Joel lyfter pokalen - sen snörar han av sig skridskorna för gott

Måns Karlsson går igenom samtliga 14 SHL-trupper inför säsongen 2021/2022. Idag riktar han fokus på Frölunda. "Ett av säsongens största genombrott" "Får inte vara som sämst när det gäller" "Vill till att han kan ta rollen - annars ser det tunt ut" "Behövs det egentligen något tydligare bevis för hur ofattbart viktig han kommer vara?" Vore ett av de största ögonblicken i svensk hockey" Så kan de ställa upp. Tabelltipset {{ PAYWALL LIMIT }} Efter två tuffa år siktar Frölunda nu på att återigen bli ett topplag. Anförda av den ständige poängsprutan Ryan Lasch borde det också finnas goda möjligheter till att de sjundeplatser man landat på de två senaste åren byts ut till något betydligt roligare nu. Kan Frölunda göra en Växjö? LAGET I SIFFROR Grafik: Robert Pettersson. BÄSTA NYFÖRVÄRV Målvaktssidan har förstärkts av . Bland backarna ser vi som ett nytt namn i laguppställningen och framåt har man hämtat in , och Mer nytt än så är det faktiskt inte i Frölunda jämfört med förra säsongen. På gott och ont, får man väl säga. Det råder inga som helst tvivel kring vem som är det bästa nyförvärvet. Det är såklart Ryan Lasch. Lasch är den nordamerikan som gjort flest poäng i ligans historia, och redan säsongen 2010/2011 (I Södertälje) gjorde han fler poäng (30) i Elitserien än vad Frölundas poängkung Max Friberg gjorde i SHL förra säsongen. Så...man behöver inte vara något geni för att lista ut att Lasch var extremt saknad förra säsongen och att han kommer bli extremt viktig den här säsongen. Med Lasch i laget får man inte bara en spelare som är närmast en garant kring 50-poängsstrecket. Nej, det man kanske framför allt får är en betydligt bättre balanserad offensiv. Ja, Roger Rönnberg gillar att ställa upp med fyra jämnstarka kedjor men det kommer per automatik bli så att den kedja Lasch spelar i kommer bli förstakedja. Det blir per automatik så att och inte kommer behöva driva offensiven. Det kommer per automatik bli så att och får roller som är bättre anpassade för dem, anno 2021. Jag lämnar det så. Det kommer ges tillfälle att gå in än mer på Ryan Laschs närmast sjuka betydelse för Frölunda, lite senare i analysen... Ryan Lasch Bildbyrån UTROPSTECKEN är en av de spelare jag är allra mest spänd på att få se i SHL den här säsongen. I ett Frölunda som har en ganska...beige backsida hoppas jag han får en chans att ta en stor roll. Och givetvis att han också tar den chansen om den ges. Det är väldigt ovanligt i dessa dagar att en svensk talang går så tidigt i draften - utan att ha spelat speciellt många matcher på seniornivå. Faktumet att han ändå gick så tidigt som sexa är en tydlig indikator på vilket oerhört intressant råämne den här killen är. Han har ju egentligen allting för att bli hur bra som helst. Han har skridskoåkningen, storleken, speluppfattningen... Han är också i en miljö som genom åren varit mycket gångbar när det gäller att utvecklas i. Vi har sett ett tiotal unga backar få jätte-genombrott i Frölunda under det senaste decenniet. Det finns ju till och med ett par killar jämte Edvinsson, som är ett par år före i utvecklingen, som också hoppas göra den resan. Den 195 centimeter långe backen har alla chanser att slå sig in i Frölunda under säsongen - och jag tror han kan bli en spelare som bara växer mer och mer ju längre säsongen går. Jag hoppas verkligen han kan få ett av säsongens största genombrott. Simon Edvinsson Bildbyrån FRÅGETECKEN Niklas Rubin var en landslagsmålvakt förra säsongen, och var en av de sista att ratas från VM-spel. Med det sagt så finns det ändå en viss anledning att förhålla sig en aning skeptisk till Frölundas målvaktssida. Jag hade känt mig ganska trygg om det hade varit Rubin och Källgren, men Niklas Rubin och Matt Tomkins är ett osäkert par som vi inte riktigt vet vad vi har att vänta oss av egentligen. Jag säger som jag alltid gör när det gäller topplag: Målvakten behöver inte vara bäst i laget. Det "räcker" om han eller hon är "tillräckligt bra". I ett sådant läge är Frölunda nu. Om någon av dem är tillräckligt bra så kommer det räcka, då utespelarna håller toppklass. Frölunda har varit i ett liknande läge tidigare, med Johan Mattsson och Johan Gustafsson, och då löste det sig när det gällde. Förra säsongen var Frölunda medelbra när det kommer till målvaksspelet. Både Mattsson och Rubin var helt okej. Rubin stod några matcher mer, men Mattsson hade en liten övervikt rent statistiskt. Rubin hade en högstanivå som var högre än Mattsson - men kanske också en lite lägre lägstanivå. Den nivån måste höjas den här säsongen. Och framför allt får han inte vara som sämst när matcherna gäller som mest. Överlag gillar jag Frölundas lag - men är det någonstans det finns ett osäkert kort är det på målvaktssidan. Matt Tomkins Bildbyrån TRE NYCKELSPELARE , back Frölunda har fått hem sin backgigant. Att få in Christian Folin är i det här läget perfekt för dem. Han imponerade stort med sitt fysiska spel i Växjötröjan och blev på något sätt den sista pusselbiten för dem. Samtidigt kan man väl möjligtvis ifrågasätta hans fyraårskontrakt. Är det någonstans man inte ska kasta ut pengar och långa kontrakt är det ju kring just den här typen av spelare. Folin är verkligen en så defensivt renodlat back man kan bli, även om han ju blixtrade till under slutspelet och snittade en halv poäng per match. Frölunda hade förra säsongen ett ytterst medelmåttigt boxplay, med sina 77 procent, och hoppas såklart att den här killen ska förbättra den statistiken. Framför allt tror jag hans lugna och tillbakadragna spelstil kan ge hans backpartner (Mattias Norlinder?) utrymme att ge sig iväg i offensiven - och att Norlinder inte ska bli lika hårt straffad som förra säsongen vid pucktapp eller andra misstag. För där blev den unge backen avslöjad ganska ofta förra säsongen. Det här är i alla fall Frölundas stora, stora backgeneral. , back Ja, det finns väl viktigare spelare i Frölundas lag än Mattias Norlinder. Men sett till den roll han hade förra säsongen, och som jag förväntar mig att han kommer få den här säsongen, kommer han bli en mycket betydelsefull pjäs. Så här är det: Frölunda saknar offensiva spetsbackar. Stefan Elliott är den enda som kan anses hålla hög SHL-klass, och just när det gäller offensiva backar skulle jag nog inte ranka honom topp-tio i SHL. Mattias Norlinder har offensiva verktyg som, i min bok, är ännu vassare än de Elliott har. Förra säsongen fick vi emellertid bara se dem vid vissa utvalda tillfällen. Och som jag var inne på ovan: Han avslöjades också vid ganska många tillfällen och gjorde en hel del misstag. Jesper Sellgren och Theodor Lennström är borta och har egentligen inte ersatts, om vi ser till spelartyp. Kanske hoppas Frölunda att Norlinder, som faktiskt "bara" gjorde tio poäng förra säsongen, ska ta ett ännu större offensivare ansvar och verkligen ta det där steget. På försäsongen har han ofta fått spela i första PP-formationen, och blir han kvar där kommer han kunna tredubbla förra säsongens poängskörd. Men det vill verkligen till att Norlinder klarar av att ta en så stor roll. Annars ser det ganska tunt ut. , forward Det var inte direkt svårt att imponeras av, och närmast förälska sig i, Michael Spacek under landskamperna inför VM samt under VM. Då kände man att Frölunda nog skulle vara oroliga för att NHL-buden skulle börja hagla in... Men den tjeckiske forwarden blev kvar, och kommer bli en absolut nyckelpjäs för Frölunda under säsongen. Eftersom så mycket ifjol handlade om hur ospetsiga man var kommer mycket av hoppet ställas till att Michael Spacek kan hjälpa till att råda bot på problemet. Ryan Lasch vet man kommer bidra med en hel del poäng, men det kommer inte räcka. Det vill till att även Spacek gör succé. Under CHL har han gjort 3+3 på fyra matcher och han spelade senast i en extremt spännande kedja med Jan Mursak och Jacob Nilsson. Den består alltså av två spelare som nog är rejält revanschsugna efter ett tungt fjolår, och denne Spacek som hittills känns som en fyndvärvning för Frölunda. Just med tanke på att det ändå finns viss osäkerhet kring Nilsson och Mursak kommer mycket hänga på denne Spacek. Michael Spacek. Bildbyrån HÅLL KOLL PÅ Förra säsongen vann Max Friberg den interna skytteligan på 13 mål. Det var vad Jacob Nilsson gjorde i Färjestad- och det ansågs inte duga där. Det säger en del om vilken spetsig offensiv Färjestad har och hade - och vilken trubbig offensiv Frölunda hade...eller har? Nilsson är en mycket smart värvning av Frölunda. Han höll ett bra måltempo om vi ser till spelad minut och borde i den kedja jag skrev om ovan ha möjligheter att återigen göra de där 13 målen som han gjorde förra säsongen. Inte minst eftersom han också ser ut att få inleda säsongen i PP-formationen som innehåller Ryan Lasch... Det kan vara värt att hålla koll på hur den av Färjestad ratade forwarden levererar i Frölunda. Han skrev också ett ettårskontrakt och borde vara tok-motiverad att visa att han håller i SHL. Det leder mig in på nästa sak att hålla koll på: Frölundas kontraktsläge. Kollar vi på forwardssidan är man ganska uppbundna för de kommande åren. Förutom, som är på lån, och samt som lär skriva NHL-kontrakt efter kommande år finns det inte mycket manövreringsutrymme. De enda forwards som har utgående kontrakt då är Nilsson - och Joel Lundqvist. Det blir intressant att se hur Fredrik Sjöström väljer att göra med de få kvarvarande platserna till kommande säsong, för en av dem går ju automatiskt till Joel Lundqvist om han blir kvar. Således vill det till att Jacob Nilsson verkligen presterar för att han ska få vara kvar. Jacob Nilsson Bildbyrån SUMMERING Jag utlovade en djupdykning i Ryan Lasch-siffror. Kolla in det här: Förra säsongen gjorde Frölunda 31 mål i powerplay, vilket var tredje sämst i SHL. För två säsonger sedan gjorde man 43 mål i spelformen och var bara ett mål sämre än Rögle som var bäst. Ryan Lasch gjorde 27 powerplaypoäng då - alltså bara fyra poäng färre än Frölunda gjorde mål i spelformen förra säsongen. Redan i de raderna jag skrev där har vi fått en indikation för att Frölunda inte kommer landa på drygt 130 gjorda mål den här säsongen... och framför allt att man inte kommer ha SHL:s tredje minst effektiva powerplay... Behövs det egentligen något tydligare bevis för hur ofattbart viktig han var och hur ofattbart viktig han kommer vara? Max Friberg, som vann den interna poängligan förra säsongen, slutade 46:a i SHL:s poängliga. Jag törs lova att Frölundas interna poängligavinnare inte kommer sluta så lågt den här säsongen... Det Frölunda behöver göra den här säsongen är en "Växjö". Växjö hade kört fast rejält med en sjunde- och en tiondeplats och känslan var nästan att Sam Hallam var på väg att förlora förtroendet. Att storhetstiden var över. Då svarade man upp med att vinna SM-guld. Nu är det exakt det som också Frölunda kommer behöva göra. De har också en långvarig coach med enorma framgångar i bagaget - men som haft problem att få ut max under ett par år. Gemensamt för de båda situationerna är dock att jag tycker att man främst kan kritisera sportcheferna i fråga, alltså Henrik Evertsson och Fredrik Sjöström. De byggde helt enkelt lite fel. Med det i åtanke blir den här säsongen mycket intressant ur ett Roger Rönnberg-perspektiv. Skulle även den här säsongen bli tung, poängmässigt, tror jag att det för första gången skulle finnas ett genuint missnöje med honom. Han har förstås en sjukt stark ställning i klubben, men någonstans finns en gräns. Skulle han finnas på rätt sidan gränsen med en ny sjundeplats? Tveksamt, måste jag ändå säga. Inte minst eftersom ju Frölunda redan nu har byggt upp en forwardsstomme som ska leda dem in i framtiden. Det finns inte ett jättestort utrymme till förändring på den positionen. Samtidigt ska vi kanske inte stirra oss blinda på Rönnberg, som fått se sina assisterande tränare komma och gå i en faslig takt. För eller senare kanske det också påverkar huvudtränarens arbete och förmåga att få ut max ur ett lag. Frölundas tränartrio. Bildbyrån Jag låter gnällig, skeptisk och ifrågasättande - men faktum är att jag tror att Frölunda kommer vinna SM-guld kommande säsong. Jag tror de kommer göra en Växjö och få ihop alla bitar igen. Låt mig förklara varför: Även om resultaten uteblev och poängskörden blev den sämsta under Roger Rönnbergs år i Frölunda så var spelet långa stunder oerhört bra. De hade bäst corsi, sköt näst flest skott i skottsektorn (1116 jämfört med Skellefteås 1119) och hade överlägset flest skott om vi också räknar in de som gick utanför eller blockerades. Ser vi till "förväntade mål" och "förväntade poäng" var man bäst i SHL. Det ger ändå en tydlig indikation om att det inte är Roger Rönnberg som kört fast - utan att det helt enkelt föll på att spelarna var för dåliga. Med en förväntad utdelning hade Frölunda alltså även förra säsongen varit Sveriges bästa hockeylag. Åtminstone i SHL. Att de sen förlorade med 4-0 i matcher mot Rögle och hade 3-20 i målskillnad i de matcherna...det ger en indikation på något annat. Det pekar ju snarare mot att Frölunda inte riktigt hänger med längre, att andra har passerat dem. Jag har dock svårt att vi får se en sådan fullständig härdsmälta och utspelning i kommande slutspel. Jag skulle gärna se att en till offensiv spetsback värvades in. En back som åtminstone håller Stefan Elliott-kvalité, men gärna bättre än så om det skulle dyka upp. Då har Frölunda ett komplett lag på utespelarsidan. Då skulle det bara handla om att någon av målvakterna prickar storformen vid rätt tillfälle, för att de ska kunna gå hela vägen. Jag har någon sorts vision om att Joel Lundqvist lyfter LeMat-pokalen inför en fullsatt Scandinavium...och att han sen snörar av sig skridskorna för gott. Det vore banne mig ett av de största ögonblicken i modern tid i svensk ishockey. TABELLTIPSET 1) 2) Frölunda: Joel lyfter pokalen - sen snörar han av sig skridskorna för gott 5) -------------------------------------------------------------------------------------------------

Joel lyfter pokalen - sen snörar han av sig skridskorna för gott

Månadsvis

Årsvis

Senaste Nytt

Stannar - trots SHL-förfrågningarna

"Jag vill vara i världens bästa liga"

Får chansen i AIK: "Stor utvecklingspotential"

VM-guldvinnaren väljer Brynäs: "Rätt steg"

Ikonen återvänder: "Enormt hjärta för Leksand"