MJÖRNBERG: Sände riktigt fina signaler inför semifinalen

Att Troja-Ljungby skulle skicka HC Dalen på semester efter de två bortasegrarna i veckan kom knappast särskilt oväntat, men sättet det skedde på och så som laget agerade sänder väldigt goda signaler. Med en pånyttfödd publik i ryggen kan de bli riktigt farliga i semifinalspelet. 

I två perioder gjorde HC Dalen ett förbannat bra jobb med att försöka hålla liv i matchserien mot Troja-Ljungby. Hemmalaget fullkomligen manglade Norrahammar-gänget, men de lyckades hålla sina motståndare på utsidan och Oskar Blomgren gjorde ånyo en fenomenal match mellan stolparna.

Men sen gick det inte. HC Dalen orkade inte. Troja-Ljungby var helt enkelt för bra.

HC Dalen föll ändå med flaggan i topp. Det var ett hopplöst läge att åka till Ljungby med 0-2 i matcher och möta en motståndare som är en slumrande best som börjat växla upp. Men Dalen gav det en chans och bjöd upp till kamp på ett imponerande sätt. Man lämnar matchserien och säsongen med beröm godkänt. Det är bara att konstatera att man föll mot en bättre motståndare.

För det riktiga glädjeämnet den här eftermiddagen var förstås Troja-Ljungby och samspelet med den oerhört taggade hemmapubliken.

Gänget som tagit en lite omständlig väg via vårserien in i slutspelet blev lite frustrerade av HC Dalen. De öste på offensivt, men fick inte utdelning mot en motståndare som stred tappert. Det blev irriterat. Pucken ville trots mängder av skott och klara lägen inte in och hemmaspelarna lockades in i ständiga skärmytslingar efter avblåsningar.

Men det var så klart bara en tidsfråga innan Dalen skulle krokna och Troja skulle få sin utdelning. Den kom i tredje perioden när William Romfors och Atte Karppinen gjorde fina mål. 0-1 blev till 4-1 och det var klappat och klart. 3-0 i matcher och semifinalplatsen i hamn.

Att Troja-Ljungby skulle fixa det var förstås inte särskilt oväntat efter de båda segrarna i Smedjehov tidigare i veckan. Hade man inte lyckats idag väntade en ny möjlighet imorgon. Därför sänder sättet laget reagerade på när de slutligen lyckades få in puckarna otroligt viktiga signaler.

Där fanns ingen avmätt känsla. Det var genuin sprudlande glädje och eufori. Kroppsspråket hos Troja-spelarna signalerade verkligen hur mycket det betydde. Hur mycket de ville. Och med den fantastiska fond av taggade hemmafans som man spelade inför idag blev det en väldigt stark symbios.

Publiken eldade på Troja och spelarna eldade på publiken. Det slog gnistor om det.

Med det publikstöd laget har haft genom matchserien och med det brinn man faktiskt visar upp kan inte förväntas något annat än att Troja blir riktigt farliga i semifinalspelet.

* * *