Första rundans juvel – topplagen möts direkt
Följ HockeySverige på
Google news
Två Stanley Cup-utmanare som möts – redan i första rundan av slutspelet!? Ja, drabbningen mellan Dallas Stars och Minnesota Wild skulle lika gärna kunna vara en konferensfinal. Därmed kan vi räkna med en frän och adrenalinstinn serie. Här är spelschema, analys och förutsättningar.
Förhandstexter Stanley Cup-slutspelet 2026
- Buffalo Sabres – Boston Bruins: Dahlin vs. Pastrnak – duellen som kan avgöra rivalmötet
- Carolina Hurricanes – Ottawa Senators: Kan Ullmark stå emot orkanen?
- Pittsburgh Penguins – Philadelphia Flyers: Formen vässad – kan Erik Karlsson skapa magi igen?
- Vegas Golden Knights – Utah Mammoth: Kan ”Tortorella-effekten” ta Vegas hela vägen?
Fakta: Dallas Stars – Minnesota Wild
Dallas Stars: andra plats i Central Division, 110 poäng
Minnesota Wild: tredje plats i Central Division, 102 poäng
Spelschema
Svenska datum och tider gäller
- Match 1 – Dallas Stars vs Minnesota Wild – lördag 18 april kl. 23.30
- Match 2 – Dallas Stars vs Minnesota Wild – tisdag 21 april kl. 03.30
- Match 3 – Minnesota Wild vs Dallas Stars – torsdag 23 april kl. 03.30
- Match 4 – Minnesota Wild vs Dallas Stars – lördag 25 april kl. 23.30
- Match 5 (vid behov) – Dallas Stars vs Minnesota Wild – onsdag 29 april (tid ej fastställd)
- Match 6 (vid behov) – Minnesota Wild vs Dallas Stars – fredag 1 maj (tid ej fastställd)
- Match 7 (vid behov) – Dallas Stars vs Minnesota Wild – söndag 3 maj (tid ej fastställd)
Svenskar i lagen
Dallas Stars
- Nils Lundkvist, b
- Oskar Bäck, fw
Minnesota Wild
- Filip Gustavsson, mv
- Jesper Wallstedt, mv
- Jonas Brodin, b
- Marcus Johansson, fw
- Joel Eriksson Ek, fw
Läget i lagen
Dallas Stars och Minnesota Wild har mätt varandra i månader, låsta på andra respektive tredje plats i Central Division, till följd av den dominans från start till mål som Presidents’ Trophy-vinnande Colorado Avalanche visat upp.
Dallas hotade kortvarigt att peta ner Avalanche i mars, efter en formtopp med sexton vinster, två förluster och en övertidsförlust som inkluderade en klubbrekordsvit på tio raka segrar, men sju förluster på de efterföljande nio matcherna innebar att Stars fick nöja sig med det näst bästa resultatet i Western Conference, med etthundratio poäng och fler på väg.
En rad skador på nyckelspelare, däribland Roope Hintz, Sam Steel och senast Miro Heiskanen, har bidragit till lagets formsvacka i slutet av säsongen. Samtidigt säkrade en viktig seger med fem mål mot fyra, efter upphämtning mot Minnesota i torsdags, hemmaplansfördel och gav ett skadedrabbat lag tid att återhämta sig.
Efter tre raka förluster i finalen i Western Conference är det enda sättet för Dallas att betrakta säsongen som framgångsrik att ta sig över tröskeln. Den resan börjar med ett tufft test mot Minnesota.
Foto: Jerome Miron/Imagn Images/Bildbyrån
För Minnesotas del är förväntningarna lika höga inför slutspelet. Precis som Dallas värvning av den finländske superstjärnan Mikko Rantanen förra säsongen lyfte laget till ett läge där allt annat än Stanley Cup betraktas som ett misslyckande, har Wilds egen stora bytesaffär, där man hämtade 2024 års Norris Trophy-vinnare Quinn Hughes, permanent förändrat förväntningarna i Twin Cities.
Den tidigare Vancouver-kaptenens intåg i en trupp som redan innehåller den ryske stjärnan Kirill Kaprizov och kraftforwarden Matt Boldy har gett ett lag som tidigare föredrog att nöta sig till segrar möjligheten att slå igenom med skicklighet och stjärnglans. Minnesotas snitt på tre komma femtiosju mål per match och en effektivitet på tjugosju komma nio procent i powerplay sedan bytet är båda topp fem-noteringar i ligan.
Före general manager Bill Guerin tog sitt stora beslut skulle supportrarna i Twin Cities ha sett en första vunnen slutspelsserie på mer än ett decennium som en framgång. Nu skulle allt annat, särskilt mot ett av få lag som lyckas väcka genuin irritation hos de annars vänliga Minnesotaborna, vara ett tungt misslyckande.
Inbördes möten: Dallas Stars – Minnesota Wild
Dallas Stars: två vinster, en förlust, en övertidsförlust
Minnesota Wild: två vinster, två förluster
Bortsett från Dallas klara seger med fem mål mot två mot Minnesota under säsongens andra vecka har varje möte mellan lagen haft en extra nerv, som en försmak av ett troligt – eller i förra veckans fall bekräftat – slutspelsmöte.
En helt jämn målskillnad på tretton mot tretton, med två segrar vardera, tyder på två lag som plockat fram sitt bästa mot varandra.
Dallas offensiva slagkraft har varit tydlig i lagets segrar, där powerplayspecialisten Wyatt Johnston, med ligaledande 26 mål i numerärt överläge, har gjort mål och stått för flera poäng i båda matcherna där laget gjort fem mål.
Minnesota kommer sannolikt att lägga större vikt vid de två matcher som spelats efter värvningen av Hughes och kan finna resultaten uppmuntrande. Hughes spelade fram till båda målen i en jämn övertidsseger mot ett Dallas utan Rantanen i mars, innan han själv gjorde ett mycket vackert mål i torsdags i ytterligare en match med två poäng.
Topp fem poängplockare
Dallas Stars
Jason Robertson, 96 poäng
Wyatt Johnston, 86 poäng
Mikko Rantanen, 77 poäng
Miro Heiskanen, 63 poäng
Matt Duchene, 45 poäng
Minnesota Wild
Kirill Kaprizov, 89 poäng
Matt Boldy, 85 poäng
Mats Zuccarello, 54 poäng
Quinn Hughes, 53 poäng
Joel Eriksson Ek, 51 poäng
Offensiv
Mikko Rantanen, som gjorde sitt trehundrade mål tidigare den här säsongen och har ytterligare 43 i slutspelet, är i grunden en passningsorienterad spelare. I år har den främsta mottagaren av all den defensiva uppmärksamhet som den kraftfulle spelfördelaren drar till sig varit centern Wyatt Johnston, som har tagit ytterligare ett steg i sin utveckling och etablerat sig som en av sportens mest opportunistiska målskyttar (45 mål).
Jason Robertson, som på senare tid har spelat på motsatt kant om Rantanen i Johnstons kedja, har valt ett bra tillfälle att leverera den näst bästa säsongen i sin karriär sett till mål (45) och poäng. Han kommer att få betalt i sommar, oavsett om det blir i Dallas eller någon annanstans. Att få tillbaka sin föredragna center, den tvåvägsstarke och snabbe Roope Hintz (44 poäng, plus sexton på 53 matcher), i laguppställningen skulle ge tränaren Glen Gulutzan två farliga målproducerande duor med väletablerad kemi att luta sig mot. De mångsidiga arbetshästarna Mavrik Bourque (19 mål och 40 poäng), som gjorde sitt första hattrick i karriären i måndags, och Sam Steel har vanligtvis kompletterat topp sex. Det frigör veteranerna Matt Duchene och Jamie Benn (35 poäng på 58 matcher) att bidra med sekundär offensiv i skyddade offensiva zonstarter.
Foto: Bildbyrån.
Stars får vanligtvis ytterligare en offensiv dimension från backplats genom Miro Heiskanen, som styr lagets powerplay som rankas tvåa (28,6 procent) och är en av sportens främsta slutspelsspelare. Om Heiskanens underkroppsskada tvingar honom att missa tid kommer kanadensiske OS-spelaren Thomas Harley (sex mål och 35 poäng på 69 matcher) att behöva bära en ännu tyngre börda (23 minuter och fyra sekunder i genomsnittlig istid per match) i båda riktningarna.
Wild förlitar sig också i hög grad på sina egna stjärnor: Kirill Kaprizov, Matt Boldy och Quinn Hughes. Men en väl inarbetad förstakedjekemi har gjort att tränaren John Hynes inte har behövt stapla Boldy och Kaprizov i en superkedja på samma sätt som han gjorde i fjolårets slutspel mot Vegas.
Mellan den ständigt farlige Kaprizov och den till synes ålderslöse Mats Zuccarello (19 poäng på 19 matcher sedan första mars) har den temperamentsfulle centern Ryan Hartman spelat sin bästa hockey under slutspurten, med nio mål på sina tjugo senaste matcher. Kaprizov-kedjan kan bli ännu farligare om lagets offensiva nyckelspelare återfinner sitt underskattade passningsspel; “The Thrill” har bara stått för fyra assist på 19 matcher sedan OS-uppehållet, men har gjort 13 mål.
Även om Kaprizov med rätta fortfarande är Minnesotas främsta forward kan man hävda att hans enhet inte längre automatiskt är lagets förstakedja. Boldy har varit så bra – en oemotståndlig kraftforward vars trio tillsammans med den hårt forecheckande Joel Eriksson Ek och den rutinerade spelfördelaren Marcus Johansson har noterats för en anmärkningsvärd målskillnad på 30-13 över 47 matcher i spel fem mot fem. Särskilt Johanssons uppsving (48 poäng, flest sedan säsongen 2016/17) har varit en positiv överraskning för Wild; laget kunde ha petat ner honom som trettonde forward om det inte vore för en våg av skador tidigt på säsongen.
Defensiv
Om oron kring Stars något tröga speluppbyggnad är berättigad, har det inte synts i lagets defensiva siffror: Dallas Stars har släppt in näst minst mål av alla lag den här säsongen, och deras förväntade insläppta mål per 60 minuter i spel 5 mot 5 (2,48) placerar dem strax bakom i en 6:e plats.
Om det finns en anledning till att Stars hamnar i den nedre halvan när det gäller andel skapade målchanser (17:e plats) och andel förväntade mål i spel 5 mot 5 (20:e plats), är det bristen på en aggressiv forecheck. Dallas kan pressas tillbaka på hälarna, men förvandlas till en tegelvägg när de väl hamnar där.
Kan Stars fortsätta det starka defensiva spelet utan ledaren för deras backsida? Om Miro Heiskanen, kanske NHL:s mest kompletta back, inte kan spela, kommer hans stabile partner Esa Lindell (23:15 i genomsnittlig istid, lagbäst +30) att tvingas täcka upp för den trögfotade högerfattade Ilya Liubusjkin? Liubusjkin spelade sig tidigare under säsongen upp på läktaren med svaga resultat tillsammans med Thomas Harley (35,42 % i andel förväntade mål), som har varit betydligt bättre bredvid den stabile pucktransportören Nils Lundkvist (27–17 i målskillnad).
Berättelsen om Wilds defensiv börjar naturligtvis med Quinn Hughes, vars status som en av sportens främsta spelmotorer (lagbäst 55,8 % i andel förväntade mål, minimum 41 matcher) till stor del beror på hur lite han behöver försvara: pucken är nästan alltid på hans klubba. Brock Fabers nyfunna offensiva driv (9 mål och 36 poäng på 48 matcher sedan Hughes värvades) har ibland lämnat ytor öppna bakom duon, men hans enhets 5 mot 5-siffror på 3,53 insläppta mål per 60 minuter påverkas starkt av en ovanligt låg räddningsprocent på isen (.878); de förväntade målen (2,51) ger en betydligt mer rättvis bild.
I det andra backparet har Minnesota äntligen Jared Spurgeon och Jonas Brodin friska samtidigt. De är inte lika rörliga som tidigare, men en lättare arbetsbörda sedan Hughes tog över som lagets ledande back har passat de långvariga lagkamraterna bra: de har bara släppt in 1,51 mål per 60 minuter i spel 5 mot 5 över 29 matcher sedan förändringen.
Trots en stark backsida ligger Minnesotas främsta defensiva fördel gentemot Dallas i lagets överflöd av tunga tvåvägsforwards. Högt upp i laguppställningen är Joel Eriksson Ek och Matt Boldy obevekliga puckvinnare. Tredjekedjespelaren Jakov Trenin blev nyligen den 2:a spelaren någonsin att nå 400 tacklingar under en säsong, och en fysisk fjärdekedja med Michael McCarron och bröderna Marcus Foligno och Nick Foligno bidrar också med tyngd. Ta med matlåda.
Foto: Matt Slocum/AP Photo/Alamy
Målvakter
En del av anledningen till att Jake Oettinger inte har fått alltför mycket kritik för sin mediokra räddningsprocent på 90,0 den här säsongen är att råa siffror sällan ger hela bilden för målvakter; hans 91,3 i spel 5 mot 5 är bättre än både Vezina-kandidaten (favoriten?) Andrej Vasilevskij (91,2) och trefaldige regerande vinnaren Connor Hellebuyck (90,8).
Det betyder inte att Oettinger inte förväntar sig mer av sig själv. Fjolårets slutspelsfiasko och förlusten av reservmålvaktsplatsen i USA:s landslag till Jeremy Swayman ger honom gott om motivation att höja nivån när det gäller som mest. Med 65 slutspelsmatcher i bagaget (91,2 i räddningsprocent, 61,9 i andel kvalitetsstarter) vid bara 27 års ålder bör han vara van vid pressen.
Om Dallas tvingas använda sin duglige reserv Casey DeSmith har något sannolikt gått väldigt fel, medan Wild står inför ett betydligt mer komplext beslut på målvaktssidan. Filip Gustavsson är John Hynes förstaval, vilket är en del av förklaringen till att han startade alla fyra grundseriematcher mot Dallas. Efter ännu en stabil säsong (2,64 i insläppta mål per match, .906 i räddningsprocent) kommer han sannolikt att inleda serien i mål.
Det betyder dock inte att han blir kvar där. “Gus Bus” har sett ut att tappa fart de senaste veckorna (85,3 i räddningsprocent på de senaste nio matcherna), särskilt i en svag insats i Wilds sista grundseriemöte med Dallas. Samtidigt har den lovande rookien Jesper Wallstedt spelat inspirerat under slutspurten (1,80 i insläppta mål per match, 92,7 i räddningsprocent sedan 1 mars).
Foto: Bildbyrån.
Skador
Med tanke på deras skadehistorik har Dallas Stars övergripande jämnhet varit anmärkningsvärd. Jamie Benn, Matt Duchene, Roope Hintz, Mikko Rantanen, den tuffe unge backen Lian Bichsel och fjärdecenter Radek Faksa har alla missat över 20 matcher, medan Thomas Harley har stått över 12.
Sedan Faksa och Michael Bunting (underkropp), en uppmärksammad värvning som haft stora problem (två poäng, -8 på tolv matcher) att etablera sitt fysiska spel i Texas, återvände till laguppställningen under ett betydelselöst besök i Toronto i går, är Dallas skadebekymmer nu begränsade till ett fåtal spelare.
Med tanke på vilka dessa spelare är är det dock en klen tröst. Om det inte vore nog att Sam Steel, en schweizisk armékniv som kan spela på alla tre forwardspositioner, fortfarande jobbar sig tillbaka från en ljumskskada, kan osäkerheten kring hälsan hos Hintz och Miro Heiskanen (båda underkropp) avgöra Stars säsong.
Minnesota Wild tvingades samtidigt använda hela 37 spelare den här säsongen, till följd av både ommöbleringar i truppen och en skadekris strax efter årsskiftet. Medan Stars skadeproblem återigen blossar upp vid ett olämpligt tillfälle, har läget i stort sett stabiliserats för Minnesota; den rutinerade backen Zach Bogosian (underkropp) är den enda Wild-spelaren som saknas av andra skäl än vila.
Mentala faktorer
Dallas har spelat fyra av 2020-talets sex finaler i Western Conference, med Benn (120 slutspelsmatcher), Esa Lindell (103), Hintz (95) och Heiskanen (93) med på resan varje gång. Flera andra Stars-spelare, däribland Jake Oettinger och Jason Robertson, har också varit en del av lagets pågående svit på tre raka förluster i den rundan. Det finns helt enkelt inte mycket nytt att uppnå för ett lag som har tillhört NHL:s elit så länge som Stars – förutom att vinna allt.
Betyder det att en rutinerad och motiverad version av Stars kommer att köra över sina slutspelsovana motståndare? Eller kommer Dallas att fastna i att blicka mot Stanley Cup och tappa fokus på Wild?
Medan Stars har varit nära en andra titel i flera år har Wild först nu “officiellt” öppnat sitt fönster för att utmana om titeln. Man kan tro att det innebär att de får visst tålamod från supportrar och omvärld om jakten på en första Stanley Cup inte lyckas.
Det är fel.
Wild-supportrar är trötta på att spela “Minnesota Nice”. “Vinn nu” betyder “vinn direkt” när lagets första riktiga superstjärna har ett rekordstort kontrakt värt 17 miljoner dollar per säsong som snart träder i kraft, samtidigt som lagets andra superstjärna kan börja fundera på en liknande löneökning; Quinn Hughes, som har kontrakt till 2028, kan förlänga från och med 1 juli.
Det finns alltså ingen tid att vänta. Men hur hanterar en organisation som inte har vunnit ens en slutspelsrunda sedan Obama-eran pressen att behöva vinna 4 stycken?
X-faktor
Det är inte förvånande att båda lagen tillhör topp två i powerplay-produktion, sett till namnen i laguppställningarna; Dallas är etta med 70 mål i numerärt överläge, medan Wilds 66 powerplaymål räcker till en delad andra plats tillsammans med Edmonton Oilers.
Att samma stjärnor som driver dessa elitpowerplay också spelar stora minuter i spel 5 mot 5 gör det desto mer anmärkningsvärt att inget av lagen är bättre än 13:e plats i mål per 60 minuter i spel 5 mot 5 (Dallas), medan Minnesota ligger på 17:e plats.
Kan lagens “bara okej” spel i 5 mot 5 innebära att serien avgörs av disciplin – att helt enkelt hålla sig borta från utvisningsbåset? I så fall har det mer disciplinerade Wild (3,21 utvisningar per 60 minuter,sjätte minst) ett övertag över Stars (3,67, 12:e flest). Se bara till att påminna Marcus Foligno, vars matchstraff för en knätackling på Faksa i lagens slutspelsmöte 2023 var en karriärens lågpunkt, och Ryan Hartman, som känns en avstängning från att få ett rykte som ständigt avstängd.
Prognos
Förra året tippade jag att Stars skulle åka ut tidigt mot Colorado Avalanche, till stor del på grund av Heiskanens skada, bara för att Rantanen skulle plocka isär sitt gamla lag med en historisk match 7-insats. Har jag lärt mig något? Nej.
Även om Heiskanen skulle vara nära 100 procent redan i helgen pekar många detaljer i denna till synes helt jämna matchup mot Wild; de är tuffare i forechecken, friskare rakt igenom och har haft lättare att få in sina nyförvärv i laget.
Räkna med att Minnesota till slut bryter igenom – utan att lämna dörren öppen för någon ny dramatik i en sjunde match.
Minnesota vinner med 4–2 i matcher.
Den här artikeln handlar om:
