Det blir en intressant rivalkamp i vinter mellan Vallentuna och Sollentuna. Foto: Skärmdump

MJÖRNBERG: Ett fullständigt kamikazeprojekt…eller?

Följ HockeySverige på

Google news

Vallentuna har nåt Allettan två säsonger i rad genom att gneta och spela defensivt, men nu ska det bli ändring på det. I höst ska klubben ta upp jakten på lokalrivalen Sollentuna genom att plocka fram spelglädjen och brassa på offensivt.

För någon vecka sedan manglade Sollentuna över Vallentuna med 5-1. Igår kväll bjöd Vallentuna tillbaka med en 5-3-seger där framförallt 4-1 i den första perioden övertygade. Det kan mycket väl vara på gång en riktigt häftig kapplöpning mellan de två gängen säsongen som kommer och det finns mycket att säga och skriva om dem båda.

Först och främst är det så klart trist för fjolårets succélag Sollentuna att de offensivt skickliga bröderna Jonathan Ahlzén och Marcus Ahlzén lämnar för studier i Linköping. De skulle ha fyllt viktiga roller i det lag där sportchefen Andreas Paulsson fortsatt bygga kring en hel del kontinuitet. Men där är fransmannen Tomas Pardo på väg in (vilket nu kunde läsa mer om här igår) och så här långt verkar Linus Molin göra ett riktigt bra provspel. Som budgetlag får man försöka hitta vägar framåt och hitta alternativa lösningar i det anonyma och det verkar vara vad Sollentuna siktar på att göra.

Tränaren Kjell G. Lindqvist och hans Sollentuna ska bara fortsätta på samma linje i vinter. Fjolårets succé grundades i att man var ett lag som aldrig slutade arbeta. Där samtliga spelare visste vad de skulle göra och intensivt fortsatte att köra oavsett vilka som stod på andra sidan rödlinjen. Det var ett lag utan tydlig skicklighetshierarki som jobbade stenhårt. Det var en framgångsrik väg och det bör det kunna vara ytterligare en vinter. Speciellt nu när pappa Paulsson snott Lukas Paulsson från rivalen Vallentuna för att agera spets.

Det har man också kunnat se i de två nämnda träningsmatcherna lagen emellan. Det har gått undan.

Det som skiljer är då Vallentuna och där skiljer det rejält.

De senaste säsongerna har Jussi Salo stått vid rodret och anlagt en ganska pragmatisk syn på sin hockey. Har man inte material till att spela gladhockey kan man heller inte göra det. Följaktligen har det varit ganska defensivt, grått och trist. Det har varit ett rimligt angreppssätt och rent krasst har Vallentuna gjort bättre resultat än man haft material för som nåt två raka Allettor även om det inte har varit särskilt kul att titta på.

Med uppkomlingen Kjell-Ivar Lundholm vid rodret verkar det dock bli något helt annat. Vallentuna har ett om möjligt ännu mer grått lag på papperet inför kommande säsong, men glöm det där med att backa hem, styra och tråka med försvarsspel som enda prioritet. Den nye tränaren vill något helt annat och har infört en ny spelidé där laget ska gå på offensiven och plocka fram sin kreativitet. Det är plötsligt okej att ta risk och skicka passningar till höger, vänster och rätt in i banan.

Det kan framstå som ett fullständigt kamikazeprojekt och kommer krävas att man får ut betydligt mycket mer ur spelarmaterialet än vad omgivningen än så länge har gett det cred för. Men jag skulle ljuga om jag skrev något annat än att jag gillar det.

Det har också börjat synas i träningsmatcherna. Det är ett frejdigt Vallentuna som kliver ut på isen. Bitvis ser det ut som att ledorden är ”gärna en pass för mycket”, men spelarna ser ut att ha kul och den islossning man fick mot Sollentuna på fredagskvällen var man aldrig nära under fjolårssäsongen. Hur mycket nu träningsmatcher egentligen säger, det lär vi väl bli varse vad det lider.

Det är så klart en vansklig balansgång. Det är en lättare att gneta sig än att spela sig till stora resultat när man är i den kostymen Vallentuna befinner sig. Men kunde Sollentuna bli ett succélag med sin sorglösa inställning till ishockey ifjol skulle kanske grannen också kunna bli det.

Det blir hur som helst klart intressant att följa Kjell-Ivar Lundholms kamikazeprojekt i vinter.

* * *

Att bröderna Ahlzén lämnar Sollentuna är ett av väldigt många ämnen vi tar upp i det podcast-avsnitt (#376 Mjölby bara måste ringa!) jag och maestro Skoglund släppte igår.

Det blir snack om coachens sågning av de allsvenska bottenlagen, Hudik vs allsvenskan, backproblemen i Borås, en ettrig och en grinig bekantskap, faran med lån, ryktet om Väsbys kontraktsblunder, 15-åringens debut mot kusinen, stjärnans oväntade intåg i Huddinge, bröderna som lämnar och borde jagas av Mjölby, exotiska inslag, backens motivationsbrist, forne poängsprutan som assisterande coach, hockeyvagabondens nya klubbadress och väldigt mycket mer. Ni hittar avsnittet i poddapparna eller här.

Den här artikeln handlar om:

Dela artikel: