Slutspelets mest ojämna serie – överkörning att vänta?

Topplaget i hela ligan mot ett lag som inte ens gått till slutspel om de spelat i den andra konferensen. Colorado Avalanche går in som jättefavoriter mot ett Los Angeles Kings som kvalificerade sig till Stanley Cup-slutspelet 2026 med bara 22 segrar efter ordinarie matchtid. Det kan bara sluta på ett sätt?

Den här texten är publicerad på DailyFaceoff.com och har översatts till svenska.

Förhandstexter Stanley Cup-slutspelet 2026

• Buffalo Sabres – Boston Bruins: Dahlin vs. Pastrnak – duellen som kan avgöra rivalmötet
• Carolina Hurricanes – Ottawa Senators: Kan Ullmark stå emot orkanen?
• Pittsburgh Penguins – Philadelphia Flyers: Formen vässad – kan Erik Karlsson skapa magi igen?
• Dallas Stars – Minnesota Wild: Första rundans juvel – topplagen möts direkt
• Vegas Golden Knights – Utah Mammoth: Kan ”Tortorella-effekten” ta Vegas hela vägen?

Fakta: Colorado Avalanche – Los Angeles Kings

Colorado Avalanche: etta i Central Division, 121 poäng

Los Angeles Kings: andra wild card-platsen i Western Conference, 90 poäng

Spelschema: Colorado Avalanche – Los Angeles Kings

• Match 1 – Colorado Avalanche vs Los Angeles Kings – söndag 19 april kl. 21.00
• Match 2 – Colorado Avalanche vs Los Angeles Kings – onsdag 22 april kl. 04.00
• Match 3 – Los Angeles Kings vs Colorado Avalanche – fredag 24 april kl. 04.00
• Match 4 – Los Angeles Kings vs Colorado Avalanche – söndag 26 april kl. 22.30
• Match 5 (vid behov) – Colorado Avalanche vs Los Angeles Kings – torsdag 30 april (tid ej fastställd)
• Match 6 (vid behov) – Los Angeles Kings vs Colorado Avalanche – lördag 2 maj (tid ej fastställd)
• Match 7 (vid behov) – Colorado Avalanche vs Los Angeles Kings – måndag 4 maj (tid ej fastställd)

Svenskar i lagen

Colorado Avalanche

Gabriel Landeskog, fw

Los Angeles Kings

Anton Forsberg, mv
Jacob Moverare, b
Adrian Kempe, fw

---

Läget i lagen

Colorado Avalanche säkrade i praktiken sin slutspelsplats redan i slutet av oktober. Bortsett från en 3–2-förlust mot Boston Bruins den 25 oktober förlorade Avalanche inte en enda match under ordinarie tid under säsongens två första månader – nästa förlust kom först den 4 december mot New York Islanders. Därefter gick Colorado ytterligare en månad utan en förlust vid full tid, och efter 40 matcher stod laget på 31–2–7.

Därefter kunde Avalanche i stort sett gå på autopilot. Ett facit på 24–14–4 är långt ifrån dåligt för ett slutspelslag och räckte för att säkra Presidents’ Trophy utan någon större konkurrens. Vid trade deadline förstärkte de truppen ytterligare, särskilt på centersidan med Nazem Kadri och Nicolas Roy, och går nu in i slutspelet som favoriter till Stanley Cup. Samtidigt har Presidents’ Trophy de senaste åren ofta visat sig vara en tung börda att bära…

Los Angeles Kings hade i sin tur en betydligt märkligare säsong. Resultatraden säger mycket: 35–27–20. Bara 22 segrar under ordinarie tid och ett NHL-rekord med 33 matcher som gick till övertid. Det var utan tvekan den mest medelmåttiga säsongen vi sett från lagets nuvarande stomme.

Men med klubbikonen Anze Kopitar på väg att avsluta karriären efter säsongen ville Kings ge honom en sista chans att avsluta i slutspelet – oavsett om det slutade i seger eller förlust. Det såg länge osäkert ut inför februari, men ett tränarbyte och en storvärvning i form av Artemij Panarin gav Los Angeles tillräckligt med momentum för att ta sig hela vägen i mål. Samtidigt ska tilläggas att Panarin i praktiken ersatte Kevin Fiala, som skadade sig i OS och missade resten av grundserien.

Den goda nyheten för Kings är att de, för första gången sedan 2018, slipper möta Edmonton Oilers i slutspelet. Efter att ha fastnat i återkommande möten i första rundan mot Oilers – och förlorat samtliga fyra – har laget aldrig lyckats bygga något slutspelsmomentum. Den dåliga nyheten? Avalanche är knappast en enklare motståndare.

---

Inbördes möten: Colorado Avalanche – Los Angeles Kings

Colorado Avalanche: 3–0–0
Los Angeles Kings: 0–3–0

Säsongsserien var ungefär så ensidig som man kunde förvänta sig. Avalanche vann samtliga tre matcher med siffrorna 4–1, 5–2 och 4–2, där de två sista avgjordes först efter att Kings plockat ut målvakten. Det handlade inte heller om att Los Angeles mötte ett tillfälligt formstarkt Colorado – matcherna spelades utspritt över säsongen i oktober, december och mars.

Nathan MacKinnon noterades för sex poäng på de tre matcherna, medan Martin Necas gjorde fyra mål. Dessutom fick samtliga fyra målvakter i lagen speltid under matchserien. Det enda frågetecknet inför mötet är att lagen inte ställdes mot varandra efter trade deadline (även om marsmatchen inkluderade Artemij Panarin). Oavsett lutar det här tydligt till Avalanches fördel.

---

Topp fem poängplockare

Colorado Avalanche

• Nathan MacKinnon – 127 poäng
• Martin Necas – 100 poäng
• Cale Makar – 79 poäng
• Brock Nelson – 65 poäng
• Nazem Kadri – 50 poäng

Los Angeles Kings

• Artemij Panarin – 84 poäng
• Adrian Kempe – 73 poäng
• Quinton Byfield – 49 poäng
• Alex Laferriere – 44 poäng
• Kevin Fiala / Brandt Clarke – 40 poäng

---

Offensiv

Det finns ingen serie i första rundan som uppvisar en så stor skillnad i offensiv slagkraft. Det gäller inte bara lagen emellan: Colorado Avalanche avslutade säsongen med flest mål per match (3,63), medan Los Angeles Kings hade det fjärde sämsta snittet (2,68) – och det sämsta av alla slutspelslag. De är åtminstone något bättre på att skapa chanser än siffrorna antyder, med en 18:e plats i förväntade mål vid spel fem mot fem (2,73 per 60 minuter), men det var fortfarande tredje sämst bland slutspelslagen. Även där blir de dock överträffade av Avalanche, som delade förstaplatsen med 3,33.

Den enda delen där lagen var relativt jämna var i powerplay, där Avalanche var 27:a (17,1 procent) och Kings 28:a (17 procent). Samtidigt förbättrade Colorado sitt powerplay efter trade deadline (21,4 procent), medan Los Angeles stod och stampade (16,7).

Precis som under de senaste sju säsongerna kretsar Avalanches offensiv kring Nathan MacKinnon och Cale Makar. Det är en i grunden orättvis uppgift för vilket motstånd som helst – att försöka stoppa två spelare som ständigt utmanar om att vara bäst i världen på sina positioner. MacKinnons kraftfulla skridskoåkning kan skrämma även de starkaste och snabbaste spelarna, medan Makar i praktiken agerar som en fjärde forward från blålinjen på ett sätt vi knappt sett sedan Bobby Orr.

Där Mikko Rantanen länge var den tredje komponenten i Avalanches ”trehövdade monster” har Martin Necas klivit in och fyllt rollen. Efter att ha nått 100-poängsgränsen säsongen 2025/26 råder det inga tvivel om hans nivå. Lägg till rutinerade centrar som Brock Nelson och Nazem Kadri, kraftfulla forwards som Valerij Nitjusjkin och Artturi Lehkonen, comebackhistorien Gabriel Landeskog samt breddspelare som Parker Kelly, Jack Drury, Ross Colton, Gavin Brindley och Logan O’Connor – och Colorados forwardsuppsättning tillhör ligans absolut bästa.

Offensiven förstärks ytterligare av en backuppsättning full av puckskickliga spelare. Makar är navet, men långvarige backpartnern Devon Toews är lika skicklig på att transportera pucken som att stänga ner i egen zon. Sam Malinski har slagit igenom den här säsongen, och tillskotten Nick Blankenburg och Brett Kulak har visat sig vara oväntat värdefulla. Till och med 41-årige Brent Burns stod för sin bästa säsong på flera år i Avalanche.

Om Avalanches backsida driver offensiven, har Kings motsatt effekt. Där backuppsättningen tidigare var en styrka, har nedgraderingar till spelare som Cody Ceci, Brian Dumoulin och Joel Edmundson bevarat defensiven – men nästan helt tagit bort pucktransporten. Brandt Clarke har visat offensiva kvaliteter, men är ganska ensam i den rollen. Även Mikey Anderson och Drew Doughty saknar den dimensionen i större utsträckning.

Problemen stannar inte där. Kings har heller inte särskilt många offensiva vapen bland forwards. Artemij Panarin har levererat enligt förväntningarna med 27 poäng på 26 matcher efter traden, och lagets målproduktion ökade till tre mål per match därefter. Tillsammans med Adrian Kempe – en av ligans mest underskattade målskyttar – utgör han spetsen. Men bakom dem finns få säkra kort.

Quinton Byfield har exempelvis visat glimtar av sin potential, men ännu inte nått sin högstanivå. Alex Laferriere har varit en positiv överraskning, men är inte heller en given topproducent. Anze Kopitar är inte längre den stabila 60–70-poängsspelaren han var i sina bästa år, medan Trevor Moore och Andrej Kuzmenko har varit ojämna. Och trots Kevin Fialas varierande prestationer kommer han att saknas – särskilt i en offensiv som behöver varje tillgängligt alternativ mot ett så djupt lag som Avalanche.

---

Defensiv

Om det finns någon del av Los Angeles Kings spel där de kan mäta sig med Colorado Avalanche, så är det i defensiven. Det syns inte nödvändigtvis i rena målsiffror – Colorado var bäst i ligan med 2,4 insläppta mål per match, medan Los Angeles delade sjundeplatsen med 2,9. Men tittar man på underliggande siffror var lagen i princip identiska: båda delade fjärdeplatsen i förväntade insläppta mål vid spel fem mot fem (2,5 per 60 minuter). Däremot skiljer det sig rejält i boxplay, där Avalanche var etta med 84,6 procent, medan Kings var 30:e med 74,6.

Det Kings saknar i pucktransport från backsidan kompenserar de med ren defensiv skicklighet. Faktum är att ingen av deras backar som spelade minst 15 matcher hade negativ defensiv påverkan enligt Evolving Hockeys RAPM-modell, en avancerad statistisk-modell som används för att mäta en spelares faktiska påverkan på spelet. Drew Doughty (-0,157 xGA/60 vid 5 mot 5) och Cody Ceci (-0,087) var bäst, men även Mikey Anderson, Brandt Clarke och Brian Dumoulin är starka alternativ i topp fyra. Joel Edmundson passar bättre i en djupare roll, men hans siffror är fortfarande mycket bra för ett tredje backpar, och Jacob Moverare erbjuder liknande stabilitet vid behov.

Samma mönster gäller forwards. Det är ingen explosiv offensiv, men den kompenseras av ett tajt defensivt spel. Med Anze Kopitar i spetsen, tillsammans med Trevor Moore och Alex Laferriere i topp sex, samt spelare som Samuel Helenius, Jared Wright, Joel Armia, Mathieu Joseph och Scott Laughton längre ner i hierarkin, bygger Kings sitt spel på ett starkt defensivt system etablerat av Jim Hiller och vidareutvecklat av D.J. Smith. Får de systemet att fungera fullt ut blir det inte enkelt för Avalanche att skapa chanser.

Men det är inte så att Avalanche saknar defensiva kvaliteter. De har visserligen några svagare punkter på backsidan – främst Brent Burns och Cale Makar ur ett defensivt mått – men det är rimligt att förvänta sig att Makar höjer sig i slutspelet. Samtidigt finns gott om stabila alternativ i Sam Malinski, Josh Manson, Devon Toews och Nick Blankenburg.

Även bland forwards finns en liknande balans. Trots vissa defensiva brister hos stjärnor som Nathan MacKinnon, Nazem Kadri och Martin Necas, har Colorado flera defensivt pålitliga alternativ. Jack Drury, Parker Kelly, Joel Kiviranta, Valeri Nichushkin och Zakhar Bardakov utmärker sig, medan Logan O’Connor, Brock Nelson och Nicolas Roy också bidrar stabilt.

Den avgörande skillnaden mellan lagens defensiv? Avalanche behöver hantera Kings relativt begränsade offensiv. Los Angeles måste i sin tur stå emot en av ligans mest explosiva anfallsmaskiner.

---

Målvakter

Om du hade sagt till någon inför säsongen att Colorado Avalanche och Los Angeles Kings skulle mötas i första rundan, hade de förmodligen gissat att startmålvakterna skulle vara Mackenzie Blackwood och Darcy Kuemper efter deras starka debutsäsonger med sina nya lag 2024/25. Men när slutspelet drar igång i helgen finns det en god chans att det i stället blir reserverna Scott Wedgewood och Anton Forsberg som startar match 1.

För Avalanche har det varit tydligt hela säsongen att Wedgewood är förstavalet just nu. En operation under sommaren höll Blackwood borta under säsongens första månad, vilket gav Wedgewood chansen under lagets hetaste period. Även om laget inte gav någon av målvakterna tydligt fler matcher över hela säsongen, var det uppenbart att Wedgewood presterade bättre. Hans räddningsprocent på 92,1 och 20,73 räddade mål över förväntan vid spel fem mot fem var klart bättre än Blackwoods 90,4 respektive 13,49. Samtidigt är Blackwood fullt kapabel att kliva in och leverera om Wedgewood skulle få problem.

För Kings har Anton Forsbergs väg till förstaspaden varit en mer färsk utveckling. Efter att ha varit finalist till Vezina Trophy förra säsongen var det tänkt att Darcy Kuemper skulle vara given etta, med Forsberg som backup. En viss tillbakagång var väntad för Kuemper, men han hade det tungt med 89,1 i räddningsprocent och 8,74 räddade mål över förväntan vid spel fem mot fem. Samtidigt imponerade Forsberg med 91,0 i räddningsprocent och 19,71 i samma kategori. Efter OS-uppehållet delade de på jobbet, med 14 matcher vardera, men Forsberg var tydligt bättre i slutskedet när laget säkrade sin slutspelsplats. Allt talar för att han startar match 1, men det skulle inte vara förvånande om Kings snabbt går tillbaka till Kuemper vid minsta motgång.

---

Skador

Det är alltid svårt att tolka skadeläget under grundseriens sista vecka, då vissa spelare vilas i förebyggande syfte. Men det ser ut som att Avalanche bara har två skador inför serien. Nazem Kadri har missat de fem senaste matcherna med en fingerskada, och även om prognosen var spel innan slutspelet har det ännu inte skett. Samtidigt finns inget som tyder på att skadan förvärrats, så han väntas vara tillbaka i tid. Josh Manson har också missat de tre senaste matcherna med en överkroppsskada, men klassas som dag-för-dag och bör vara tillbaka inom kort.

Kings har haft större skadeproblem. Mest noterbart är Kevin Fiala, som ådrog sig en benfraktur under OS. Tidsramen var att han skulle missa resten av grundserien, med en ny utvärdering inför slutspelet. En comeback redan i den här serien framstår dock som optimistisk. Andrej Kuzmenko har däremot fått klartecken att göra comeback efter sin operation.

Los Angeles saknar även Alex Turcotte (tre matcher, oklar skada) och Jeff Malott (fyra matcher, bukbesvär), men båda räknas som dag-för-dag.

---

Mentala faktorer

Presidents’ Trophy kastar alltid en lång skugga, och det gäller även för Colorado Avalanche. NHL har inte sett ett lag vinna både grundserien och slutspelet sedan Chicago Blackhawks 2013 – och inte under en 82-matcherssäsong sedan Detroit Red Wings 2008. Faktum är att det bara är de två lagen som har lyckats vinna både Presidents’ Trophy och Stanley Cup under lönetaks-eran. Samtidigt har dominanta Presidents’ Trophy-vinnare, som passerar 120 poäng, haft svårt att gå hela vägen – de sex senaste lagen i den kategorin har alla åkt ut före konferensfinal. Snarare än en förbannelse handlar det ofta om regression, och frågan är om Colorado toppade formen vid fel tillfälle. Många minns slutspelsfiaskona för Tampa Bay Lightning 2019 och Boston Bruins 2023. Är Avalanche nästa lag att gå samma väg?

För Los Angeles Kings kommer mycket av berättelsen att kretsa kring Anze Kopitars sista matcher. Men den större frågan är vad som händer med laget efter hans karriär. En gång i tiden ansågs Los Angeles ha en av ligans starkaste prospectpooler, men flera toppval har inte infriat förväntningarna och laget har fastnat som “bra – men inte tillräckligt bra”. Resultatet är återkommande slutspelsmisslyckanden – laget har inte vunnit en enda slutspelsserie sedan Stanley Cup-triumfen 2014 – och snart står de utan sin långvarige förstacenter. Det här kan vara Kopitars sista chans i slutspelet, men det kan också gälla för den här lagkärnan.

---

X-faktor

Som tidigare nämnt är defensiven det enda område där Kings kan mäta sig med Avalanche. Ska Los Angeles ha någon chans i serien måste de inte bara stå emot defensivt – de behöver också att Artemij Panarin och Adrian Kempe spelar på absolut toppnivå. Båda har varit stabila slutspelsspelare (Kempe: 29 poäng på 28 matcher, Panarin: 61 poäng på 73 matcher), men här krävs något extra för att matcha offensiven från Nathan MacKinnon, Cale Makar, Martin Necas och resten av Colorado.

---

Prognos

Mycket har sagts om Pacific Division som en relativt svag division den här säsongen, men den verkliga kraftmätningen i bottenskiktet kom i kampen om den andra wildcard-platsen i Western Conference. Medan Colorado Avalanche cruisade mot Presidents’ Trophy, kändes den sista wildcard-platsen – för att citera Darryl Sutter – som “åtta bortkastade dagar” för laget som tog den.

Även om Kings defensiv ger dem en viss chans att störa, känns det här som en serie som kan bli kort. Avalanche kanske inte behöver ösa in mål för att vinna, men de bör ändå kunna avgöra relativt snabbt och skaffa sig några extra vilodagar inför en betydligt tuffare andra runda – mot vinnaren mellan Dallas Stars och Minnesota Wild.

Tips: Avalanche vinner med 4–1 i matcher.