Slår tillbaka mot bottentipsen: ”Ger oss en liten djävul på axeln”

Per Svensson och Timrå är hårt ifrågasatta inför nästa säsong. Veteranen är nu tillbaka efter en tuff knäskada – och siktar på att knäppa kritikerna på näsan.
– Det har väl varit så de senaste åren? Jag tycker att vi är tippade där nere var och vartannat år, så jag lägger ingen större vikt vid det, säger backen till Hockeysverige.se.

SUNDSVALL (HOCKEYSVERIGE.SE)

Per Svensson från småländska Virserum har tagit en annorlunda resa till eliten. Från division 3-spel som 14-åring till debut i Tre Kronor som 34-åring och till kommande säsong, som 37-åring, går han in i enbart sin sjätte säsong i SHL. Men det var inte alls säkert att det skulle bli hockey för honom när han växte upp hemma i Virserum.

– Nej, det gjorde jag nog inte, säger Per Svensson med ett skratt när hockeysverige.se träffar honom på ett gym i Sundsvall och frågar om han trodde, hemma i Virserum när han spelade division 3-hockey, att han skulle spela i SHL runt 20 år senare.

Per Svensson fortsätter:

– Då var det mer coolt och häftigt att jag bara var 14–15 år och spelade i A-laget. Det var med mina idoler då jag hade sprungit runt där som liten grabb och burit väskor och trunkar åt dem som spelade där.
– Det var såklart otroligt kul att få komma upp då, men jag hade inga tankar på att jag skulle spela i SHL.

Valde hockeyn före alpint

När föddes tanken att du kanske ändå skulle satsa på hockeyn?
– Det var när jag skulle börja på gymnasiet. Jag höll på med alpint samtidigt som jag spelade hockey, men inför gymnasievalet valde jag att sluta med alpint.
– Nu var det inget riktigt hockeygymnasium, men vi fick träna hockey två dagar i veckan på elevens val. Jag flyttade till Oskarshamn och gick VVS-utbildningen där. Jag kom upp i A-laget rätt tidigt. Då började jag tänka att jag kanske kunde hålla på med det här. Sedan har det mer eller mindre rullat på.
– SHL … Klart att jag haft en strävan att komma dit, men jag har inte haft någon brådska.

Alpint?
– Vi hade en backe där hemma, men det var mycket åkande. Jag tyckte det var och tycker än i dag att det är roligt att åka slalom.
– Nu har jag inte gjort det lika ofta med tanke på skaderisken. Jag var ändå ganska bra på det och var med på några större tävlingar, men till slut blev det ändå hockeyn.

Hänger du med på hur det går i världscupen i alpint?
– Ja, jag kollar.

Hur ser du på att det i dag finns så väldigt många olika grenar inom alpint, snowboard, freestyle, speedskiing och så vidare?
– Det var mer utför som jag tävlade i. Min bästa gren var slalom. Jag kom aldrig upp i den åldern där man fick börja köra störtlopp, utan det var super-G, storslalom och slalom.

Per Svensson SHL-debuterade i Timrå

Per Svenssons hockeyresa har varit lång och visst har det funnits stunder som varit tuffa.

– Klart det var tufft när jag fick lämna Oskarshamn. Jag hade kommit in i säsongen med en go känsla. Sedan skadade jag mig lite och blev efter det utlånad.
– Då hade jag precis träffat hon som blev min fru. Jag bad då om att få flytta upp till Stockholmstrakten och hitta en klubb där. Då blev det Nynäshamn. Där var jag i drygt ett och ett halvt år innan jag
gjorde en säsong i Arlanda. Efter det blev det Almtuna.
– I Almtuna började också känslan växa att SHL började kännas som ett mål. Det fanns lite intresse från SHL, men inget konkret, så det blev aldrig av.
– Det blev utlåning till AIK och kvalserien. Jag fick även två matcher i SHL. Hade vi lyckats spela oss kvar där kanske jag fått en chans. Sedan kom covid och jag blev såld till Kloten. Jag var bara där ett par veckor innan allt stängdes ner.

Då ringde Kent ”Nubben” Norberg.

– Han sa att de ville ha mig hit. Laget som fanns här då, där kände jag många sedan tidigare och hade även mött flera. Vi hade ett tydligt mål att vi skulle upp. Alla jobbade utefter det från dag ett. Då kände jag att det här verkligen var min chans att ta steget till SHL.

Hur var det när ni tog steget upp inför ganska tomma läktare?
– Fantastiskt. Det var bara tråkigt att vi inte fick fira med någon publik. Trots det var det en riktigt go känsla. När jag sedan fick skriva mitt första SHL-kontrakt var det otroligt kul.

”Inte fan ska jag spela i landslaget?”

Vad hände med dig som hockeyspelare i Almtuna? Det kändes som att du utvecklades snabbt under din tid i klubben.
– Jag kände att jag tog steg och blev bättre för varje år. Då hade jag inte heller någon stress eller kände att jag måste någon annanstans. Så länge min utveckling gick åt rätt håll, jag trivdes och fick ta ett stort ansvar såg jag ingen anledning att flytta på mig för fem eller tio tusen extra i månaden. Jag ville inte riva upp allt som familjen hade där.
– Det var mer att jag kände att Almtuna var en bra plats för mig. Jag utvecklades varje år, fick bra förutsättningar och hela den biten. Det var egentligen anledningen till att jag stannade där så länge.

Blev du överraskad när ”Nubben” ringde?
– Lite. Sedan hade jag pratat med dem jag kände här sedan tidigare, (Viktor) Lodin och (Sebastian) Hartmann, om att de måste få upp mig hit. (Jonathan) Dahlén hade sagt: ”Han är så jobbig att möta att honom måste vi ha i vårt lag.”
– Det var otroligt kul och sättet jag blev omhändertagen här på var lite liknande det i Almtuna. En liten förening där alla känner alla.
– Sundsvall och Timrå har tagit emot familjen och barnen på ett jättebra sätt. De trivs också otroligt bra. Det spelar in i att jag blev kvar.

Som 34-åring kom dessutom debuten i Tre Kronor. Inkallad av sin tidigare tränare i Almtuna.

– Det var surrealistiskt, skrattar Per Svensson och fortsätter:
– (Marcus) Ragnarsson ringde och jag tänkte: ”Jaha, vad vill han nu då?”
– ”Jag tänkte att du skulle följa med och spela med landslaget.”
– ”Nu får du ge dig, skämtar du eller? Inte fan ska jag spela i landslaget?”
– ”Jo, du ska följa med.”
– Jag får gåshud bara jag tänker på det. Det var en otroligt häftig upplevelse att ha den tröjan på sig som så många stora spelare haft och har än i dag. Vi spelade två matcher mot Norge.

Slår tillbaka mot bottentipsen

Säsongen 2025/26 svarade Per Svensson för två mål och totalt sju poäng på 43 matcher.

– En tuff säsong. Jag åkte på en knäskada runt jul säsongen innan och fick operera efter den säsongen. Det gjorde att jag inte hade någon riktigt bra försäsongsträning och det tog lång tid innan jag kom tillbaka.
– Kroppen kändes inte riktigt bra under egentligen hela året. Sista veckorna av säsongen var första gången jag var smärtfri. Det här var också min första längre skada under karriären, så det var, som sagt, tufft.
– Nu är den säsongen förbi och jag känner en jäkla revanschlust. Nu känns kroppen bra. Jag har inte ont och kan träna på för fullt. Det har gynnat mig att vi fick börja träna lite tidigare.

Även om trupperna inte är satta tippas Timrå vara ett av lagen som får slåss för att undvika kval kommande säsong, men det är inget som Timrå-backen lägger någon energi på.

– Det har väl varit så de senaste åren? Jag tycker att vi är tippade där nere var och vartannat år, så jag lägger ingen större vikt vid det.
– Det ger oss snarare en extra liten djävul på axeln och att vi i stället vill gå ut och visa dem som tippar oss där nere.

Vilka förväntningar har du på kommande säsong?
– Jag har faktiskt inte tänkt så långt, utan jag lever här och nu. Jag försöker ge mig själv bra förutsättningar och komma stark, redo och förberedd när säsongen startar.

Timrå blir väl inget kvallag säsongen 2026/27?
– Nej!

Source: Per Svensson @ Elite Prospects