Foto: Simon Eld och Bildbyrån.
NYKÖPING (HOCKEYSVERIGE.SE)
Redan för två år sedan var Liam Pettersson ombytt i SHL för första gången. Senare under 2024/25-säsongen kom också de första minuterna, och där och då var han på gränsen till det starka 07-landslag som i vintras hade flera spelare med det JVM-guldvinnande laget i Minnesota, USA.
Igår, efter det skadefyllda 2025/26, kom till slut den efterlängtade debuten i blågult.
JVM-genrepet i Nyköping inleddes med en 4–1-seger mot Slovakien och Pettersson, nu tillhörandes Djurgårdens IF Hockey, tog plats i ett tredje backpar intill Axel Elofsson, som själv gjorde sitt för att spela sig till en JVM-plats.
– Det är självklart kul att komma in här och få spela, känna på den här miljön med landslaget, spela med de här gubbarna i samma ålder och sen möta Slovakien och de här lagen utifrån. Det var en häftig upplevelse, säger Pettersson när hockeysverige.se möter honom intill isen efter onsdagskvällens match.
Har du kunnat sjunka in än att du står här i blågula färger?
– Ja, det har det faktiskt. Det var lite nervöst i början, men jag tycker ändå att det har släppts väldigt bra.
– Jag har känt många sen select och de där små turneringarna, så jag har kommit in i gruppen väldigt bra.
På Hävelids radar förra året: "Ett väldigt bra bevis"
Uttagningen, till denna sista turnering innan JVM, är kanske också i sig ett kvitto på att Liam Pettersson gjorde rätt i att lämna Växjö Lakers inför säsongen, och istället ta för sig på seniornivå i Djurgården. Att han fått vad han velat av det är i alla fall tydligt.
– Det har varit väldigt bra. Jag har känt att man har fått betalt på att man har gjort någonting riktigt bra i Djurgården och kommit tillbaka bra efter skadan, så det är självklart ett väldigt bra bevis på att man har gjort någonting, säger 19-åringen från Gislaved.
Redan i den första perioden kom också den första poängen i landslagsdressen. Detta då Milan Sundström hittat ytan, och sedan skickat över pucken till öppet mål för Eddie Genborg och 2–0.
– Jo, men det kändes bra tycker jag faktiskt. Jag spelade lugnt, spelade mitt spel, tog fram pucken när man behövde och höll den inom laget när man väl tog det lugnt och de andra behövde byta, säger Pettersson själv om sin match.
Foto: Jonas Ljungdahl/Bildbyrån.
Förbundskapten Magnus Hävelid instämmer, och medger att han haft ögonen på backen en längre tid.
– Han var skadedrabbad förra året, och jag hade honom lite på radarn. Sen flyttade han från Växjö till Djurgården. Aktuellt i A-laget, med i truppen där, fått möjligheten, tagit möjligheten också, och spelat väldigt, väldigt bra. Kanske inte jättemånga minuter, men när han väl har spelat så är det väldigt moget, säger han till hockeysverige.se och fortsätter:
– Det blir kul att lära känna honom, jag har inte jobbat med honom tidigare. Jag tycker också att han gör en väldigt fin första match här också.
Liam Pettersson hoppas fortfarande: "Känt lite stress"
Trots att väntan på den här första matchen blivit längre än önskat har SHL-löftet alltid hållit modet uppe. Det kring både landslagsspel och JVM, varav en av två nu är avbockade efter onsdagen.
– Ja, men det är klart att det har varit lite så i bakhuvudet, att man har tänkt på det. Jag har känt lite stress över det när jag var skadad så mycket förra säsongen, men nu när jag har varit tillbaka så har jag tänkt mer på det, och bara gjort det jag behöver, säger Liam Pettersson.
Hur tycker du att inledningen i Djurgården har förberett dig för att kliva in här också?
– Väldigt bra. Jag har jobbat väldigt mycket på försvarsspelet där, och sen också det här vuxna spelet, att spela det enkla, och när man väl behöver hålla i den så håller man i den. Ja, att hitta det enkla spelet som man behöver göra, men framförallt mest i försvarsspelet och i en mot en och det.
Till denna samling, i Nyköping, är inte spelarna i Nordamerika tillgängliga, och därmed har också Liam Pettersson, i större utsträckning, en chans att övertyga Magnus Hävelid att han ska med till Red Deer, Kanada.
– Det är svårt att säga faktiskt. Det är väldigt bra backar här. Jag tror ändå att om jag bara gör det man behöver, gör det jag ska, alltid är här och påkopplad, så tror jag ändå att det finns bra möjligheter, säger DIF-löftet om sina JVM-chanser.
Känns det lite som att du måste bevisa någonting nu i och med att det här är sista samlingen innan JVM?
– Det är klart att man känner så lite, att man ändå måste visa upp sig. Men samtidigt så försöker man fokusera på det här och nu, och sen får man se lite hur det går framåt, avslutar Liam Pettersson.
