Studier + hockey = sant! – ”Det finns definitivt ett samspel”

Av naturliga skäl kretsar en stor del av en ishockeyspelares vakna tid kring just ishockey. Men vissa stunder, när de inte är på isen eller i gymmet, finns möjlighet att göra sådant som får dem att tänka på annat. Och allt fler väljer att ägna den tiden åt studier.
– För fem år sedan hjälpte vi färre än tio spelare. Idag är det över hundra som studerar, säger rådgivaren Anna Söderlind till hockeysverige.se.

GÖTEBORG (HOCKEYSVERIGE.SE)

Utbildningsföretaget Phocus arbetar med individuell rådgivning när det kommer till studier för spelarfackföreningen Sicos medlemmar. Tillsammans har de hittat bra lösningar för att uppfylla önskemålen kring studier. Förra säsongen var det Luleå som hade flest a-lagsspelare i SHL som studerade hos företaget – hela åtta stycken.
– Det är ett väldigt speciellt liv, och man behöver lite extra hjälp och stöttning för att få studierna att fungera, säger Anna Söderlind som arbetar som affärsansvarig och rådgivare på Phocus.

Anna Söderlind, Phocus.

Samarbetet mellan Phocus och spelarfacket har funnits i ungefär fem år och i början var det inte speciellt många som utbildade sig. Men det senaste året har antalet utbildade spelare i SHL blomstrat ordentligt.
– Jag upplever att det skett en kulturförändring. För fem år sedan var det mer avvikande att studera. ”Vadå, jag ska satsa på hockeyn, varför ska jag plugga?” Men sedan har man insett att det bara är positivt om man har någonting annat att fokusera på vid sidan om sin elitidrottskarriär, säger Anna.

Främst fokuserar rådgivarna på att stötta elitidrottare som ännu inte slutfört gymnasiet, vilket enligt Anna är en hel del.
– Alldeles oavsett vad du ska göra efter din karriär är det viktigt att ha klarat av gymnasiet, säger hon.
– Sedan har vi även skräddarsytt ett antal kurser som finns online. Där har vi bland annat en ekonomikurs som är den mest populära. Där får man lära sig om investeringar, lån och sparande. Och det är ett par hundra spelare som gått den kursen.

Hur fungerar utbildningen rent praktiskt?
– Vi använder oss av en läroplattform online och där finns all information man behöver för att kunna studera. Och det finns inga tidsbundna aktiviteter. När man har tid och möjlighet kan man gå in där. Det är helt utifrån spelarens schema och vardag.

MAX FRIBERG VALDE LEDARSKAP

I dag har Phocus studenter i 27 av 28 klubbar i de högsta herrligorna, SHL och Hockeyallsvenskan. Och under förra säsongen var det cirka 20 utlandsproffs som studerade via företaget. En av dem är Max Friberg, som under sin tid som lagkapten i Montreals farmarlag St. John’s IceCaps läste en kurs i organisation och ledarskap.
– Det ämnet intresserade mig mycket, inte bara när det gäller tränare utan även chefer på vanliga arbetsplatser. Hur man ska arbeta för att få ihop alla, att sträva mot samma mål och samtidigt få folk att utvecklas och känna att de blir bättre, berättar Max.

Frölundaforwarden hade kontinuerlig kontakt med sin en utbildningsansvarig, och förklarar att företaget var väldigt flexibla när det kom till inlämningar. Ibland var spelschemat så pass tufft att han helt enkelt blev tvungen att skjuta på en uppgift, vilket inte var några problem.
– Och när jag lämnade in mina uppgifter, vilket brukade vara varannan vecka, så märkte hon att jag var intresserad så hon ställde lite följdfrågor så jag fick utveckla vidare. Det var nyttigt, säger Max som funderar på att söka ytterligare kurser nästa höst.
– Idrott och hälsa hade jag tänkt. Jag har kollat lite vad de har för olika kurser på universitetet. Men det är ju inte förrän om ett år så jag är inte så långt framme i planerna.

Kände du att studierna hjälpte dig att koppla bort hockeyn?
– Ja, det tycker jag. Det var lite därför jag gjorde det också. Nu gjorde jag detta på egen hand, satt på något fik någonstans och pluggade. Och att få komma tillbaka till skolmiljön igen hade jag tyckt var jättekul. Att träffa annat folk och prata ett annat språk än det i omklädningsrummet och runt hockeyn. Det tror jag är nyttigt för det sociala.

Upplever du att coacherna är oroliga över att du ska tappa fokus på hockeyn?
– Nej, jag upplever att de är uppmuntrande. I alla fall här i Frölunda. Vi har ju några som går i gymnasiet fortfarande och där är coacherna väldigt noga med att de spelarna kommer iväg till skolan i tid och så. Jag vet till och med att Pär (Johansson, backtränare reds. anm.) skypar med Rasmus Dahlin och kollar att han gör läxorna.

Mats Rosseli Olsen och Max Friberg. (Foto: Kajsa Kalméus/Tommy Holl)

PLUGGAR PÅ BUSSEN TILL BORTAMATCHERNA

En av Max lagkamrater, Mats Rosseli Olsen, har även han studerat vid sidan av hockeyn. Mats har visserligen gått via ett norskt läroverk, och alltså inte tagit någon hjälp av Phocus, men han känner precis som sin kollega att studierna hjälpt honom att koppla bort hockeyn.
– Det blir ju mycket hockey automatiskt i och med att man spelar, till och med när man pratar i telefon med föräldrarna blir det mycket hockey. Så det är skönt att kunna ska kontakt med andra som pluggar på distans och prata om kurser och sånt. Det blir något annat.
– Sen är det kul att lära sig saker. Jag känner i alla fall att om man får till någonting i skolan, om man känner att man bemästrar något, då blir man nöjd. Det är kul.

Tidigare har Mats pluggat en kurs i företagsekonomi och han berättar att han lagt ungefär 5-6 timmar i veckan på studierna, vilket han själv inte tycker är så mycket.
– Vi reser ju en hel del, så då har jag haft med mig boken på bussen. Det blir någon timme här och någon timme där, och sedan några timmar hemma när man ska svara på uppgifterna. Men det har aldrig varit någon stress på något sätt, då hade jag ju inte gjort det.

Nu har norrmannen inte studerat sedan i våras då han tentade av en kurs under VM, men han är sugen på att påbörja något nytt efter årsskiftet.
– Jag har kollat lite på pedagogik, så man skulle kunna vara stödperson eller tränare i någon skola. Men jag har inte riktigt bestämt mig än.

MÅLSÄTTNINGEN – RUSTA FÖR ETT LIV EFTER HOCKEYN

Anna Söderlind berättar att hon tillsammans med sina tre kollegor vill minska trösklarna till studierna för elitidrottare. Hon upplever att spelarna uppskattar hjälpen med att navigera bland betygssystem, regler, meritpoäng och andra faktorer som kan uppfattas som krångliga när man vill ta sig an en utbildning.
– Det finns ju många olika spelartyper men det finns en grupp som kanske inte har jättebra självförtroende när det gäller studier. De har ju satsat fullt ut på sin hockeykarriär och skolan har kommit i andra hand. Då har man kanske en självbild av att studier inte är för mig, eller att man inte kan. Men då har vi sett att om vi kan hjälpa dem att komma igång och sätta upp strategin efter deras villkor så kan de ganska snabbt få tillbaka det självförtroendet. De märker att det är ganska kul att plugga, att de visst kan.

Vad har ni på Phocus för målsättningar med det ni gör?
– Målsättningen är att alla spelare ska känna att de är väl rustade att gå vidare i livet efter hockeyn. Man ska kunna se tillbaka på sin idrottskarriär och säga ”wow, kolla vad jag lärde mig grejer och vad det gynnade mig i min fortsatta karriär”. Motsatsen, som vi verkligen vill komma bort ifrån är att man har full fokus på enbart sin idrottskarriär så när man väl lägger av blir det mer ”åh, vad ska jag göra nu då, fram till pensionen?”

Har ni sett några kopplingar mellan studier och framgångar i hockeyn?
– Det är svårt att kartlägga exakt. Det finns ingen algoritm som samkör med poäng eller så. Men däremot kan man se att om man tittar brett på SHL-spelarna och vilka som studerar, så verkar det hänga ihop på något sätt. Det är inte så att studier gör dig sämre, utan tvärtom, det blir någon form av samreaktion. Sedan är det såklart alltid ”hönan eller ägget”, man kan ju alltid vända på det. Men det finns ett samspel, det har vi definitivt sett.
– Det man kan säga är att studier, och att göra någonting vi sodan av som inte är hockeyrelaterat, det är positivt. Både för det sportsliga, men det finns ju viss statistik kring mental ohälsa och där är studier också viktigt. Att man har fler ben att stå på. För skador kan hända när som helst och det är ingenting som går att försäkra sig emot.

Har ni några SDHL-spelare som pluggar också?
– Inte just nu. De är jättevälkomna att gå våra kurser såklart. Men eftersom de inte är organiserade i något fackförbund på samma sätt, vad jag känner till, så skiljer det sig lite grann när det kommer till samarbetet.
– Men de lägger ner lika mycket timmar och hårt jobb på sin hockey som herrarna, så de står ju också inför samma utmaningar och möjligheter. Så i framtiden vill vi nå dem också.