Foto: Bildbyrån.
Se & lyssna här: | YouTube | Spotify | Apple podcasts
Både i Kanada och i Europa har juniorlandskapet börjat förändras. NCAA har börjat spänna musklerna och med mer pengar samt ett mer liberalt regelverk har ligan blivit extremt populär. De största talangerna i Nordamerika väljer bort CHL, samtidigt som även europeiska talanger flyttar till USA allt tidigare.
Frågan har även hamnat på IIHF:s bord.
Det internationella ishockeyförbundet har också valt att sanktionera unga spelare som väljer att lämna för collegeligan trots avtal i sitt hemland. Bland annat med att stoppa spelarna från att spela i sitt landslag. En svensk klubb som har slussat många talanger till college är Örebro Hockey. Inte minst tappade de inför den här säsongen det norska storlöftet Niklas Aaram-Olsen.
– Någonstans är det personligt, att skriver man ett avtal vill man gärna fullfölja det. Sen är det så att det lockar lite för vissa att sticka över tidigt. Ibland kanske man inte förstår hur bra man har det och vill bara se något annat. Vad det nu än må vara som gör att man sticker iväg, vi förlorar ju vissa talanger som man ändå tror på och vill ha i vår verksamhet. Sen fullföljer de inte kontraktet och det är lite olyckligt, säger Calle Gunnarsson.
"Vill aldrig tvinga någon"
I Örebro finns det också fler exempel genom åren på spelare som lämnar i förtid, innan HG-avtalet har tagit slut. Både inom Sverige, Finland och flera andra europeiska länder har det blivit en knäckfråga.
Inte minst för klubbarna som tappar pengar på NHL-bidragen när spelarna väljer att lämna något år i förtid innan de skriver sitt kontrakt.
– Just nu finns det inget regelverk som stoppar dem från att sticka iväg även fast man har ett avtal. Där blir det upp till förbundet och kika på lösningar för att hålla kvar dem. Sen vill man aldrig tvinga någon till någonting, och nu pratar vi också om unga spelare som väljer något annat. Det är svårt att tvinga dem att vara kvar i något de inte vill, det är en lite lurig situation, säger Gunnarsson.
Calle Gunnarsson om det svenska systemet
Trenden de senaste åren är också att allting har blivit hetsigare inom juniorishockeyn. Allt från valet av hockeygymnasium till att lämna för Nordamerika har stressats på.
– Vi pratar med otroligt många föräldrar, och många har stenkoll, men vissa har ingen koll på hur det går till. Alla börjar bli lite stressade vid en viss tidpunkt på året, så är det. Jag vet inte hur man kommer runt det där heller. Det är till gymnasiet vi tar in, det är det svenska systemet. Funkar det systemet? Jo, men det gör det väl. NHL-draft-mässigt, om man tittar på vad vi har för talanger, då funkar det.
Just systemet med hockeygymnasium är en intressant fråga just nu. Statusen på svensk hockey och vår förmåga att få fram spelare är en ständig diskussion. Inte minst när den svenska modellen nu nobbas av vissa för att ta steget till Nordamerika tidigare.
– Det finns ju någonting bra i det vi har också. Att kunna lira hockey och få en utbildning i gymnasiet är ju ganska lyxigt, måste jag säga. Det försöker vi pusha på att det är en lyx att få göra det man älskar på skoltid och kunna lägga extratimmar på det. Jag tycker att systemet funkar på ett sätt, men stressen finns där absolut.
