Luleå: Var det den högsta nivån de kommer kunna nå?

Publicerad 11 september 2022 12:00 | Senast redigerad 25 november 2024 15:50

Måns Karlsson

Följ HockeySverige på

Google news

Måns Karlssons SHL-analyser är tillbaka. I år betygsätter han samtliga spelare - och har helt och hållet baserat sina tabelltips på det. Det blir också en tillbakablick på fjolårssäsongen, och givetvis en analys på truppen i sin helhet.

Idag: Luleå.

“Den bästa utespelarlagdelen något lag har”
"Och nu har man alltså ersatt de båda med…Leo Komarov?"
“Brutalt bra i special teams - kan inte upprepa det”
“Även ett svagare Luleålag är ett Luleålag för toppen”
Så mycket kommer Omark saknas.
Så kan de ställa upp.
Tabelltipset.

Desktop ad in article Mobile ad in article

Luleå i siffror

SÄSONGENS SPELARTRUPP - SPELARE FÖR SPELARE

Betygsskala:

1 = Oprövad/På gränsen till SHL

2 = Okej SHL-spelare

3 = Bra SHL-spelare

4 = Riktigt bra SHL-spelare

5 = En spelare på hög Europanivå

Målvakter

Joel Lassinantti

Matteus Ward

Snittbetyg: 3,5

Kommentar: och Jesper Wallstedt gick in i förra säsongen som det kanske vassaste målvaktsparet. Efter en stundtals prövande 20/21-säsong, med ett jobbigt KHL-äventyr, och en höst som inte var helt oproblematisk var Joel Lassinantti under säsongens andra tillbaka på sin skyhöga nivå. Den som vi vant oss vid att han håller. Ser vi till hela säsongen låg han strax bakom de allra vassaste sett till räddningsprocent totalt, räddningsprocent i skottsektorn och insläppta mål per match. Det som däremot stack ut var att han inte var bättre än 13:e i räddningsprocent i lika styrka. En statistisk notering vi inte är vana vid att se från Lassinantti. Han var ju, faktiskt, petad i fyra raka matcher en period under hösten och det dröjde till våren och framför allt slutspelet tills vi fick se Lassinantti spela sin bästa hockey.

Det hade inte varit helt galet om valt att gå med Jesper Wallstedt i slutspelet. Nu valde de Joel Lassinantti, och med facit i hand var det förstås helt rätt. Men om det under förra säsongen fanns två möjliga förstemålvakter i Luleå, två potentielal toppmålvakter, är det i år väldigt tydligt att man kommer gå in i säsongen med en gjuten förstemålvakt. Det ska väldigt mycket till för att ska peta undan sin stjärnkollega från platsen som förstaval i kassen.

Men Ward är en intressant typ. Han är knappast speciellt känd för den breda massan men gjorde det otroligt bra i Mora förra säsongen. Det ska bli intressant att se om han likt Viktor Fasth, Lars Johansson, Arvid Söderblom, Samuel Ersson, Viktor Andrén, Tim Juel, Christoffer Rifalk med flera kan gå från HockeyAllsvenskan och hålla hög klass i SHL mer eller mindre per omgående. Det blir också kul att se om han kan få den karriär som hans brorsa spåddes få, men inte lyckades med. Storebror Samuel var ju tänkt att bli en av Luleås två målvakter häromåret, efter att ha stått på tillväxt ett tag, men tog i stället en sväng i Norge och hamnade sedermera i Västervik. Nu har han inte spelat på två säsonger på grund av skadeproblem.

Backar

Snittbetyg: 3,71

Kommentar: Här har Luleå det extremt gott ställt. De har “bara” två spelare som får en femma i betyg, men jag var frestad att låta göra och sällskap på toppbetygsstegen. Han får en väldigt stark fyra. Även är uppe på en fyra. Utöver det har de också en av SHL:s absolut mest underskattade backar i Pontus Själin. Han får aldrig några rubriker men är fruktansvärt pålitlig.

Det mesta av sommaren och den tidiga hösten har ju handlat om den stora bristen på forwardsvärvningar, och snacket har gått att det inte skulle göra Luleå till en guldkandidat. Jag köper det i viss mån. Men det går heller inte att bortse att backsidan är fruktansvärt vass. Den var förmodligen SHL:s bästa ifjol, och den enda större förändringen som sett sedan dess är att Jesper Sellgren ersatt Sami Lepistö. Kan Sellgren nå hela vägen upp i Lepistös nivå? Det är inte säkert - men heller inte omöjligt. Jag tror Sellgren kommer kunna vara en av ligans främsta backar. Erik Gustafsson sågs häromåret som SHL:s solklart bästa back, men kommer nu från en klart sämre säsong och sett till de enorma backar som kommit in i ligan den här säsongen kanske han inte längre ens är topp-tio. Poängmässigt var förra säsongen ganska vass, han låg i nästan samma trakter som säsongerna dessförinnan, men det kändes som att misstagen blev något fler. Nu hoppas jag han återigen paras ihop med sin tidigare “lärjunge” Jesper Sellgren - för då tror jag Luleå kan komma att ha ligans bästa backpar.

Julius Honka blandade och gav en del förra säsongen, men när han nu får en hel säsong till i Sverige tror jag han kommer ta stora kliv och säkert ses som en femma i betyg när vi summerar säsongen. Offensivt håller han toppklass, men i ett lag som har både Jesper Sellgren och Erik Gustafsson som offensivt skickliga backar behöver Honka också bli en aning vassare defensivt för att maximera Luleås backsida. De enkla misstagen behöver slipas bort. Det som däremot talar till hans fördel är att han är högerskytt, vilket ingen annan back är. På så sätt är han väldigt attraktiv för ett powerplay. Kanske kan man rent av spela honom tillsammans med Jesper Sellgren i ett PP, och ha Erik Gustafsson till att styra ett andra-PP? Luleå är ett av de lag som definitivt skulle kunna spela tre, eller till och med fyra, backar i sina två PP-uppställningar.

Ser vi till snittbetyget får Luleå över 3,7 - och det är det högsta betyget någon utespelarlagdel får i mina genomgångar. Den näst bästa backsidan enligt snittbetygen är Växjös, som ligger på drygt 3,6. Sen är det ett ganska rejält hopp ned till resten. Oavsett vilka Luleå har på isen kommer de känna sig trygga med att det är spelare som håller i SHL som är på isen. Det enda lilla orosmoln man ska ha är väl om sju backar kommer räcka hela säsongen. Jämfört med förra säsongens start saknas ju Fredrik Styrman, Daniel Sondell och Kim Johansson.

Sellgren och Gustafsson återförenas. **Foto:** Bildbyrån.

Forwards

Snittbetyg: 2,61

Kommentarer: Luleås adelsmärke under de senaste åren har varit att de varit ett hårt arbetande lag utan egentliga poängsprutor. 2019 vann Jack Connolly, inte direkt känd som en poängspelare, den interna poängligan. Året därpå vann backen Erik Gustafsson före back-kollega Nils Lundkvist. Sen kom Linus Klasen tillbaka och blev den första Luleåspelaren sedan han själv 2014 att nå 40 poäng. Flera säsonger har Luleå inte ens haft någon forward som nått 30 poäng. Men förra säsongen blev det ett trendbrott. Då hade Luleå en given superstjärna i Linus Omark, som motsvarade de skyhöga förväntningarna. Han var uppe och nosade på 60 poäng. Bakom honom gjorde Pontus Andreasson 38, och då ska vi komma ihåg att 22 av de poängen kom under säsongens 22 sista matcher. Han och Omark var helt enkelt två av SHL:s bästa offensiva spelare under säsongens andra halva.

Och nu har man alltså ersatt de båda med…? Nej, Komarov är givetvis ingen ersättare till vare sig Omark eller Andreasson. Lik förbaskat är han det enda forwardsnyförvärvet Luleå slantat upp för till den här säsongen. Sett till hur bra Luleå var förra säsongen ser jag det inte som alarmerande, man är i grunden fortfarande en bra lagmaskin och har klarat sig bra tidigare även utan renodlade poängspelare, men det blir ändå en omställning att få från Linus Omark till…ja, vem blir egentligen lagets poängkung? ? Konstantin Komarek? Julius Honka?

I det lag jag ställt upp nedan har Luleå fyra väldigt gedigna kedjor, och det finns potentiella poänggörare i tre av dem. Samtidigt är det väl egentligen ingen av kedjorna som skrämmer speciellt mycket. Hade någon annan än Thomas Berglund stått i båset hade jag hört varningsklockorna ringa och undrat hur det här egentligen ska gå, men eftersom han lyckats så bra utan offensiv spets tidigare känner jag mig trygg i att tro ganska hårt på Luleå den här säsongen också.

Inte minst eftersom det trots allt finns ett par spelare som jag utgår kommer lyfta sig jämfört med förra säsongen. Einar Emanuelsson kommer givetvis inte stanna på 1+1 i grundserien, utan lär komma upp på det dussinet mål han brukar hamna på. Han visade ju i finalserien att han fortfarande har målskyttet i sig när det vill sig. Han får en tvåa i betyg nu, men är egentligen en trea. Jag tror också kan ta ytterligare ett litet kliv. Han gjorde 13 mål förra säsongen och jag tror han kan vinna den interna skytteligan den här säsongen.

Okej, nu har jag varit både positiv och negativ till forwardssidan, men ska jag hitta något som verkligen kommer bli sämre med året forwardssida är det special teams. Slår vi ihop förra säsongens PP och BP var Luleå brutalt bra - med totalt 110 procent. De var bäst i boxplay och fjärde bäst i powerplay. I slutspelet var bara Växjö, som bara spelade fyra matcher, vassare än Luleå i special teams. Boxplayspelet lär vara minst lika bra i år, men powerplayet lär inte vara på övre halvan. Det är där Omarks och Andreassons frånvaro kommer märkas. Den enda forward i övrigt som ens nådde tvåsiffrigt med poäng i PP var Juhani Tyrväinen, som gjorde elva. Det är backarna som ska driva Luleås powerplay i år, snarare än forwardsen.

För att knyta ihop säcken ska jag avsluta med några rader om Leo Komarov. Han vann OS-guld så sent som i våras och har hundratals NHL-matcher på meritlistan. Men jag ger honom bara en trea, då jag är tveksam till om han verkligen är rätt för Luleå just nu. Jag tycker det syntes tydligt under finländarens sista år i NHL att han inte längre hade tempot för att spela på högsta nivån. Nu kommer han dessutom från en säsong med skadeproblem. Och åren han levererade poäng är förbi. Jag måste säga att risken att han blir en flopp får ses som ganska stor, utifrån det. Det Luleå får hoppas på är att Komarov är absolut bäst på det han kan bidra med. Det är det som krävs, för att värvningen ska ses som lyckad i min bok. Men är det någonstans han skulle kunna fungera i SHL är det i just Luleå. Jag tror han gör sig betydligt bättre där, än i Brynäs som ju också ryckte i honom. Jag sätter NHL-veteranen med Joonas Rask och Konstantin Komarek, i en kedja som på förhand känns ganska spännande. Luleå får också hoppas att den svenskspråkige finländaren är en bra karaktär som kan betyda lika mycket utanför isen, som på den.

Totalbetyg: 9,82/15

Så kan de ställa upp

Målvakter:
Lassinantti (Ward)

Backpar:
Sellgren - Gustafsson
Honka - Engsund
Själin - Andersson
(Pyrochta)

Kedjor:
Tyrväinen - Connolly - Brännström
Shinnimin - Fröberg - Emanuelsson
Rask - Komarek - Komarov
Mattsson - Berglund - Muzik
(Nikupeteri)

Luleå har ingen gjuten förstakedja. Foto: Bildbyrån.

Summering

Inte sällan kallas Luleå för tråkiga. Ifjol gjorde dock “tråkiga Luleå” näst flest mål av alla - men lyckades trots det ha en svårgenomtränglig borg i egen zon. De släppte in minst mål av alla lag. Det går faktiskt att argumentera för att Luleå var Sveriges bästa lag om vi ser till förra säsongen. Faktum är ju att de låg sist efter fem omgångar - och räknar vi bort de fem matcherna vann Luleå SHL. Sett till de sista 47 matcherna var Luleå bäst. Och sen var man det hela vägen fram tills dess att de ledde med 3-2 i matcher i finalserien och skulle spela hem guldet. Då var det ett visst lag från Karlstad som var bättre. Men utöver säsongens fem första matcher och säsongens två sista matcher var de helt enkelt bäst. “Bulan” Berglunds Luleå peakade från oktober till början av maj förra säsongen, och frågan är om man kommer kunna vara lika bra den här säsongen eller om det helt enkelt var den högsta nivå Luleå kommer kunna nå?

Klart är i alla fall att de har ett sämre lag i år. Målvaktssidan är något svagare, backsidan är väl jämförbar med den de hade ifjol, och forwardssidans tapp har jag redan tragglat en del.

Men även ett svagare Luleålag är ett Luleålag för toppen. I mitt tips hamnar de trots allt på en tredjeplats och är verkligen och nosar tvåan Frölunda i bakhasorna. Med en spetsforward till på plats inför/under säsongen kommer Luleå i allra högsta grad vara med och utmana om de riktigt fina placeringarna. Grundspelet de har i fem mot fem är så pass bra och inkört att det vore direkt dumdristigt av mig att räkna bort dem från en toppstrid. Jag tror också att backsidan är så pass bra att den i ganska stora drag kan väga upp för den trubbiga forwardssidan.

Luleå har absolut inte det skickligaste laget. De har absolut inte det bästa laget på pappret. Men tillsammans har alla byggstenar under “Bulan”-åren gett ett starkare fundament än vad delarna gjort en och en. Och det som också är intressant är att Luleå inte nödvändigtvis alltid är spelförande i matcherna - men de är otroligt bra på att skaffa fram högkvalitativa målchanser. Där var de bland de bästa lagen i SHL förra säsongen. Visst, Omarks kreativitet försvinner, men det är uppenbart att de hittat en framgångsfaktor.

En framgångsfaktor som definitivt inte försvinner bara för att Omark gör det.

Men den tredjeplats de hamnar på i mitt tips då, är den rimlig? Om jag hade tippat tabellen rakt upp och ned, och inte gått på mina egna snittbetyg, hade jag nog haft dem någon placering lägre. Då hade jag åtminstone haft Skellefteå före dem. Skellefteå faller på att de har fler oprövade spelare än Luleå, medan Luleå nästan rakt av har spelare som bevisat sig i SHL tidigare. De har definitivt ett av ligans mest rutinerade lag och därigenom fler “säkra kort”, vilket ger utslag i det väldigt höga snittbetyget.

Ifjol gick Luleå in i säsongen med ett favoritskap på sig. Enligt oddsen på förhand var det bara Färjestad som hade ett tyngre favorittryck på sina axlar. I år skulle jag hålla några fler lag före Luleå som läget är nu.

Men jag skulle aldrig våga räkna bort Bulan Berglunds Bålgetingar.