Trots succén - har något att bevisa

Publicerad 20 september 2024 14:00 | Senast redigerad 26 maj 2025 14:54

Måns Karlssons SHL-analyser är tillbaka. Precis som vanligt har han betygsatt samtliga spelare i SHL - och har helt och hållet baserat sina tabelltips på det. Sist ut: Rögle.

"Har varit ett stort fan av honom länge"
Detaljerna som talar för och emot målvaktsparet.
"Den lagdelen är verkligen upphottad"
Siffrorna som borde oroa - blev man bättre med Hansson?
"Går inte att komma ifrån - många har sett sina bästa dagar"
Betyg på alla spelare.
Han vinner poängligan.
Så kan de ställa upp.
Tabelltipset.

Här hittar du analysen av Örebros lag.

Här hittar du analysen av Timrås lag.

Här hittar du analysen av Frölundas lag.

Här hittar du analysen av Skellefteås lag.

Här hittar du analysen av Växjös lag.

Här hittar du analysen av Färjestads lag.

Här hittar du analysen av MoDos lag.

Här hittar du analysen av Brynäs lag.

Här hittar du analysen av Malmös lag.

Här hittar du analysen av Linköpings lag.

Här hittar du analysen av Leksands lag.

Här hittar du analysen av Luleås lag.

Här hittar du analysen av HV71:s lag.{{ PAYWALL LIMIT }}

Rögle inleder säsongen med en match mot Färjestad. lördagen den 21:a september. Här hittar du hela Rögles spelschema.

SÄSONGENS SPELARTRUPP - SPELARE FÖR SPELARE

Betygsskala 1-5 röda Hockeysverigesymboler:

= Oprövad/På gränsen till SHL-klass

= Okej SHL-spelare

= Bra SHL-spelare

= Riktigt bra SHL-spelare

= En spelare på hög Europanivå.

Målvakter

Arvid Holm

Christoffer Rifalk

Snittbetyg: 3,5

Kommentar: Ifjol hade Rögle ett målvaktsspel som var direkt svagt. Bara Timrå, MoDo, Oskarshamn och HV71 var sämre sett till räddningsprocent. Men både Rifalk och Petr Kvaca hade ganska tunga säsonger överlag. Målvaktsspelet var generellt en anledning till varför Rögle hamnade där man hamnade i tabellen ifjol.

Men sen ska det ju också sägas att målvaktsspelet i ganska stor utsträckning också var det som gjorde varför Rögle sen också gick till final. Christoffer Rifalk måste vara en av världens bästa målvakter när det kommer till att höja sig när det gäller som mest. Det har han varit ända sedan det sensationella genombrottet i Oskarshamn, när han tog upp dem till SHL. Rifalk är en målvakt som alltid höjer sig när det står mycket på spel, och när han är lite ifrågasatt dessutom.

Rifalks svajiga var som sagt en ganska stor anledning till varför Rögle var ett krislag, vilket sedermera ledde till att bröderna Abbott fick sparken. Han hade en räddningsprocent på 87,2 fram till tränarbytet - och 91,88 efter tränarbytet. Och sen höjde han sig ju ytterligare i slutspelet och hade där på 15 matcher smått otroliga 95,45 räddningsprocent och 1,33 GAA. Det var ett av de bästa slutspel vi sett en målvakt göra. Och då var inte Rifalks målvaktsspel nödvändigtvis en produkt av att Rögle spelade ett bättre försvarsspel heller, utan det var snarare han som gjorde att laget såg bättre ut. Men han måste vara klart bättre än han var under grundserien om Rögle ska kunna utmana toppen där.

Arvid Holm kommer ge Rifalk en rejäl kamp om förstaspaden. Jag gillade Holm när han var i Färjestad för några år sedan, men han kommer nu från en ganska tung tid i Nordamerika. Förra säsongen var den storväxte målvakten under stundom fjärdemålvakt (!) i AHL och stannade till sist vid tolv matcher i farmarligan och fyra matcher i ECHL. Trots det tror jag verkligen på honom, och jag tror han kommer få en hel del speltid.

Och just det kanske också talar lite emot Rifalk. Han verkar vara som bäst när han är tydlig etta, vilket han var under Roger Hanssons ledning förra säsongen. Petr Kváca fick nämligen bara stå tre av de 35 sista grundseriematcherna, och det var då Rifalk började skina som mest. Nu har Rögle två potentiella ettor, och efter att Roman Will, Johan Gustafsson, Calle Clang och Petr Kváca misslyckats med att bli förstemålvakter i konkurrens med Rifalk ska det bli spännande att se om Holm till sist blir den målvakt som lyckas med den bedriften.

Rögles målvaktspar. Foto: Bildbyrån.

Backar

Eric Bürger

Ludvig Claesson

Lucas Ekeståhl Jonsson

Mattias Göransson

Filip Johansson

Michael Kapla

Jesper Pettersson

Calle Själin

Snittbetyg: 2,88

Kommentar: Bred, svensk, dyr, spelskicklig - men inte särskilt spetsig. Så skulle jag summera Rögles backsida. De har kanske ingen som gör anspråk på att vara bäst i ligan, men de har många backar som kommer slåss om rätt tunga minuter på isen. Den här lagdelen är verkligen upphottad jämfört med ifjol.

Det är tydligt att Rögle velat få in spelskickliga backar som också kan ses som säkra kort. De fyra backar de plockat in, alltså , Jesper Pettersson, och , är samtliga svenskar och beprövade i SHL sedan tidigare. Ingen av dem lär tillhöra SHL:s absoluta topphylla - men alla får beskrivas som backar som Rögle vet vad de kommer få ifrån. Jag gillar framför allt AHL-värvningarna Johansson och Själin, som båda kommer kunna komma in och bidra i båda riktningar. Johansson har dock kanske en något mer defensiv profil, medan Själin i första hand glänser i spelet med puck. Jag har satt Själin i ett första backpar med lugna och trygge (och fruktansvärt underskattade) Michael Kapla och tror att han kommer komma till sin rätt i Kaplas sällskap. Det känns rätt otroligt att Kapla kom sexa i backarnas poängliga förra året - samtidigt som han ju i grunden är minst lika mycket av en defensiv back.

Filip Johansson har jag placerat intill Mattias Göransson i ett tredje backpar, som kommer få spela mot motståndarnas toppkedjor så mycket det bara går.

Sett till att de som lämnar är , Lian Bichsel, Samuel Jonsson, , och går det inte att komma runt att backsidan är bättre i år. Framför allt om vi väger in att förra årets tänkta stjärnvärvning, Thomas Gregoire, blev en dunderfloppp som inte hade i SHL att göra.

Det är mer eller mindre en totalrenovering som backsidan genomgått, men den var också nödvändig. Visst, Rögle gick till SM-final så jag ska inte såga förra säsongens lag längs fotknölarna, men från september till mars var backsidan för dålig. Sen fick man plötsligt ihop det. Det som framför allt sticker ut är ju just spelskickligheten och rörligheten. Där har Rögle gått från att vara bland de sämre i klassen till att i år vara bland de bättre, i mitt tycke. De kommer inte behöva leta för att hitta spelare som klarar av att spela de viktiga minuterna, utan det handlar snarare om att sålla bort och välja rätt.

Själin och Kapla - ett potentiellt första backpar? Foto: Bildbyrån.

Forwards

Anton Bengtsson

Henry Bowlby

Leon Bristedt

Josh Dickinson

Oliver Eklind

Dennis Everberg

Brady Ferguson

Linus Sandin

Linus Sjödin

Axel Smeds

Albin Sundsvik

Daniel Zaar

Jacob Peterson

Snittbetyg: 3,13

Kommentar: Rögle var klara med sin trupp först av alla lag - och sen kom smällen att Rodrigo Abols skulle lämna för Philadelphia Flyers. Och helt plötsligt hade Hampus Sjöström en minst sagt viktig lucka att fylla. Lyckligtvis fanns det flera riktigt bra svenska centrar på marknaden, och inte helt oväntat var det en sådan som man lyckades landa. Jacob Petesson är i mitt tycke den vassaste svenska återvändaren till SHL den här säsongen, tillsammans med Färjestads Oskar Steen. Jag har varit ett stort fan av Petersson ända sedan hans tid i Frölunda, då han var grymt bra i en ganska begränsad roll. Flytten till just Färjestad var sedan helt rätt för hans karriär, och efter några relativt vassa säsonger i Nordamerika är han nu tillbaka.

Nu är han den givna förstacentern.

Det är på centersidan det hänt grejer i Rögle. Adam Tambellini och Simon Ryfors försvann ju också, men där har Rögle täckt upp med Josh Dickinson från MoDo. Dickinson kommer knappast bli en ny Tambellini, som ju också anslöt från MoDo en gång i tiden, men det borde visa sig vara en väldigt smart värvning. Peterson och Dickinson är lagets två främsta centrar, och jag har dem tillsammans med Brady Ferguson och Albin Sundsvik som mina fyra ordinarie centrar. Men det är väl heller inte omöjligt att vi får se Bengtsson eller Sjödin på centerplats under säsongen. Med det sagt tycker jag Rögles sportchef Hampus Sjöström gjorde rätt som lastade på med en tänkt spetsersättare till Abols. Centersidan är fortfarande sämre än ifjol, men han plockade in en så bra spelare det gick att plocka in i det läget.

Om vi förflyttar oss till kanterna är det Leon Bristedt och Oliver Eklind som kommit in. Eklind kan säkert få ett litet lyft av den här flytten och göra det helt okej, men det är framför allt Bristedt rampljuset riktas mot. Det är alltid lite svårt att bedöma de här spelarna som varit borta ett par år, men om Bristedt är lika bra nu som när han lämnade Ängelholm häromåret kommer han förstås vara en av ligans bästa spelare. 29-åringen kommer från en, poängmässigt, ganska bra säsong i Davos och jag har ju svårt att se att han skulle vara på väg nedåt i karriären. Och lyckligtvis är han ju den typen av spelare som är nyttig även om han inte vräker in poäng. Dessutom är han en skön profil som kommer lyfta SHL även på det sättet. Han hamnar ofta i rampljuset, och det är alltid uppskattat. Inte minst för oss journalister, förstås...

Det blir intressant att se om Rögle kommer ställa upp med en eller två riktigt toppade toppkedjor, eller om man försöker sprida ut sina stjärnor på tre eller rent av fyra olika formationer. Jag tycker nämligen man har en bredd som är vass nog för att åtminstone sikta på att ha tre riktigt vassa kedjor. Då kommer man bli oerhört tunga att möta.

Jag kommer komma in på det här lite mer senare i texten, men ska jag hitta någon farhåga är det att fyra av de sex främsta i Rögles interna poängliga är borta - och att det var en topp-sexa som stod sig oerhört slätt i SHL-konkurrensen. Adam Tambellini vann interna poängligan med 30 poäng och han var därmed den ”sämsta” poängkungen i SHL då inget annat lag hade en intern poängligavinnare som gjorde så få poäng. "Men då är det ju jättebra att spetsen är utbytt?", kanske någon tänker nu. Ja, det kan absolut vara så. Men spelare för spelare har Rögle en något sämre forwardssida i år än ifjol. Det är med andra ord av yttersta vikt att de spelarna som är kvar, som inte var topp-sex i den interna poängligan, lyfter sig extremt mycket till kommande säsong.

Linus Sandin (29 poäng) och backen Michael Kapla (28 poäng) är de från förra säsongens poängligatopp som är kvar.

Men överlag står den här forwardssidan sig såklart starkt. Den är namnkunnig och det borde gå att få ut mer än man fick förra säsongen.

Blir det här Rögles förstaline? Foto: Bildbyrån.

Totalt snittbetyg: 9,51 (Sjätte plats)

Fem snabba om Rögle

Tummen upp: En attraktiv plats att komma till

Trots att det inte längre är bröderna Abbott som rattar klubben, och trots förra säsongens röra med den usla grundserien som kronan på verket, är det fortfarande så att Rögle är en väldigt attraktiv plats att komma till. Det har visat sig väldigt tydligt att man inte har stått och fallit med Chris och Cam.

Rögle har genom åren varit extremt bra på att värva spelare från andra svenska klubbar, men också svenska spelare som fortfarande vill framåt i sin karriär. Det är precis den typen av spelare som de flesta sportchefer vill ha - men det är Chris Abbott som varit bäst på att få in den typen av spelare. Nu har Hampus Sjöström gått i samma fotspår, med värvningarna av Josh Dickinson, Jacob Peterson, Calle Själin, Filip Johansson och Arvid Holm. Vi kan också lägga in Oliver Eklind där, Det finns nog lite mer att plocka ut från honom också.

Det är uppenbart att spelare vill spela för Rögle, kort och gott.

Tummen ned: En dalande stjärna - och kärna

Alla Rögles stjärnor var sämre ifjol än de varit tidigare. Adam Tambellini backade med 16 poäng, Rodrigo Abols med 15, Simon Ryfors med 17. Och av de som är kvar i laget i år kan jag nämnde Daniel Zaar, som backade med tolv poäng och nästan halverade sin poängskörd. Jag kan nämna Dennis Everberg som mer än halverade sin poängskörd. Jag kan nämna Lucas Ekeståhl Jonsson, som sett till poäng per match också halverade sin poängskörd jämfört med tidigare.

Jag kommer inte slå fast att Rögles tidigare stjärnor är slut och inte håller längre - men det går inte att komma ifrån att många av dem sett sina bästa dagar redan. Den kärna som byggde upp Rögle och gjorde dem till ett topplag har blivit ganska många år äldre - i takt med att SHL sannolikt har blivit lite bättre också. Därför måste frågan ställas: Är de spelare som gjorde Rögle till ett topplag fortfarande bra nog för att hålla dem kvar i den absoluta toppen över 52 omgångar? Jag är inte helt säker på det.

Jag har gett de flesta av Rögles stjärnor fyror i betyg, trots ett tungt fjolår, men de har helt klart en del att bevisa den här säsongen. Skulle Everberg, Zaar, Ekeståhl Jonsson, Bengtsson med flera inte gå framåt jämfört med ifjol - då är Rögle inte något lag för den absoluta toppen den här säsongen heller.

Jag har dem som sexa i mitt tips. Man bör gå till slutspel utan bekymmer, men jag ser dem som ett lag som lär ligga strax bakom den absoluta toppen i år.

Ledarna: Roger Hansson & Hampus Sjöström

Det fanns till sist inget annat val för Rögle än att förlänga med Roger Hansson som huvudtränare. Det hade blivit konstigt att byta ut honom efter den sago-vår som Rögle hade under hans ledning. Men om vi zoomar ut och ser det hela i en större bild var lyftet under Hansson inte så monumentalt stort som man lätt kan tro.

Rögle ökade poängskörden från cirka 1,3 (elfte bäst) till cirka 1,4 (åttonde bäst) under Hanssons ledning. Offensiven blev faktiskt sämre. Däremot blev defensiven klart bättre, vilket till stor del kan tillskrivas en enorm prestation av Christoffer Rifalk. Powerplayet gick också från att vara sämst till att vara bra. De låg i mitten av den statistiken under Hanssons tid vid rodret.

Rent spelmässigt var Rögle faktiskt inte så himla mycket bättre efter att Roger Hansson tog över. Och många av stjärnorna hade också svårt att lyfta. Fram till slutspelet, alltså. Så även om det var givet att ge honom ett fortsatt förtroende som head coach ringer det vissa varningsklockor hos mig. Ska man bedöma en tränares förträfflighet på några riktigt bra veckor under våren? Eller ska man se det ur ett större perspektiv och faktiskt kolla på hur Rögles prestationer såg ut efter tränarbytet? För i så fall underpresterade man ju faktiskt - i grundserien alltså - även efter att Abbott fick gå. Man var trots allt nära att missa slutspel.

Så på något sätt har Hansson ändå något att bevisa.

Hampus Sjöström var, likt Hansson, assisterande till en Abbott-broder och nu tar han över som sportchef. Jag har fått ett bra intryck av Sjöström, men det är klart att han har stora skor att fylla. Att Cam Abbott behövde lämna som tränare, att han hade kört fast, tror jag de flesta håller med om. Men Chris Abbott har konstant byggt riktigt bra lag, och om det inte vore för att han trots allt var tvillingbror till den sparkade tränaren hade jag gärna sett att man behållit Chris. Han är en av Sveriges bästa sportchefer, om du frågar mig.

Det som blir intressant nu är ju att se hur mycket Sjöström trots allt varit den som agerat i kulisserna. När jag på SHL:s upptaktsträff frågade Sjöström om han fick ta över ett dukat bord svarade han: "Nja, vi dukade väl ihop. Hoppas jag". Ett bevis, så gott som något, för att Hampus Sjöström ändå haft en hel del att säga till om när Rögle byggt lag de senaste åren.

Men det är klart att det är en helt annat press på honom nu. Tidigare har han varit ganska anonym, och Chris Abbott har slukat all uppmärksamhet. Nu kommer förstoringsglaset riktas mot den här 34-åringen istället. Jag är nyfiken på att se hur han klarar av det.

Sjöström och Hansson. Foto: Bildbyrån.

Han blir poängkung: Jacob Peterson

Efter två år med Adam Tambellini som poängkung behöver Rögle få fram en ny poängmakare nu. Som jag varit inne på tidigare har även trean Simon Ryfors, femman Rodrigo Abols och sexan Adam Engström lämnat. Det är alltså en helt ny spets som behöver kliva fram för Rögles del.

En spets som får symbolseras av Jacob Peterson. Han gjorde 33 poäng senast han var i SHL, i då i Färjestad, och då var han absolut inte den stjärna han värvas in för att vara nu. 33 poäng skulle jag därför se som någon form av "lägstaribba", en "godkänt-gräns" för Petersons del. Jag skulle gärna se att han var uppe och nosade på 40 poäng, till och med. Det har han potential till.

Peterson kan säkert hjälpa Rögle i powerplay, men det är framför allt spelet i lika styrka han sticker ut i. Han var som sagt en spelare som levererade otroligt bra sett till spelad minut i Frölunda, och sen var han topp-tio i SHL vad gäller total produktion i lika styrka under sitt år i Färjestad.

Jag har satt honom i en kedja med Leon Bristedt och Anton Bengtsson. Jag tror att de tre skulle kunna komplettera varandra ganska bra. Och kanske är det en sådan omgivning som skulle krävas för att Anton Bengtsson skulle få rejäl fart på sin poängproduktion igen, också.

Med Peterson och Dickinson får de två riktigt fina toppcentrar som kanske inte kan ersätta Abols, Tambellini och Ryfors - men åtminstone täppa igen den luckan så gott det går.