Så ska Holst leda Sverige till medaljerna

JOHANNESHOV (HOCKEYSVERIGE.SE)

Det är nu 13 år sedan Erika Holst gjorde sitt sista framträdande som spelare i Damkronorna. Efter det har hon jobbat en kort tid på Svenska Ishockeyförbundet, men nu är hon tillbaka i landslagsdressen som Förbundskapten. Igår presenterade hon dessutom sin första landslagstrupp. En trupp som ska åka till Schweiz för matcher mot Finland, Tjeckien och värdnationen.

– Det var verkligen äntligen, säger Erika Holst med ett leende när hockeysverige.se träffar henne efter pressträffen på Svenska Ishockeyförbundet och frågar hur känslan var när hon fick presentera sin första landslagstrupp.

Erika Holst fortsätter:
– Det är matcherna och turneringarna man vill i väg på. All förberedelse innan, hur allt landar och lirar.

Nervöst?
– Nej, egentligen inte. Alla runtomkring peppar så bra att jag bara behöver dyka upp, vilket är skönt.

Nu kommer ditt ansikte vara lite här och var, hur känner du kring det?
– I grund och botten gillar jag egentligen inte alls det. När jag spelade tyckte jag att det var ganska skönt att jag kunde lira fram till (Maria) Rooth. Sedan kunde hon ta snacket efteråt.
– Nu är det en del av jobbet. Då får jag ta det. Det fick jag även som lagkapten ”back in the day” när jag spelade. Även som tränare i Frölunda HC Dam.
– Jag vill att det ska finnas en uppmärksamhet kring Tre Kronor Dam, ligan och spelare. Ibland får jag då ta det.

Nyckeln i jakten på medaljerna: "Vägra acceptera det"

Erika Holst har coachat fyra säsonger i Frölunda, vilket egentligen det enda hon gjort som headcoach på seniornivå.

– Jag har jobbat på camper, hockeygymnasiet och förutom mitt egna lag i Frölunda har jag även coachat spelare.
– Jag kände nu på campen att få jobba med tjejerna som är bäst, har störst driv och vill längst är helt fantastiskt.

Privilegierad?
– Ja, verkligen.

Vad ser du som den största utmaningen i det här jobbet?
– Jag tror att det är lite den här konkurrenssituationen genom hela uppväxten för spelarna, att vi inte riktigt har haft den här.
– PWHL är bra på ett sätt. Att spelarna som varit där borta har hittat sin väg för att komma någonstans. Jag tror att det blir fler och fler spelare som tänker ”Jag vill hit, vilken väg tror jag på för att ta mig dit”. Jag tror att vi behöver väcka det i flera snarare än att man väntar på att någon annan ska leda mig.
– Jag tycker att vi har ett gäng som vill. Det känns hungrigt och att dom vill jaga framåt.

Vad blir nyckeln om Tre Kronor Dam ska börja plocka medaljer igen?
– Det handlar om att vara tydlig med vart vi ska. Att det också är gemensamt för ledarteam och spelargrupp.
– Sedan tror jag att vill man vinna medaljer måste man leva för det. Om jag spelar i SDHL och vill vara med och vinna medaljer internationellt behöver jag kanske göra saker som mina lagkompisar inte gör.
– Man behöver förstå att vi är rankade sexa och vara ödmjuk inför det, men vägra acceptera det.
– Hockeygymnasium, TV-pucken, juniorligan och SDHL, med det systemet och spelarna vi har ska vi kunna ta steg framåt. Det kommer inte vara enkelt, men det ska vara möjligt att göra.

Tuff konkurrens: "Blev nyfiken på att testa henne"

På målvaktssidan har Erika Holst till första landslagsturneringen valt Ebba Svensson Träff och Ida Boman. Alltså ingen Tindra Holm eller Emma Söderberg.

– Ebba hade en väldigt bra genombrottssäsong och var otroligt viktig för Linköping. Hon gjorde det även väldigt bra i landslaget.
– Jag tycker att Ida hade en väldigt bra avslutning av säsongen och en bra camp, så jag blev nyfiken på att testa henne i den här miljön och se det live. Sedan har vi en bra konkurrens på målvaktssidan. Då handlar det om att hitta målvakterna som stoppar pucken, såklart, och klarar av den mentala pressen, men också är där och vill ta nästa steg.

 Emma Söderberg?
– Klart att Emma var aktuell. Jag kommer ha koll på dom här och övriga målvakter. Förhoppningsvis även kunna testa lite under säsongen.

Backsidan känns stabil och rutinerad trots att flera av spelarna ligger runt 20 årsstrecket. Dessutom har Erika Holst valt att ta med rutinerade Josefine Holmgren igen.

– Josefine blev skadad innan. Hon hade en bra sommarcamp och vi har en bra dialog. Det ska bli intressant att se henne och jag tycker att hon bidrar mycket i gruppen med sin mognad.
– Hon stänger ner och är väldigt bra defensivt. Kan vi få henne att leverera på den här nivån hela tiden tror jag att hon kommer bli nyttig för hela gruppen. Också för balansen.
– Vi pratar om att backsidan är rutinerad. Visst, men Mira Jungåker är 05:a och Raunio 06:a. Maja Nylén-Persson är 26 år, så det är inte så att backarna är lastgamla direkt.

Debutanten i powerplay? "Skottläge så ofta det går"

Två av backarna, Maja Nylén Perssonoch Anna Kjellbin spelar till vardags i PWHL.

– Nu har vi fyra spelare (Även Lina Ljungblom och Sara Hjalmarsson) där borta och det kan bli fler. Jag hoppas att vi på sikt kommer ha ännu fler där.
– Sedan är det så att vara i PWHL och inte få speltid är helt värdelöst. Kan vi se till att flera spelare får speltid där borta och tar med sig den erfarenheten in i landslaget, både PWHL-spelarna som är med och mot nordamerikanerna varje dag, även collegespelarna som är med och mot, U18-spelarna som slagit USA, den erfarenheten tror jag är otroligt viktig. Att det går.
– Jag pratar med spelarna om det här ”Du tränar mot dom här spelarna varje dag och det är inte så att du kan slå den här spelaren en mot en”.

På forwardssidan har Erika Holst plockat ut två debutanter, Tilde Grillfors från Brynäs och Färjestads Ella Albinsson.

– Jag tycker definitivt Tilda Grillfors var en spelare som stack ut på U18-VM och att hon i SM-finalserien var en av dom bättre i Brynäs. Vilket sårade mig hårt, skrattar Erika Holst och fortsätter:
– Jag pratar ofta om det här att man inte ska lyfta upp spelare för tidigt och så vidare, men jag tycker inte bara att hon klarar sig bra utan även driver på seniornivån. Hon är ganska blyg och försiktig vid sidan om, men hon backar inte undan på isen. Det ska bli väldigt kul att se henne i den här miljön där hon får mäta sig med bästa seniorerna.
– När det gäller Ella vill jag att hon ska komma i skottläge så ofta det går. Klart att hon har flera fina kvalitéer än bara skottet, men har man det skottet är det en skyldighet för medspelarna att sätta upp henne för att kunna ta det skottet.

Är hon tänkt att användas i powerplay?
– Det skulle kunna bli så, säger Förbundskaptenen med ett leende och fortsätter:
– Vi har många spelare med ett bra skott, men hon har ett så bra skott och även det här med att vinna kamperna framför mål. Dessutom den här värmländska tjurigheten som hon har.

Därför är stjärnorna inte uttagna: "Hoppas"

Du har valt att plocka in Michelle Löwenhielm igen. Back eller anfallare?
– Forward eller center. Det blir spännande att se och jag har följt henne länge på camper tidigare. Jag tycker att hon drev Färjestad väldigt bra i slutspelet och under slutet av säsongen.
– Jag vet att hon har stora ambitioner, så det ska bli intressant att se i vart det landar.

Ingen Hanna Olsson.
– Hanna Olsson är i rehab-tagen. Vi får se när hon är spelklar och hur formen är då. Jag bara hoppas att, oavsett om det blir den här säsongen eller framåt, får komma tillbaka och vara hel och frisk. Kunna träna. Kunna spela och känna att det lirar.

Josefin Bouveng?
– Hon var inte uttagningsbar till den här turneringen.

Linnéa Andersson som var med i OS?
– Jag tycker att hon gjorde en bra sommarcamp, men det är en stor konkurrens på backsidan, avslutar Erika Holst.