Mock Draft: Där kan Stenberg och Björck hamna

I vilka NHL-klubbar hamnar våra svenska storlöften? Efter NHL:s draftlotteri i natt börjar röken skingras och Steven Ellis genomför en mock draft av första rundan – där sex svenskar tar plats. Inte minst Ivar Stenberg och Viggo Björck.

Den här texten är publicerad på DailyFaceoff.com och har översatts till svenska.

Grattis, Toronto Maple Leafs-supportrar. Ni får en riktigt bra spelare.

NHL:s draftlotteri ägde rum i natt och avgjorde förutsättningarna för lagen runt om i ligan. De sista valen i första rundan återstår fortfarande att fastställas beroende på resultaten i slutspelet. Men för det mesta har vi nu en bättre bild av vilka spelare som kan vara tillgängliga för lagen på olika draftpositioner.

NHL-draften 2026 ser ut att bli en intressant sådan, med flera alternativ i toppen av draftklassen. U18-VM avslutades under den gångna helgen, vilket gav scouterna en sista möjlighet att se över 100 talanger samlade på ett och samma ställe innan säsongen tog slut. Det återstår fortfarande en del hockey – framför allt CHL-finalerna – men de flesta draftaktuella spelare har spelat färdigt för säsongen. Nästa stopp blir NHL Draft Combine som inleds i juni i Buffalo innan alla återvänder till staden den 26–27 juni.

1. Toronto Maple Leafs: Gavin McKenna, FW

Penn State University, NCAA

Herregud. Toronto, ni gjorde det. Det här är killen som kommer sälja tröjor och få fansen att älska laget igen. Han är den mest skickliga spelaren i draftklassen och de flesta frågetecken kring hans spel började försvinna efter JVM. Är Ivar Stenberg bättre än honom i det tvåvägsspelet? Absolut. Men när det gäller ren, matchavgörande skicklighet är det ingen i den här draften som har det McKenna har. Han behöver fortfarande bygga på sig mer muskler för att verkligen lyckas i NHL, men en NHL-stab kommer hjälpa honom med det. Man vill inte vara laget som väljer bort McKenna i år. Toronto, se bara till att få det gjort.

2. San Jose Sharks: Ivar Stenberg, FW

Frölunda, SHL

Det här är ett ganska bra tröstpris, särskilt för ett lag som inte förväntade sig att drafta så här högt. Sharks skulle verkligen behöva en back – men att välja den bästa tillgängliga spelaren bör vara prioritet nummer ett. De skulle kunna välja Chase Reid här, men att låta Stenberg passera skulle slå tillbaka mot dem. Stenberg är stark med pucken, har ett fantastiskt skott och kanske den näst bästa spelförståelsen i hela draften efter McKenna. Stenbergs produktion sjönk något ju längre säsongen gick, men han stod ändå för en av de bästa säsongerna av en U19-spelare i SHL på senare år. Stenbergs offensiva tak kanske inte är lika högt som McKennas. Men om man söker någon som excellerar i fler delar av spelet är Stenberg det bästa valet. Håll ett extra öga på Stenberg under det kommande VM, förutsatt att han faktiskt tar en plats i Tre Kronors trupp.

3. Vancouver Canucks: Caleb Malhotra, C

Brantford Bulldogs, OHL

Malhotras otroliga slutspel i OHL borde säkerställa att han går topp fem – och kanske till och med topp tre. Hans stabila och smarta spel har hjälpt honom att etablera sig som draftens främsta center. Det är ingen fantastisk centerklass, men Malhotra ser ut som ett framtida topp sex-hot. Han var en enorm del av Brantfords framgångar den här säsongen, vilket inkluderade 13 mål och 26 poäng på bara 15 slutspelsmatcher. Malhotra jobbar hårt över hela isen och ger motståndarna väldigt lite tid att fatta snabba och smarta beslut med pucken. Kommer han ha den naturliga förmågan att driva spelet offensivt och lyckas i NHL? Det återstår att se. Jag tycker att Chase Reid också är ett bra alternativ här, men om det är jämnt – och om man bortser från familjekopplingen – passar det här bättre för Vancouvers behov.

4. Chicago Blackhawks: Chase Reid, B

Soo Greyhounds, OHL

De flesta scouter förväntar sig att Reid blir den bästa backen i den här draften. Det är inte otänkbart att han går etta totalt. Det beror helt på om han ses som en framtida förstaback i NHL eller inte, något scouterna ännu inte är helt säkra på. Men oj, det finns mycket att gilla i Reids självsäkra spel. Han var utmärkt under JVM, stack ut i CHL USA Prospects Challenge och var konsekvent en av de bästa backarna i OHL. Reid är en mycket bra skridskoåkare, har en stark kropp på 188 centimeter och är ständigt involverad över hela isen. Man kan argumentera för att OHL inte är lika stark som tidigare eftersom äldre spelare lämnat för NCAA tidigare än förr. Men grunderna i hans spel – storlek, skicklighet och skridskoåkning – bör fungera på vilken nivå som helst.

5. New York Rangers: Keaton Verhoeff, B

University of North Dakota, NCAA

Jag skulle kunna se Rangers välja Carels och vara överlyckliga, men det finns fortfarande enorm uppsida i att välja Verhoeff som nummer fem. Verhoeff gick från WHL till NCAA den här säsongen och producerade samtidigt som han spelade mellan 16 och 20 minuter per match i ett av landets bästa lag. Han täcker enorma ytor med sina 193 centimeter och är villig att smälla på rejält samtidigt som han kan slå många avancerade passningar i offensiv zon. Scouter önskar dock att han hade lite mer fart för att verkligen bli en topparspelsback, men det finns fortfarande tid att utveckla det. Hans svaga avslutning på säsongen har sänkt hans aktievärde något, men det skulle kunna innebära ett fynd för Leafs. Jag gillar fortfarande uppsidan här.

6. Calgary Flames: Carson Carels, B

Prince George Cougars, WHL

Flames-supportrarna kommer känna smärtan av att falla utanför topp fem, men jag undrar om de ändå tar chansen att knipa Carels här. Carels var inte bara en av de bästa unga backarna i WHL – han var en av de bästa backarna i hela CHL, punkt slut. Han är byggd som en stridsvagn och är en total kraft med pucken. Carels defensiva medvetenhet, tvåvägsskicklighet, starka fysik och högklassiga hockey-IQ gör honom till en verklig toppspelare. Jag tror att vi pratar om en framtida topp 2–3-back i NHL, och jag skulle inte bli förvånad om han blir den första eller andra backen som draftas i år.

7. Seattle Kraken: Viggo Björck, C

Djurgården, SHL

Kraken har aldrig valt en back i första rundan. Seriöst, inte en enda gång. Det är egentligen ännu större anledning att göra det nu, men det är svårt att lita på att de faktiskt gör det med tanke på deras historik. Så om de väljer centerlinjen i stället, varför inte ta en spelare med enorm uppsida? Björck spelade i förstakedjan under avslutningen av SHL-säsongen, vilket är otroligt med tanke på att han var 17 år större delen av året. Han imponerade under JVM och har sett mycket bra ut med det svenska herrlandslaget inför VM. Han må vara liten, men han är inte rädd för det fysiska spelet och är en trollkarl med pucken.

8. Winnipeg Jets: Alberts Šmits, B

EHC München, DEL

Om Šmits fortfarande finns tillgänglig borde Jets absolut gå efter honom. Šmits var en viktig del av Lettlands JVM- och OS-lag den här säsongen. Den 190 centimeter långe backen rör sig väldigt bra för sin storlek och skapar mycket med pucken. Det är alltid trevligt att se en 18-åring som spelar med så mycket självförtroende i powerplay. Han har dessutom gott om erfarenhet från seniorhockey, vilket bland annat syntes under en stark första halva med Jukurit i finska Liiga innan han avslutade säsongen med München i DEL. Det är inte ofta man hittar en draftaktuell back i europeiska proffsligor som spelar mellan 18 och 20 minuter per match – men Šmits imponerade verkligen.

9. Florida Panthers: Wyatt Cullen, FW

USNTDP

De flesta förväntar sig att Florida kommer vara tillbaka i slutspelskampen nästa år, så att få drafta så här högt är rena bonusen. Cullen är en av de smartaste ytterforwardsen i den här draftklassen. Vissa scouter tror att det finns verklig potential för Cullen att gå topp fem. Han var USA:s bästa spelare genom hela U18-VM tack vare sin högklassiga hockey-IQ och förmågan att få hela det amerikanska anfallsspelet att fungera. Hans oberäknelighet med pucken – både som målskytt och passningsläggare – är anmärkningsvärd. Cullen är en högklassig skridskoåkare som verkade hitta ytterligare en växel när han väl kom upp i fart den här säsongen. Han är ett konstant poänghot eftersom han hela tiden söker passningsvägar, men han har också det snabba fotarbetet och sidledsrörligheten för att ta sig förbi de flesta motståndare och sätta sig själv i farliga lägen. Få spelare har stigit så mycket i ranking som Cullen de senaste månaderna, och du bör hoppa på hajptåget om du gillar spelare man kan lita på.

10. Nashville Predators: Tynan Lawrence, C

Boston University, NCAA

En besvikelse till collegesäsong, kombinerat med ett blekt U18-VM, hjälpte definitivt inte Lawrences draftaktier. För bara fyra månader sedan sågs han som en legitim kandidat att gå etta totalt. De goda nyheterna? Han hittade verkligen tillbaka till sitt spel mot slutet av NCAA-säsongen och bör få en ledande roll för Boston University nästa år. Han är en aggressiv forward med högklassigt hockey-IQ. Det finns fortfarande mycket att gilla i hans spel, men han kommer behöva göra en enorm collegesäsong för att verkligen vinna tillbaka scouterna. Just nu är han ett högriskval med hög uppsida – men ett val Predators absolut borde överväga här.

11. St. Louis Blues: Ethan Belchetz, FW

Windsor Spitfires, OHL

Belchetz bröt vänstra nyckelbenet i mars, vilket avslutade hans säsong i förtid. Trots det gillar scouterna honom, och han kommer vara ett monster på nästa nivå. Belchetz har aldrig saknat självförtroende – och man måste ha massor av det när man är som en tasmansk djävul på skridskor. Han spelar med enorm kraft, vilket gör att han kan forcera sig genom mitten av isen utan större hänsyn till mänskligt liv. Skadan var dock inte den enda anledningen till att han föll i rankingen – vissa scouter oroar sig för att han saknar verkliga spetskvaliteter bortsett från sin storlek.

12. New Jersey Devils: Daxon Rudolph, B

Prince Albert Raiders, WHL

Devils-supportrar, håll ett extra öga på WHL-finalen – Rudolph kommer bli en mycket inflytelserik spelare. Han har ett stenhårt skott, slår utmärkta förstapass och kan sätta motståndare på plats fysiskt. Rudolphs tvåvägsspel är spännande, liksom hans förmåga att gång på gång ta sig ur svåra situationer både med och utan puck. Jag tycker fortfarande att det finns arbete kvar att göra för att få honom mer aggressiv i egen zon – han är lite för passiv för vissa scouters smak. Men med pucken borde Rudolph kunna bli en topp fyra-back som kan spela i en av powerplayformationerna.

13. New York Islanders: Oscar Hemming, FW

Boston College, NCAA

Efter att ha missat första halvan av säsongen på grund av en kontraktstvist med sin finska klubb kom Hemming ut flygande för Boston College. Han stod för två assist redan i sin andra match och hade till och med en fin svit med fyra poäng på tre matcher. Men efter att bara ha gjort två poäng på sina sista elva matcher blev avslutningen tuff för en spelare som många scouter fortfarande gillar väldigt mycket. När han är som bäst är den 193 centimeter långe forwarden ett fullständigt monster som kan slå dig med storlek, fart och skicklighet. Den råa potentialen finns där, men han tvingades spela ikapp mycket förlorad tid. Jag tror att ett helt år i college kommer göra underverk för honom, och jag ser fortfarande potential som topp sex-forward.

14. Columbus Blue Jackets: Malte Gustafsson, B

HV71, SHL

Lagen fick upp ögonen för Gustafssons fina U18-VM, och det är svårt att tro att han nu skulle falla utanför topp-15 på draftdagen. Gustafsson är en 193 centimeter lång back som spelade bra i SHL, trots att det inte syntes särskilt mycket i poängprotokollet. Hans skridskoåkning är bra för storleken, vilket gör att han kan spela ett väldigt rörligt spel. Gustafsson har sällan problem med att få ut pucken ur egen zon. Bristen på flashighet och offensiva spetsinstinkter kommer sannolikt inte hjälpa hans aktievärde hos den genomsnittlige supportern, men man behöver fortfarande spelare som kan döda anfall – och det är exakt vad han gör. Dessutom väldigt effektivt, skulle jag vilja tillägga.

15. St. Louis Blues (via Detroit Red Wings): Ryan Lin, B

Vancouver Giants, WHL

Värt att notera: Blues är ett av få lag som har chansen att få Ruck-tvillingarna. Kommer de göra det? Kanske går Liam här, vi får se. Men jag gillar verkligen Lin, som kommer från ett starkt U18-VM. Även om Lin är liten är han definitivt en av de mest skickliga backarna i den här draftklassen. Hans beslutsfattande är nära toppen och han har skridskoåkningen för att åka ifrån motståndare. När man sätter ihop det är det lätt att förstå varför Lin har pucken så ofta. Jag tycker fortfarande att det finns några saker han behöver jobba på, men jag tror tillräckligt mycket på hans spel för att tänka att laget som draftar honom kommer få en riktig publikfavorit.

16. Washington Capitals: Nikita Klepov, FW

Saginaw Spirit, OHL

Capitals draftar en ryss? Inte en chans! Klepov föddes i Florida och har tillbringat nästan halva årtiondet med att spela i USA. Klepov är en kraftfull målskytt och var inte långt ifrån att nå 40-målsgränsen den här säsongen. Det var lite överraskande att se hur het han var från start, med tanke på att han bara gjorde 31 poäng i USHL året innan. Men när han väl visade hur konsekvent han kunde vara började scouterna tro på honom. Michigan State-committen spelar med mycket finess, men han är också fysiskt stark. Han är bara en okej skridskoåkare just nu, men det kommer förbättras med tiden.

17. Los Angeles Kings: Elton Hermansson, FW

MoDo, HockeyAllsvenskan

Kings behöver någon som kan göra mål inom organisationen, särskilt efter att de trejdat bort Liam Greentree, så det här känns som en bra matchning. Hermansson älskar att skapa offensiv – de tolv poängen i U18-VM är ett perfekt exempel på det. Han producerade bra siffror i den svenska andraligan den här säsongen, vilket inte är lätt att göra. Offensivt finns det mycket att gilla, särskilt i powerplay. Hans spel utan puck är däremot som bäst bara ”okej”. Det känns som att han inte påverkar matcherna tillräckligt mycket när han inte radar upp skott på mål. Jag vill se mer desperation i hans spel när han attackerar motståndare för att vinna tillbaka pucken.

18. Washington Capitals (via Anaheim Ducks): Juho Piiparinen, RHD

Tappara, Liiga

Kommer Capitals behålla det här valet? Kommer de paketera ihop båda sina förstaval för att flytta upp? Kan Caps få tag på Ruck-tvillingarna? Vad Washington gör kommer bli en intressant följetong under veckorna fram till draften. Om de behåller valet är en smart back inget dåligt alternativ. Piiparinen är en intelligent back som sällan gör misstag med pucken. Han är bra när han håller det enkelt, men han kan också transportera pucken upp genom isen och smälla på rejält när det behövs. Piiparinen har spelat bra hockey mot seniorer och hans internationella matcher har också varit stabila. Han är inte flashig, men lugn och samlad i egen zon och generellt pålitlig defensivt.

19. Utah Mammoth: Adam Novotny, FW

Peterborough Petes, OHL

Novotný skulle vara ett utmärkt val här. Han är en hårdför forward med ett utmärkt skott – något vi fick se många gånger i Peterborough. Novotný passerade 30-målsgränsen som rookie i OHL och slutade enkelt som Petes främste målskytt. Han älskar att få pucken mot mål på alla möjliga sätt och är dessutom en stark skridskoåkare. Jag gillar hans arbete i båda riktningarna – han är en riktig lagspelare. Jag ser ett stabilt offensivt hot för en middle six-roll här.

20. San Jose Sharks: Xavier Villeneuve, B

Blainville-Boisbriand Armada, QMJHL

Jag är ett fan av Villeneuve – jag tycker värdet i det här valet skulle vara enormt för San Jose. Villeneuve var en av de bästa backarna under U18-VM 2025 och hjälpte Kanada att vinna guld. Han gjorde 62 poäng i QMJHL förra säsongen och hade passerat det i år om han inte missat omkring 25 matcher på grund av skada. Villeneuve kan driva spelet från blålinjen och är lika bra som någon annan i den här draftklassen i powerplay. Hans självförtroende är också anmärkningsvärt. Sharks skulle behöva extra defensivt djup och det här känns som rätt val om Piiparinen inte längre finns tillgänglig.

21. Philadelphia Flyers: Oliver Suvanto, C

Tappara, Finland U20

Flyers älskar att drafta stora killar, och den 190 centimeter långe Suvanto skulle passa bra in. Suvanto tillbringade större delen av säsongen med att spela mot seniorer i Tappara, där han visat att han kan spela ett pålitligt tvåvägsspel. Jag hade dock gärna sett att han producerade bättre siffror mot juniorspelare. Trots det gillar jag verkligen hans spel utan puck, och jag tyckte att han såg stabil ut under JVM i flera olika roller. Jag tror att vi pratar om en stor middle six-forward här, men jag vill se att han hittar ytterligare en offensiv växel.

22. Pittsburgh Penguins: Liam Ruck, FW

Medicine Hat Tigers, WHL

Ruck slutade tvåa i WHL:s poängliga med 104 poäng, vilket fick honom att rusa upp på draftlistorna. Hans slutspel blev däremot oväntat blekt, men vi pratar fortfarande om en forward som, när han är som bäst, är ostoppbar med pucken. Kemin med hans tvillingbrodern Markus skadade definitivt inte den här säsongen. Ruck är dock en skridskoåkare under genomsnittet och scouter oroar sig för att han inte skulle vara lika effektiv utan sin bror vid sin sida. Trots det finns det uppenbar offensiv uppsida här, vilket gör att han lär gå i första rundan.

23. Boston Bruins: Mathis Preston, FW

Vancouver Giants, WHL

Preston skulle vara ett utmärkt val här. Hans starka U18-VM hjälpte honom att höja sitt draftvärde rejält. Han avslutade turneringen med sex poäng på fem matcher samtidigt som han var ett av lagets främsta allroundhot offensivt. Han var en maskin när det gällde puckinnehav och tog konsekvent pucken in i farliga områden. Preston är en odiskutabelt talangfull spelare som kan utvecklas till ett topp sex-hot längre fram. Han har ett remarkabelt skott och tvekar sällan att snabbt trycka in pucken från slottet. Hans skott känns NHL-redo redan nu.

24. Vancouver Canucks (via Minnesota Wild): Alexander Command, C

Örebro, Sverige U20

Trots sitt efternamn kräver Command inte särskilt mycket uppmärksamhet. I stället är han en smart och stabil tvåvägscenter som gör spelarna runt omkring honom bättre. Han verkar sällan ha svaga byten, och det beror också på att han är effektiv utan puck. Han påminner mig lite om Milton Gästrin – någon som kan bidra offensivt men också vinna tekningar, blockera skott och göra saker med tydlig avsikt. Jag har gillat honom internationellt och han har spelat riktigt bra mot spelare i sin egen ålder. Jag tror att han snarare blir en tredjecenter i NHL, men en som inte borde ha några större problem att vara effektiv och som kan ta ansvar i tvåvägsspelet samtidigt som han låter sina kedjekamrater blomstra.

25. Montreal Canadiens: J.P. Hurlbert, FW

Kamloops Blazers, WHL

Ingen rookie i CHL var lika dödlig som Hurlbert den här säsongen. Han stod för 42 mål och 97 poäng med Kamloops. Han är en exceptionellt skicklig forward som vid ett tillfälle låg så långt före i WHL:s poängliga att ingen ens befann sig i samma postnummerområde. Michigan University-committen har ett fantastiskt direktskott som han gång på gång avlossar i powerplay. Han är också en exceptionellt smart puckdistributör som har väldigt små problem att få pucken dit den behöver vara mot spelare i sin egen ålder. Mina två orosmoment inför säsongen – hans spel utan puck och avsaknaden av verklig toppfart – är fortfarande frågetecken. Trots det har Montreal ett bra läge att satsa högt på talang här.

26. Seattle Kraken (via Tampa Bay Lightning): William Håkansson, B

Luleå, SHL

Okej, på riktigt nu – det är dags att drafta en back. Håkansson skulle vara ett stabilt val här, särskilt med få andra kvalitetsalternativ kvar vid den här punkten. Är han flashig? Absolut inte. Kan han döda anfall? Det kan du ge dig på, och det är det som betyder något. Han använder sin stora kropp på 193 centimeter och 94 kilo för att platta till motståndare samtidigt som han är en mardröm att möta defensivt. Håkansson är dessutom ganska rörlig för sin storlek. Jag är inte särskilt orolig över hans spel i egen zon eller hans förmåga att bli en bra boxplayback. Personligen hade jag nog inte valt honom så här högt, men han fyller ett behov för Kraken.

27. New York Rangers (via Dallas Stars): Ilja Morozov, C

Miami University, NCAA

Morozov var den yngsta spelaren i collegehockeyn, men det märktes inte på hur mycket Miami förlitade sig på honom den här säsongen. Med sina 190 centimeter och drygt 90 kilo är han en stor center som kräver respekt. Han producerade bra siffror i ett lag som inte direkt hade massor av offensiv spets att jobba med. Jag gillar också hans självförtroende och sättet han hela tiden söker passningar, även genom trafik. Morozov har inte lika hög offensiv uppsida som vissa andra spelare kring den här draftpositionen, som Mathis Preston eller Marcus Nordmark. Men hans spel utan puck, kombinerat med hans styrka, är väldigt intressant.

28. Calgary Flames (via Vegas Golden Knights): Maddox Dagenais, C

Quebec Remparts, QMJHL

Mycket av Dagenais powerforward-tendenser kommer från hans större kroppshydda. Men han är mycket mer än så. Han är en bra skridskoåkare som jobbar stenhårt för att vinna varje individuell puckduell. Dagenais gillar också att hålla pucken på bladet. Tack vare sin rena styrka är han en puckinnehavsmaskin som sällan tappar pucken i anfallen. Han har ett bra skott men tenderar att välja mindre optimala lägen att skjuta från. Det här skulle bli den andra centern Flames väljer i draften i år – även om han spelade ytterforward under U18-VM – men en spelare värd att satsa på för en middle six-roll.

29. Buffalo Sabres: Jack Hextall, C

Youngstown Phantoms, USHL

Hextall kommer inte bli en speldrivande center i NHL, men han kommer i stället bli en pålitlig understödsspelare. Han stod för flera dominanta prestationer i USHL den här säsongen och visade upp en dynamisk verktygslåda kombinerat med en outtröttlig motor. Det är det jag älskar med hans spel – han kan spela många olika roller och ändå vara effektiv. Han har ett bra skott, men är ännu bättre som framspelare. I powerplay tvekar han inte länge innan han skickar iväg skott förbi målvakterna. Jag tycker också att han blev fysiskt starkare ju längre säsongen gick.

30. Carolina Hurricanes: Jegor Sjilov, C

Victoriaville Tigres, QMJHL

Shilov var en av QMJHL:s mest produktiva offensiva generatorer den här säsongen. Tigres slutade näst sist i väst och åkte till slut ut med 0–4 i matcher i slutspelet. Men Shilov avslutade säsongen med 32 mål och 82 poäng samtidigt som han visade omedelbar kemi med den ryske drafttalangen Alexei Vlasov (80 poäng). Ingen annan i laget var ens nära att nå 50 poäng, så Shilov var extremt viktig. Han dominerar puckspelet och är så skicklig som man kan hitta i CHL. Talangen saknas definitivt inte – men han kan bli stående och titta puck alldeles för ofta och saknar dessutom tempot för att blomstra på nästa nivå. Hurricanes behöver honom inte på kort sikt, så de kan ha tålamod med hans långsiktiga utveckling.

31. St. Louis Blues (via Colorado Avalanche): Tomas Chrenko, C

HK Nitra, Slovakien

Blues är inga främlingar för att drafta från Slovakien – Dalibor Dvorsky och Juraj Pekarcik är två exempel. Kan de gå på Chrenko här? Hans internationella siffror har varit utmärkta. Mellan hans spel i U18-VM förra året och JVM den här säsongen är ingen draftaktuell slovak lika effektiv på att skjuta puckar förbi målvakter. Han gjorde dessutom 31 poäng på 44 matcher i den slovakiska högstaligan den här säsongen, och även om ligan ligger lite längre ner i hierarkin bland de europeiska ligorna spelade han ändå mellan 13 och 20 minuter per kväll mot seniorer. Han är inte särskilt stor och vissa scouter undrar om han skulle passa bättre som ytterforward i NHL. Men som renodlad målskytt, särskilt i powerplay, finns det mycket att gilla.

32. Ottawa Senators: Ryan Roobroeck, FW

Niagara IceDogs, OHL

Senators förväntades inte ha ett förstaval i år – se det här som en livlina. Ska de spela säkert eller satsa högt? Jag hade valt det senare, eftersom den här delen av draften ändå är ganska jämn och svårbedömd. Roobroecks kombination av storlek (193 centimeter och 98 kilo) och målskytte (99 mål på 176 grundseriematcher under tre år) gör honom extremt intressant. Vid ett tillfälle kändes han som ett säkert topp 10-val. Man hittar inte många forwards som kan kontrollera spelet som han kan när han är på topp, särskilt med tanke på att han producerat på hög nivå under större delen av karriären. Men för en spelare av hans storlek saknar han ofta den intensitet som krävs för att vara en verklig matchvinnare. Få spelare med Roobroecks talangnivå somnar in i spelet så ofta som han gör, och det är synd. Men om Senators kan få ut hela värdet ur hans puckspel kommer de ha gjort ett riktigt fynd.