Lehner: ”Nu behöver jag inte trampa på någon annans skor”
Efter fem år i Ottawas organisation är det dags för Robin Lehner att testa vingarna någon annanstans. I Buffalo får han möjligheten att ta hand om en förstaspade, vilket är något han länge har längtat efter.
– Nu behöver jag bara växa i mina egna skor och inte trampa på andras, säger göteborgaren om vad som väntar.
Det har varit på gång länge och strax innan draften sparkade igång i fredags stod det klart att Robin Lehner blivit trejdad bort från Ottawa till Buffalo. Efter att svensken avslutat säsongen med en längre skadeperiod samtidigt som Andrew Hammond och Craig Anderson stod på huvudet mellan Senators stolpar valde det kanadensiska huvudstadslaget bort svensken inför framtiden.
Lehner, som nu har återhämtat sig från sin hjärnskakning, förstår Ottawas agerande och själv ser han nu bara fram emot möjligheten att få spela i Buffalo. I Sabres blir nämligen göteborgaren det självklara förstavalet.
– Det tråkiga är att behöva lämna sina vänner i Ottawa, men samtidigt är jag upprymd över vart jag ska, säger svensken till Ottawa Sun och fortsätter:
– Det är en bra utmaning för mig. Här behöver jag bara växa i mina egna skor och inte trampa på andras.
Ända sedan han ledde Ottawas farmarlag, Binghamton Senators, till en Calder Cup-titel 2011 har Lehner spåtts en lysande framtid. I Senators har han dock aldrig fått chansen att ta hand om förstaspaden, en möjlighet som nu uppenbarar sig i samband med flytten.
– Jag är bara glad att jag hamnar i en klubb som passar mig bra. Jag ser verkligen fram emot att spela i Buffalo.
– De har ett intressant lag som de håller på att bygga just nu, så det känns jättespännande för mig.
Lehner spelade sin senaste match mot Carolina i februari, då han drog på sig den svåra hjärnskakning som höll honom borta från spel resten av säsongen. Att ha suttit vid sidan under en så lång period, tillsammans med klubbytet, gör att svensken nu har en stor längtan efter att få komma igång med nästa säsong så snart som möjligt.
– Jag har mått bra i ett par månader nu. Jag har börjat träna. Det var tufft för mig att bara sitta still och inte lyfta ett finger på flera månader. Jag började må bättre redan efter några veckor och hoppade på träningscykeln, men då kom huvudvärken tillbaka.
– Nu kan jag träna fullt ut, även om jag har en bit kvar innan jag är redo, men efter det här känner jag ett enormt sug efter att pressa mig så jag är redo för nästa säsong.
Den här artikeln handlar om: