpar väntas Adam Wilsby och Nick Blankenburg spela – två relativt oprövade kort men med lovande siffror. Särskilt Wilsby, som i fjol hade elfte bästa siffrorna i ligan på RAPM xGA/60.
På forwardssidan finns fler defensivt skickliga alternativ. O’Reilly, Haula och Cole Smith har starka defensiva meriter, och yngre spelare som Evangelista och L’Heureux visar lovande siffror. Paradoxalt nog har Nashville ett forwardsgäng som försvarar bra men inte kan göra mål, och en backuppsättning som kan driva spel men inte försvara.

Nashville Predators målvakter
Ett av Predators största problem med att hålla pucken utanför nätet var att målvakterna underpresterade, då de hade den fjärde sämsta lagräddningsprocenten i ligan med 88,4. Huvudansvaret faller på Juuse Saros, som startade femte flest matcher förra säsongen men bara hade en räddningsprocent på 89,6 och –13,53 räddade mål över förväntan i spel fem mot fem, den tredje sämsta siffran bland alla målvakter förra säsongen. Han var inte bara ett offer för ett svagt Nashville-lag framför sig; han var en av de drivande orsakerna till lagets svaga spel.
För bara två år sedan ansågs Saros vara en topp fem-målvakt i ligan. Men nu, 30 år gammal och efter svaga prestationer både förra säsongen och 2023/24 (90,6 i räddningsprocent, –1,42 i 5-mot-5 GSAx), är den statusen ifrågasatt. Detta kommer precis i tid för att hans åttaårskontrakt med en cap hit på 7,74 miljoner dollar per säsong ska börja gälla. Nashville får verkligen hoppas att han studsar tillbaka; annars kan förlängningen med Saros och beslutet att göra sig av med Jaroslav Askarov visa sig vara deras största misstag under det senaste året.
När vi ändå talar om drag som Predators ångrar så var inte deras backup-alternativ mycket till förbättring förra säsongen. Justus Annunen hade en räddningsprocent på .888 och –4,79 i 5-mot-5 GSAx på 23 matcher efter att han kommit från Colorado Avalanche i utbyte mot Scott Wedgewood. Med tanke på Wedgewoods prestation under året (90,8 i räddningsprocent, +5,42 i 5-mot-5 GSAx) hade de troligen kunnat använda det bytet för mer stabilitet bakom Saros. Åtminstone finns det en viss potential i Annunen, som bara är 24 år gammal.

Nashville Predators tränare
En fördel med att ha en tidigare huvudtränare som general manager är att han förstår att tunga perioder inte alltid ska lastas på tränaren. Det var troligen det som räddade Andrew Brunettes jobb i Predators, eftersom den svaga starten på säsongen 2024–25 fick många att undra om han satt löst. Med tanke på att laget ändå hade stabila underliggande siffror var det svårt att lägga fjolårets svaga resultat på Brunette.
Men när Brunette nu går in i sin tredje säsong bakom båset kommer pressen att öka om Predators inte åtminstone kan ta sig tillbaka in i slutspelsdiskussionen. Situationen handlar mer om Trotz än om Brunette, men även om den tidigare tränaren har förståelse är det svårt att se honom få sparken före Brunette, med tanke på både hans arv i klubben och hans högre position i organisationen.
Nashville Predators rookies
Matthew Wood är just nu den enda rookien som väntas starta säsongen i Predators. Han gjorde ett stabilt intryck under sex matcher med laget efter att ha avslutat sin säsong på University of Minnesota, men kan behöva mer tid i AHL innan han blir bofast i NHL.
Det finns dock flera andra alternativ som kan få chansen under säsongen, framför allt David Edstrom i anfallet och Tanner Molendyk på backsidan. Precis som Wood skulle båda må bra av mer tid i AHL, men om de startar starkt och skador ställer till det för Predators vore det ingen överraskning om de får NHL-matcher senare under året.

Den största frågan kan vara hur mycket deras senaste femteval i draften, Brady Martin, imponerar på träningslägret. Han har både fysiken och arbetsmoralen för att stå sig i NHL. Men är resten av hans spel redo? Det är möjligt – men han kan fortfarande vinna på en säsong till i OHL.
Tre heta frågor för Nashville Predators
- Vad händer med den överbetalda kärnan?
Nashville spenderade enorma summor förra sommaren för att värva Stamkos, Marchessault och Skjei, men misslyckades kapitalt. Underliggande siffror antydde dock att laget kanske var närmare slutspelsnivå än tabellen visade. Den här säsongen kan bli ett verkligt vägskäl: fortsätter de att vara mediokra, eller har kärnan passerat sin topp och det är dags för en ombyggnad? - Är Josi fortfarande en Norris-back?
Roman Josi har tillhört ligans bästa backar i över tio år, men i fjol hände två saker: han gjorde en av sina svagaste säsonger på länge och fick diagnosen POTS. Att förvänta sig hans tidigare elitnivå vid 35 års ålder kan vara för mycket. Om han tappar ytterligare har laget ingen tydlig ersättare i systemet. - Hur lång är Trotz lina?
Predators hade bara haft en general manager i klubbens historia innan David Poile gick i pension och utnämnde Barry Trotz, som var huvudtränare i klubbens 15 första säsonger, till sin efterträdare. Nashville har aldrig varit snabba med att sparka tränare eller general managers, men som GM har Trotz haft motsatsen till Midas touch: allt han rört vid har varit tveksamt eller direkt dåligt. Klubben har länge verkat nöjd med mediokritet – men om Trotz fortsätter dra laget nedåt, får han då gå? Eller kommer hans arv i klubben hålla honom kvar längre än han borde?

Förutsägelse för Nashville Predators 2025/26
Nashvilles säsong 2024/25 blev en mardröm, ett värsta-scenario som utspelade sig nästan utan motstånd. Det är svårt att se hur de ska nå upp till något bästa-scenario. Men det finns ändå tillräckligt många faktorer som gör att de kan förbättra sig jämfört med tredje sämst i ligan.
När lagets sex främsta offensiva vapen alla backar i produktion, och den påstått elitklassade målvakten gör sin svagaste säsong som förstemålvakt, då är det väntat att resultatet faller. Men när majoriteten av spelarna dessutom är i 30-årsåldern kan man fråga sig om detta snarare är den nya normen.
Om Predators kan fortsätta skapa och begränsa chanser på samma nivå som i fjol borde de inte vara lika dåliga. Men även då är det svårt att tro att de ska kunna utmana på allvar om en slutspelsplats. Kanske hänger de med i början, men sannolikt faller de tillbaka under säsongens gång. Inte så lågt som ifjol – men tillräckligt för att missa slutspelet bekvämt.
Nashville Predators trupp 2025/26
Source: Nashville Predators @ Elite Prospects
Den här artikeln handlar om: