Rutin mot ungdom – slutspelets häftigaste serie?

Följ HockeySverige på

Google news

Ett luttrat och rutinerat Tampa Bay Lightning mot ett ungt och hungrigt Montréal Canadiens. Det här kan vara den serie i Stanley Cup-slutspelet 2026 som blir mest intressant att följa. Scott Maxwell guidar er genom kampen mellan de två ytterligheterna. Spelschema, analys och förutsättningar inför den heta duell.

Det väntas slå gnistor mellan Arber Xhekajs Montréal Canadiens och Corey Perrys Tampa Bay Lightning. Foto: Eric Bolte-Imagn Images

Den här texten är publicerad på DailyFaceoff.com och har översatts till svenska.

Förhandstexter Stanley Cup-slutspelet 2026

Fakta: Tampa Bay Lightning – Montréal Canadiens

Tampa Bay Lightning: tvåa i Atlatntic Division, 106 poäng

Montréal Canadiens: trea i Atlantic Division, 106 poäng

Spelschema: Tampa Bay Lightning – Montréal Canadiens

  • Match 1 – Tampa Bay Lightning vs Montreal Canadiens – söndag 19 april kl. 23.45
  • Match 2 – Tampa Bay Lightning vs Montreal Canadiens – onsdag 22 april kl. 01.00
  • Match 3 – Montreal Canadiens vs Tampa Bay Lightning – lördag 25 april kl. 01.00
  • Match 4 – Montreal Canadiens vs Tampa Bay Lightning – måndag 27 april kl. 01.00
  • Match 5 (vid behov) – Tampa Bay Lightning vs Montreal Canadiens – torsdag 30 april (tid ej fastställd)
  • Match 6 (vid behov) – Montreal Canadiens vs Tampa Bay Lightning – lördag 2 maj (tid ej fastställd)
  • Match 7 (vid behov) – Tampa Bay Lightning vs Montreal Canadiens – måndag 4 maj (tid ej fastställd)

Svenskar i lagen

Tampa Bay Lightning

Jonas Johansson, mv
Victor Hedman, b
Pontus Holmberg, fw

Montréal Canadiens

Adam Engström, b


Läget i lagen

Tampa Bay Lightnings säsong var lika tuff som någon annans efter att laget drabbats hårt av skador. Endast Jake Guentzel och Yanni Gourde spelade alla betydelsefulla matcher (Guentzel vilades i match 82). Endast fem spelare nådde 75 matcher, där nyckelspelare som Brayden Point (63 matcher), Ryan McDonagh (48) och Victor Hedman (33) missade stora delar av säsongen.

Trots skadorna spelade Lightning stundtals sin bästa hockey på flera år. De var på väg att springa hem Atlantic Division-titeln innan Buffalo Sabres stormade ikapp. Ändå är Lightning favoriter i Eastern Conference, och detta kan vara deras sista satsning med en åldrande kärna.

Montreal Canadiens tog ett mycket positivt steg framåt i sin ombyggnad den här säsongen, där nyckelspelarna tog störst kliv. Nick Suzuki och Cole Caufield nådde till slut sina offensiva toppnivåer. Lane Hutson utvecklade sitt tvåvägsspel. Juraj Slafkovsky blev den farliga powerforward han draftades för att vara. Ivan Demidov blev den Calder Trophy-kandidat som alla förväntade sig.

Förra året etablerade sig Canadiens som ett slutspelslag. Den här säsongen bekräftade det. Nu är det dags för dem att börja vinna i slutspelet.

Nikita Kutjerov. Foto: Bildbyrån/Imagn Images

Inbördes möten: Tampa Bay Lightning – Montréal Canadiens

Tampa Bay Lightning: 2–2–0
Montreal Canadiens: 2–1–1

Lightning och Canadiens möttes inte förrän i december, vid vilket tillfälle Tampa redan hade börjat tappa spelare till skador. Trots detta gick Tampa segrande ur båda decembermatcherna, med en klar 6–1-seger i Montreal följt av en knapp 5–4-seger efter straffar i Florida.

De möttes inte igen förrän under de sista veckorna av grundserien. Den här gången var det dock Montreal som drog det längsta strået i båda matcherna. De besegrade Lightning med 4–1 i Tampa innan de vann en jämnare match med 2–1 i Montreal så sent som förra veckan.

När Tampa Bay vann var Nikita Kutjerov, som så ofta, lagets stora stjärna, men han fick också bidrag från sina lagkamrater. När Montreal vann var det förstakedjan med Caufield, Slafkovsky och Suzuki som bar laget. Kanske mest överraskande i lagens säsongsserie var att Andrei Vasilevskij endast stod i mål i de två förlustmatcherna.


Topp fem poängplockare

Tampa Bay Lightning

Nikita Kucherov, 130 poäng
Jake Guentzel, 88 poäng
Brandon Hagel, 74 poäng
Darren Raddysh, 70 poäng
Anthony Cirelli, 52 poäng

Montréal Canadiens

Nick Suzuki, 101 poäng
Cole Caufield, 88 poäng
Lane Hutson, 78 poäng
Juraj Slafkovsky, 73 poäng
Ivan Demidov, 62 poäng

Lane Hutson.
Foto: James Guillory/Bildbyrån.

Offensiv

Både Tampa Bay Lightning och Montreal Canadiens var starka offensiva lag säsongen 2025/26. Lightning slutade fyra i ligan i mål per match (3,51), medan Canadiens var sjua (3,4). Tampa backade dock upp det med stark chansskapande (5:e plats i förväntade mål framåt per 60 minuter i spel 5 mot 5 med 3), medan Montreal i större utsträckning var opportunistiska i sin produktion (delad 15:e plats med 2,75). Samtidigt slutade båda lagen etta (Montreal, 11,27 %) respektive tvåa (Tampa, 11,18 %) i skottprocent i spel 5 mot 5. I powerplay var inget av lagen lika effektiva – Canadiens var 10:a (23,1 %) medan Lightning låg så långt ner som 16:e plats (21 %).

Det båda lagen också har gemensamt är hur starkt deras offensiv drivs av stjärnspelarna. För Montreal var det de väntade namnen. Nick Suzuki och Cole Caufield tog ytterligare steg i sin produktion och nådde sina respektive 100-poängs- och 50-målssäsonger – första gången på över 35 år i Montreal. Juraj Slafkovsky levde till slut upp till förväntningarna som förstaval med 30 mål och 73 poäng, medan Ivan Demidov var den dynamiska poängspelaren i andrakedjan med 62 poäng. På backsidan adderade Lane Hutson ett tydligare målsinne till sitt spel och ökade från 66 till 78 poäng, samtidigt som Noah Dobson fungerade som en lyxig sekundär offensiv back med 47 poäng.

För Lightning skedde däremot ett visst generationsskifte. Nikita Kutjerov är fortfarande en av ligans bästa spelare och stod för ännu en säsong på Hart Trophy-nivå med 130 poäng. Jake Guentzel och Brandon Hagel var återigen effektiva kraftforwards och bidrog med över 35 mål vardera.

Jake Guentzel. Foto: Kim Klement Neitzel-Imagn Images

Men en snabb titt på Tampas fem bästa poängplockare visar två tydliga namn som saknas: Brayden Point och Victor Hedman. Skador spelade en roll, men även vid full hälsa låg de något efter. Point snittade 47 mål per 82 matcher mellan 2022 och 2025, men i år låg han på en takt motsvarande 23 mål. Hedman spelade visserligen bara 33 matcher, men noterades för endast 17 poäng – en takt på 42 poäng, hans svagaste sedan 2013.

Utöver Anthony Cirellis säsong på 52 poäng fick Lightning begränsad produktion från övriga forwards, vilket gör att laget behöver att Point hittar tillbaka till formen för att kunna gå långt. Samtidigt har de hittat en ersättare till Hedman i Darren Raddysh, som har vuxit fram som en av ligans bästa offensiva backar. Efter två raka säsonger med över 30 poäng kom ett genombrott få hade väntat sig: 70 poäng på 72 matcher, 7:a i backarnas poängliga och 6:a i poäng per match, samt delad 3:e plats med 22 mål. Raddysh har inte bara klivit in perfekt i första powerplayenheten, utan även fyllt tomrummet efter det högerfattade direktskott som saknats sedan Steven Stamkos lämnade.

Båda lagen har högklassiga spetsspelare och, sett till produktion, också ett bra djup som matchar varandra. Tampa har ytterligare tre spelare över 30 poäng i Corey Perry, Gage Goncalves och Oliver Bjorkstrand, medan Montreal fått bidrag från Oliver Kapanen, Mike Matheson och Zachary Bolduc. Canadiens hade dessutom sex spelare som nådde 20 poäng (Alex Newhook, Jake Evans, Josh Anderson, Brendan Gallagher, Alexandre Carrier och Alexandre Texier), medan Lightning hade fem (J.J. Moser, Charle-Edouard D’Astous, Yanni Gourde, Pontus Holmberg och Ryan McDonagh). Det är tydligt att båda lagen inte bara är djupa, utan också har starka alternativ på läktaren.


Defensiv

Även om lagen är jämna offensivt börjar Tampa Bay Lightning få ett övertag defensivt. Tampa Bay var 3:a i ligan i insläppta mål per match (2,78), medan Montreal Canadiens var så långt ner som delad 17:e plats (3,06), vilket var det fjärde sämsta bland slutspelslagen. Det berodde inte heller på målvaktsspelet: Lightning var delad 4:a i förväntade insläppta mål per 60 minuter (2,52), medan Canadiens var delad 22:a (2,89), tredje sämst bland slutspelslagen. Detsamma gäller boxplay, där Tampa slutade 3:a (82,7 %) medan Montreal var 18:e (78,2 %).

En stor anledning till Tampas defensiva övertag är att de har 9 backar som alla hade kunnat ta plats i laguppställningen – och kvaliteten börjar längst upp. Victor Hedman och Ryan McDonagh har varit grundpelare i lagets försvar i flera år (bortsett från McDonaghs 2 säsonger i Nashville Predators). Men deras skador öppnade dörren för ett nytt toppar att ta över. Vi har redan nämnt Darren Raddyshs offensiva genombrott, men J.J. Moser är minst lika viktig i defensiven (-0,097 i 5 mot 5 RAPM xGA per 60). Tillsammans med McDonagh (-0,076) har Tampa två högklassiga defensiva backar i topp 4, vilket gör dem svårslagna.

Sedan finns bredden på backsidan, där skador tvingade fram större roller för djupbackar – som levererade. Erik Cernak (-0,149 i 5 mot 5 RAPM xGA/60) var mindre överraskande med tanke på sin erfarenhet, men Charle-Edouard D’Astous (-0,102), Declan Carlile (-0,095), Emil Lilleberg (-0,028) och Maxwell Crozier (-0,01) höll alla en hög nivå. Det här är den typ av defensivt djup som lag drömmer om – det gör att man kan hantera flera skador och samtidigt ha flexibilitet att ändra i laguppställningen.

Man kan till och med argumentera för att Hedman, som vanligtvis är en Norris Trophy-kandidat, var deras svagaste back den här säsongen. Förutom att produktionen gick ner var han en av två Tampa-backar som hade det tufft defensivt (0,108 i 5 mot 5 RAPM xGA/60, 40:e sämst i ligan). Den andra var Raddysh, som dock mer än väl kompenserat det med sin offensiv.

Det är just det defensiva djupet som Montreal saknar, då majoriteten av deras backar haft problem i egen zon. Noah Dobson (0,156 i 5 mot 5 RAPM xGA/60), Mike Matheson (0,091), Jayden Struble (0,064), Alexandre Carrier och Arber Xhekaj (båda 0,17) hade alla svaga defensiva siffror, vilket är en stor anledning till att Montreal periodvis blev tillbakapressade. Även Kaiden Guhle, som tidigare utvecklats till en stark defensiv back, tog ett steg tillbaka (-0,01). Canadiens offensiva spelstil är underhållande – men den har ett pris.

Montreals brist på djup gör Lane Hutsons utveckling i egen zon ännu mer imponerande. Han var elektrisk under sin rookiesäsong, men det skedde på bekostnad av defensiven. Den här säsongen förbättrade han sig från 0,134 till -0,107 i 5 mot 5 RAPM xGA/60 (42:a i ligan), samtidigt som han utvecklade sitt offensiva spel. Konkurrensen om Norris Trophy är hård, men han borde vara med i diskussionen.

Lightning har även ett övertag i forwarddjupet. Även om lagen är jämna produktionsmässigt har Tampa fler defensivt starka forwards längre ner i laguppställningen, med Pontus Holmberg (-0,221 i 5 mot 5 RAPM xGA/60), Yanni Gourde (-0,171), Gage Goncalves (-0,154), Curtis Douglas (-0,082) och Nick Paul (-0,07). Det inkluderar inte Anthony Cirelli, som hade en svagare defensiv säsong (0,084). Som lagets främsta shutdown-center och boxplayspelare behöver han hitta toppformen i slutspelet för att kunna stoppa Montreals toppspelare.

Montreal har ett liknande problem i sin forwardsuppsättning. Även om Selke-kandidaten Nick Suzuki (-0,108 i 5 mot 5 RAPM xGA/60) och boxplayspecialisten Jake Evans (-0,086) är starka defensiva alternativ, och Joe Veleno (-0,112) samt Zachary Bolduc (-0,069) är positiva överraskningar, saknar Canadiens samma defensiva bredd – särskilt när backsidan bakom dem haft ännu större problem. Åtminstone var Cole Caufield (-0,066) och Ivan Demidov (-0,056) stabila i egen zon, vilket är en fördel jämfört med Tampas stjärnor i Nikita Kutjerov (0,136), Brayden Point (0,03) och Jake Guentzel (0,024).

Nick Suzuki
Nick Suzuki. Foto: Eric Bolte-Imagn Images

Målvakter

Och det är här den verkliga fördelen kommer in i bilden för Tampa Bay Lightning. Även om Montreal Canadiens skulle lyckas stå emot Tampas offensiva vapen i egen zon och hitta sätt att skapa målchanser mot ett defensivt djupt lag, måste de fortfarande överlista Andrei Vasilevskiy. Han var återigen mycket bra säsongen 2025–26 med en räddningsprocent på .912 och 15,53 räddade mål över förväntat i spel 5 mot 5, och han har mer slutspelserfarenhet än någon annan aktiv målvakt.

Men Vasilevskiy kan också vara en svaghet för Lightning, då hans slutspelserfarenhet inte har synts i de senaste slutspelen (.881 i räddningsprocent, -6,59 i räddade mål över förväntat i spel 5 mot 5). Jonas Johansson (.884, -2,24) är inget starkt alternativ bakom honom, vilket gör att Tampa behöver sin Vezina- och Conn Smythe-vinnare i toppform om de vill ha en ny chans på Stanley Cup.

För Montreal är målvaktssituationen betydligt mer oklar. Samuel Montembeault (.872 i räddningsprocent, -0,73 i spel 5 mot 5) var förstavalet förra året, men tappade formen kraftigt och har sedan dess blivit lagets tredjemålvakt. Jakub Dobes har istället vuxit fram som förstaval (.901, 22,94), och efter en skakig start har han blivit ett betydligt mer stabilt alternativ. Om Dobes skulle svikta kommer Montreal att vända sig till sin framtidsmålvakt Jacob Fowler, som imponerade i sina 17 matcher (.908 i räddningsprocent, 5,38 i räddade mål över förväntat).

Victor Hedman och Andrej Vasilevski. Foto: Bildbyrån/Imagn Images

Skador

Ah, sista veckan av grundserien. Perioden där det nästan är omöjligt att avgöra vem som faktiskt är skadad, eftersom flera spelare vilades för att hålla sig friska i betydelselösa matcher – samtidigt som det maskeras som skador. Men här är de spelare vi vet med säkerhet saknas.

För Tampa Bay Lightning har Victor Hedman missat de senaste 15 matcherna av personliga skäl, men är tillbaka på is och väntas kunna göra comeback senare i serien. Pontus Holmberg har en oklar tidsplan efter en överkroppsskada som uppstod när han tacklades in i en öppen utvisningsbåsdörr. Jonas Johansson har missat de två senaste matcherna med en okänd skada och bedöms dag för dag.

För Montreal Canadiens ådrog sig Noah Dobson en överkroppsskada under helgen och ska utvärderas igen om två veckor, vilket håller honom borta under en stor del av serien. Alexandre Carrier har nått två veckor av sin prognos på 2–4 veckor, vilket innebär att han kan vara tillbaka från match 1 – eller missa hela serien. Och så har vi Patrik Laine, som bara spelat fem matcher den här säsongen och inte ser ut att vara nära en comeback efter en operation i bålmuskulaturen (och dessutom saknar en tydlig plats i laguppställningen).


Mentala faktorer

Även om Lightning fortfarande ses som en rutinerad och stabil utmanare har verkligheten sett annorlunda ut de senaste säsongerna. De har åkt ut i första rundan 3 år i rad och har totalt bara vunnit 4 matcher under dessa slutspel. Det beror inte på bristande offensiv – laget har snittat 2,94 mål per match – utan snarare på Andrei Vasilevskiy och hans tidigare nämnda problem i slutspelet. En formtopp från honom är avgörande här. Med tanke på att Toronto Maple Leafs och Florida Panthers, lagen som slagit ut Tampa, inte är med i slutspelet i år, måste Lightning ta chansen om de vill göra en ny satsning.

För Montreal är insatserna fortfarande relativt låga. De vill ta nästa steg efter att ha fått känna på slutspel förra säsongen, men de har inte mycket att förlora. De gjorde ingen stor värvning vid trade deadline, de har inga nyckelspelare med utgående kontrakt efter säsongen, och endast Lane Hutsons kontraktsförlängning på 8,85 miljoner dollar per säsong tillkommer i lönetaket nästa år, vilket ersätter Patrik Laines utgående kontrakt på 8,7 miljoner. För Canadiens handlar det främst om att samla erfarenhet och lära sig. Samtidigt finns det viss rutin i truppen – Nick Suzuki, Cole Caufield, Jake Evans, Josh Anderson, Brendan Gallagher och Phillip Danault var alla med i laget som gick till Stanley Cup-final 2021.

Och dessutom: Martin St. Louis får möta sitt gamla lag i Tampa som tränare för första gången. Samtidigt är det bara Hedman, Nikita Kutjerov och Jon Cooper som är kvar i organisationen från hans tid som spelare där.

Martin St. Louis. Foto: AP Photo/Alamy

X-faktor

Lightning har en tydlig fördel i bredden på backsidan. Om Tampa ska ta sig till andra rundan för första gången sedan 2022 behöver varje back spela på topp och sätta press på Montreals offensiv – särskilt deras farliga förstakedja. Om det lyckas får Tampas starka och breda offensiv möta Montreals svagare backsida, en matchning som bör gynna Lightning.

Ett stabilt försvarsspel kommer också att minska pressen på Vasilevskiy, vilket kan hjälpa honom att undvika en upprepning av de svagare slutspelsinsatserna från tidigare år. Med tanke på hur mycket hans spel påverkat lagets slutspelschans tidigare måste Tampa se till att han är på topp igen.


Prognos

Tampa Bay Lightning och Montreal Canadiens är så jämna som man kan förvänta sig av två lag som slutade på exakt samma poäng. De har stjärnspäckade uppställningar, bredd på forwardssidan, powerplay som presterar på liknande nivå och målvakter som har spelat bra under säsongen.

Men Tampa Bay har ett tydligt övertag defensivt, särskilt genom sitt djup på backsidan, och när domarna släpper mer på spelet längre in i serien kommer deras överlägsenhet i spel 5 mot 5 att bli avgörande. Montreal kommer att göra serien underhållande och kan mycket väl hota om segern, men Lightning spelar som en Stanley Cup-utmanare i år, medan Canadiens fortfarande uppträder som ett ungt lag på väg upp.

Lightning vinner med 4–2 i matcher.

Den här artikeln handlar om:

Dela artikel: