Lisa Jönsson hoppas nå hela vägen till PWHL: “Skulle kännas jättekul”

Till nästa säsong kommer Lisa Jönsson att rädda puckar i den amerikanska collegeligan. 
Nu berättar det stora målvaktslöftet om valet – och ser tillbaka på resan i MoDo. 
– Klart att skulle kännas jättekul om jag tog en plats i PWHL, säger 19-åringen.

SÖDERTÄLJE (HOCKEYSVERIGE.SE)

Från att inte blivit antagen till egentligen något annat hockeygymnasium än Modo;s har Lisa Jönsson tagit steget in i SDHL och nu vidare till college i USA. Hon ses också som ett av våra stora målvaktslöften som har potential att på sikt slåss om målvaktsspaden i Damkronorna. 

– Jag hade egentligen inte så höga förväntningar då jag flyttade till MoDo. Samtidigt var MoDo det enda gymnasium jag kom in på, så jag var extremt glad över att få gå på ett hockeygym, träna och så spela för en stor klubb.
– Klart att jag också hoppades tidigt på att slå mig in i SDHL-laget, berättar Lisa Jönsson då hockeysverige.se träffar henne på ett café i närheten av en soldränkt Södertälje kanal. 

Hur var den hockeymiljö du kom upp till?
– Jättebra, men jag kom upp corona-året så i början var det mest distans med skolan. Hockeygym var ändå alltid i gång. Jag tror att det var något vi hade en fördel av eftersom vi tränade varje dag. Vi fick såklart ändå inte byta om samtidigt och hade ganska strikta regler.

Kom du in i laget lätt trots att det var corona?
– Ja, det tycker jag. Dessutom kände jag många av 04-tjejerna sedan tidigare. Jag hade även varit uppe säsongen innan och spelat några matcher med laget så dom visste vem jag var. 

En av målvakterna Lisa Jönsson tidigt fick träna tillsammans med var världsmålvakten, Klara Peslarova. 

– Hon är en riktigt fighter som aldrig ger upp. Det tänkte jag ofta på, att hon alltid gav sitt bästa på varje puck. 
– Sedan är hon en ledare. Hon är noggrann med det hon gör och tar ansvar, men ändå är väldigt rolig. Jag hann inte skaffa någon jätte djup relation med henne, men det kändes som att hon ville ta hand om mig då jag var upp i A-laget. Hon ville att jag skulle bli bättre och jag tycker att hon spelade en stor roll för mig under mitt första år i alla fall. 

Till förra säsongen kom Andrea Brändli in i MoDo då hon ersatte Lauren Bench. Lisa Jönsson ser också många likheter mellan just Peslarova och Brändli.

– Jag tycker faktisk Brändli och Klara är ganska lika varandra. Båda är väldigt pratglada och ganska roliga, säger Lisa Jönsson med ett skratta och fortsätter:
– Andrea blev också lite som en förebild för mig. Dels för att hon gjort collegeresan, vilket vi pratat ganska mycket om den här säsongen. Dels också att hon har mycket erfarenhet och kunde guida mig under säsongen. 

Ser tillbaka på en bra tid: “Känts som allt bara gått uppåt”

Lisa Jönsson trivdes inte bara bra i laget utan även med att bo i Örnsköldsvik. 

– Det kändes jättebra. Mamma (Åsa Edlund Jönsson) är från ”Ö-vik” så jag har mycket släkt där. Jag bodde dessutom granne med min mormor så jag har ätit middag där några dagar i veckan. Hon har tagit han dom mig, säger 19-åringen med ett leende och fortsätter: 
– Jag gillar stan, men jag har inte hunnit med så mycket annat. Första säsongerna var det att träna på morgonen, gå i skolan, äta middag där, träna, åka hem, sova och sedan exakt samma sak nästa dag. 
– Jag hade lite mer fritid sista åren. Senaste året har jag jobbat på ICA, vilket gått ganska bra. Den butiken har hjälpt några tjejer att få jobb under åren så jag tog kontakt och fick börja där.  

MoDo har ett ungt lag med många i Lisa Jönssons ålder, vilket gjort att tjejerna i laget varit väldigt tajta vid sidan av hockeyn. 

– Det jag tycker har varit en stor skillnad under säsongen är att hela laget varit som en enda stor grupp. 
– Det är lätt att det blir grupperingar, men alla har umgåtts med alla. Det har inte varit så tydligt att unga spelarna haft en egen gruppering. Klart att vi kanske hängt mer med varandra, men äldre spelarna har tyckt det varit roligt att hänga med oss yngre också.

En som jobbar kring MoDo och klubbens hockeygymnasium är tidigare landslagsmålvakten, Valentina Lizana. Någon Lisa Jönsson haft en hel den nytta av. 

– Ja, då lite. Jag har varit på hockeygym under säsongen och där har jag träffat henne. Hon har hjälpt mig en del, gått in och petat i vad jag kan göra annorlunda, men också varit en mental support för mig. 

Vad har du utvecklat mest under din tid i MoDo?
– Allt egentligen och det känts som allt bara gått uppåt. Kanske att jag haft en jämnare nivå på träningarna. Att jag blivit en bättre träningsmålvakt under den här tiden. 
– Sedan har jag fortsatt på spåret att jag aldrig ger upp. Det har varit en av mina grejer. Oavsett vad det är kommer jag alltid vara där. 

Hur har laget utvecklats under Jared Cipparones vingar?
– Jared är ganska tydlig i sitt ledarskap, men ändå rolig. Det har varit att vi kunnat skämta med honom, vilket gjort att vi haft ganska kul.
– Jag tror att han styrt in laget på ett nytt spår som spelarna i laget accepterat på ett väldigt bra sätt. 

Bänkades - och föll i finalen: “Hade för mycket respekt”

Det blev elva matcher i grundserien för Lisa Jönsson under säsongen. Under slutspelet blev det bara att nöta bänk då Cipparone valde Andrea Brändli som etta. 

– Jag har inte spelat jättemånga matcher, men det är inte så konstigt i och med att Andrea Brändli presterat så bra. 
– Klart att jag hade velat spela mer och alltid velat spela så mycket jag kunnat. Jag, Mange (Helin, målvaktstränare), Jared och Andrea har haft en bra dialog under säsongen och det har inte varit mycket jag har kunnat påverka mer än att göra mitt bästa. 

MoDo tog sig till SM-final, men där visade Luleå klass och vann finalserien med 3-0 i matcher. 

– Vi hade för mycket respekt. I alla fall tror jag det. Vi hade ändå chansen, men jag tycker inte att vi kom upp i den nivån som vi haft under säsongen. 
– Säkert många som var slutkörda eftersom vi spelat många matcher och första slutspelet för en del. Alltså att spela både semifinal och final. Det blev som det blev. 
– Jag är i alla fall glad att vi tog oss till final, vilket kändes jätte kul, men synd att vi inte gick hela vägen. 

“Jag har alltid varit intresserad av att gå på college”

Nu väntar fyra år på Northeastern University i Boston för Lisa Jönsson. 

– Exakt. Jag har alltid varit intresserad av att gå på college. Jag kom i kontakt med några olika skolor och då med Northeastern. 
– Det jag fastnade för är att det Northeastern var både att det är en bra skola akademiskt, men också att laget har en bra ”succes” på målvakter. Skolan har fått fram många bra målvakter. Två spelar nu i USA landslag (Aerin Frankel och Gwyneth Philips) och dessutom gick Florence Schelling där. Hon har tidigare varit en jättebra målis. 
– Northeastern kändes som en bra miljö för mig att fortsätta min utveckling. 

Hur viktig är skolan kontra ishockeyn för dig?
– Klart att skolan är viktigt och oavsett vart jag gått hade jag fått en bra utbildning. Sedan är jag jätteglad över att det blev Northeastern eftersom då vet jag att jag kommer få en bra utbildning och inte hamnar mitt ute i ingenstans. Det är en skola med ett bra rykte.

Skolan är placerad i centrala Boston, en stad Lisa Jönsson än så länge inte vet jättemycket om. 

– Inte så mycket, men vi var där för ett och ett halvt år sedan. Då var vi på en liten rundtur så vi fick se lite av stan. Det är inte som ”Ö-vik”. 
– Nu är både Emma Söderberg och Linus Ullmark där, så jag ska fråga dom båda om lite tips när jag kommer över dit. 

Hur väl känner du Emma Söderberg och Linus Ullmark sedan tidigare?
– Emma har jag varit på några Camper tillsammans med under somrarna. Linus har jag träffat på hockeygym när han under sommaren varit med där och tränat på is. 

På Northeastern kommer även Lisa Jönssons kompis, Tuva Kandell gå. 

– Det känns jätteskönt att ha en till svensk där. Jag tror att vi båda hade klarat oss ganska bra ändå, men jag var rumskompis med Tuva under U18-VM och tyckte att vi blev väldigt bra kompisar då. Nu kan vi göra den här resan tillsammans. 

Drömmer om PWHL

Är tanken att det här ska leda till spel i PWHL om fyra år?
– Jag tänker att jag får se vart det leder. Klart att skulle kännas jättekul om jag tog en plats i PWHL. Jag vill såklart spela i den bästa ligan som finns. Blir det lite fler lag hoppas jag verkligen få chansen att komma in och spela där. 
 

Hur tänker du kring att det äntligen blivit en seriös proffsliga i Nordamerika?
– Jättekul. Det har funnit andra tidigare och jag har längtat till att en dag få spela där. 
– Satsningen har inte känts vara på samma nivå som den PWHL gör. Det känns jättecoolt och jag drömde som lite att få spela i NHL. Nu kanske jag kan få möjligheten att spela i en motsvarighet. 

Tror du det här i förlängningen kan innebära att vi får en proffsliga i Sverige, men framför allt får in mer pengar och intresse kring damhockeyn i landet?
– Jag hoppas att det drar mer publik. Det har vi redan sett och man slår publikrekord i nästan varje match uppe i Kanada. 
– Förhoppningsvis drar det mer intresse till hela hockeyvärlden och inte bara i USA och Kanada utan även i Sverige och ligan här, avslutar Lisa Jönsson innan vi tar oss ut i solen invid ovan nämnda kanal för att ta några bilder.

---

TV: Hörnqvist om rollerna i Panthers och Tre Kronor