Robin Rahm om att lämna slovakiska klubben: “Behövde börja om”

Efter två starka säsonger med slovakiska Zvolen anslöt Robin Rahm inför säsongen till konkurrenten Banska Bystrica. Men äventyret med ligakonkurrenten blev långt från planerat. 
Nu berättar den svenske burväktaren om succéåren som övergick till ett brutet kontrakt – och hemflytt till Sverige.
– Man hade ingenting kvar av det som man skrev på för egentligen. Efter nästan en månads tid försvann i stort sett allting, säger han till Hockeysverige.se.

Under de senaste åren har Robin Rahm befunnit sig ute på ett hockeyäventyr i Europa. Den svenske burväktaren har prövat lyckan i länder som Danmark, Österrike och Polen. Inför säsongen 2020/21 tog Rahm klivet över till den slovakiska högstaligan för spel med HKM Zvolen.

Tiden med den slovakiska klubben blev en riktig succé. Under första året i Tipos Extraliga hjälpte svensken sitt Zvolen att säkra mästerskapstiteln efter att ha besegrat Poprad i en 3–2-vinst i den femte finalmatchen. Året därpå slutade laget på en tredjeplats, men Rahm utmärkte sig då genom att vara den målvakt som höll flest nollor i ligan (fyra stycken), samt tagit flest segrar (26 stycken). 
– Det var två kanonår, där jag egentligen spelade den bästa hockeyn jag har gjort i karriären, säger Rahm till Hockeysverige.se.
– Jag hade utvecklats mycket de sista åren då jag spelade så mycket matcher som jag gjorde där nere. Jag stod rätt mycket året innan också i Österrike, samt i Polen. Så, jag var inne i ett stim ända sedan dess. Det har varit roliga år!

Samma år som Rahm säkrade titeln som slovakisk mästare tog han även plats i ligans All-Star Team. En utmärkelse som han ser tillbaka på med ljuva minnen.
– Det blev mycket av en bekräftelse för vad man gjort under året. Det gick bra där, speciellt i slutspelet, där jag fick vara med och bidra till laget. Att vinna matcher när det inte riktigt funkar för laget är det man bör göra i de lägena om man ska nå ända fram. Om inte målvakten fungerar är det svårt att vinna och gå hela vägen. Så det var en bonus att få den. 
– Men just då tänkte jag inte så mycket på det alls. Utan då var det mer av en merit för CV:et som man blir stolt över efteråt. Framförallt var jag mest nöjd över att vi vann. Särskilt då det var första året i ligan och det var det som var målsättningen. Det var roligt och jag kände att jag fick ännu mer driv då jag ville uppleva det igen.

Vunnit Hockeyallsvenskan: "Det här kändes större"

Säsongen 2020/21 registrerade Rahm en räddningsprocent på 92,1 procent, och snittade 2,36 insläppta mål per match. Följande säsongen låg räddningsprocenten på 91,8 procent, och han snittade då 2,76 insläppta mål per match.  

Vad tror du låg bakom framgången?
– Det är svårt att säga, men jag hade framförallt en bra sommar och var väldigt taggad. Jag hade spelat mycket och det hade gått bra under flera år, så det kändes på rätt väg och jag hade utvecklats både som spelare och person. Jag vet hur jag vill ha mitt försvarsspel sett så att jag kan hjälpa laget så mycket som möjligt. Det har varit skillnaden de sista åren. 
– Vi fick till det bra med spelare och backar, så det klickade för oss. Själva teamet som försvarsspel, och hur vi byggde allting hjälpte mig framförallt den säsongen, men även andra säsonger, mer eller mindre.

Kan du sätta ord på hur det var att bli slovakisk mästare? Vad kände du i stunden?
– Först var man helt euforisk. Vi vann serien, och var ju favoriter trots att det var jämt mellan både tvåan och trean. Det var en tuff semifinal mot Slovan Bratislava, även om vi vann 4-1. Det var tuffa matcher. Sedan vann vi mot Poprad i finalen, men det var också tufft. Jag var väldigt lättad och nöjd, men man fattade inte riktigt att man vann. Tidigare har jag vunnit Hockeyallsvenskan också, men det här kändes större på något vis, säger Rahm och syftar på året 2016 då han vann grundserien med Stockholmsklubben AIK.

Skulle du säga att det är dina starkaste minnen från den tiden?
– Ja, absolut. Framförallt vinsten. Det var det jag gick dit för, och är väl vad jag kollat på under den senaste tiden - ett lag som har chans att vinna någonting. Så det var väldigt roligt, särskilt då det var en väldigt speciell säsong med covid och allt vad det innebar. 
– Vi hade ingen publik i början, utan det tilläts inte förrän slutspelet egentligen. Jag tror vi startade säsongen en månad senare än planerat och det var oklart om vi ens skulle kunna spela säsongen från början, då det var ganska hårda regler nere i Slovakien under pandemin. Vi hade några månader där vi bara fick åka mellan hemmet och jobbet liksom. Polisen kontrollerade överallt och sådant där. Så det var väldigt speciellt. 

Vidare berättar han att det kunde kännas mentalt påfrestande att vara begränsad till enbart hemmet och rinken, men att Rahm ändå kunde se den större bilden när det kom till situationen. 
– Det var tufft mentalt men samtidigt tilläts vi utöva vår sport. Vårt jobb som vi vill göra. Det fanns ju anledningar till varför det fanns restriktioner. Så jag såg egentligen inte på det som så negativt. Det fanns värre saker i världen just då att oroa sig över, så jag var tacksam att vi fick spela överhuvudtaget. Det var folk som hade det bra mycket sämre.

“Bland de tuffaste säsongerna någonsin”

Denna säsong fick Rahm sig en ny klubbadress med Banska Bystrica. Till en början kändes allting bra och han kände förtroende för tränarstaben, däribland den svenske målvaktstränaren Robin Danielsson. 
– Vi slog ut dem (Banska Bystrica) i fjol i kvartsfinalen, men då spelade de ändå bra. Trots att de hade haft två tuffa säsonger tidigare kändes det som om de hade någonting bra på gång. Det var åtminstone den uppfattningen jag fick av dem i sommar, säger han och berättar vidare om sina förväntningar inför säsongen:
– När jag pratade med dem ville jag höra vad de hade för målsättningar och de var att de skulle ha ett lag för att kunna vinna i år. Det var huvudsakligen varför jag gick dit. 

Men när grundserien väl inleddes tog det inte lång tid förrän burväktaren insåg att tiden med ligakonkurrenten inte skulle bli som han hade tänkt sig. 
– Ja, där blev det väldigt annorlunda. Det har varit bland de tuffaste säsongerna någonsin egentligen. Det blev väldigt tvärtom mot vad det hade varit från början. När serien drog igång stötte vi på mycket strul. Vi spelade egentligen inte alls bra de första matcherna, men jag hade en bra start på säsongen, tyckte jag. Sedan fick både tränaren och general managern sparken efter ungefär tio matcher och vi fick in nya tränare. Då var det väldigt tufft för många…Och det var grejer som man inte varit med om inom hockeyn förut kring vilket ledarskap det var. Det var väldigt jobbigt och “old school” om man säger så. Så det blev tufft med motivation och det kändes inte alls bra. 

“Omöjligt att prestera under de förhållandena”

Hur menar du då?
– Vi blev väldigt nedtryckta som grupp, om man säger så. Det var väldigt tufft och vi presterade inte. Jag märkte att vi alla blev väldigt låsta och att ingenting fungerade. Sedan fick vi en ny general manager igen och målvaktstränaren Robin fick gå där han också. Så man hade ingenting kvar av det som man skrev på för egentligen. Efter nästan en månads tid försvann i stort sett allting.
– Även fast det gick bra i början började jag sedan känna att jag inte heller presterade. Jag sade till agenten att jag försökte leta efter någonting nytt. Det fungerade inte och jag trivdes inte. Det blev frustrerande när man känt att man inte kan prestera och det inte fungerar. Då kändes det som att det inte fanns någon anledning att vara kvar i det heller. Inte bra för mig och inte bra för dem, liksom. Det fungerar inte alls när det blir så. Det blir helt omöjligt att prestera under de förhållandena. Vilket är tråkigt för båda parter. 

Var det då du tog beslutet att du ville bryta kontraktet?
– Det kom väl ifrån laget också. Jag var redan inne på det spåret och sedan fick vi en ny tränare och general manager igen för tredje gången. De hade sparkat två tränare till. Så det är nog fjärde tränaren de är inne på nu i år och tredje sportchefen blir det väl. Sedan när de tog in ännu en importmålvakt kom vi överens om att jag kunde lämna. Då beslutade de sig för att behålla den andra importen. Det var så det blev och jag fick komma loss ur kontraktet tillslut. Jag kände att jag behövde börja om på något vis. Det kändes inte bra alls. 

Därmed valde de två parterna att gå skilda vägar efter 20 matcher in i säsongen. Även fast det utifrån kan ha sett ut som ett plötsligt beslut menar Rahm på att det var allt annat än så.  
– Nej, det var det absolut inte. Utan det var ganska väntat egentligen. På slutet kände jag att jag inte alls spelade den hockeyn och det blev mentalt blev väldigt tufft. Man lider med grabbarna som är där nu för jag vet hur många har det och för allt kaos det har varit i år. Det har varit tufft. Väldigt tufft för dem. Tråkigt att det är som det är, men vi får se om de blir bättre. Tyvärr blev det inte alls den säsongen jag hade tänkt mig, hoppats på, eller sett fram emot. 

“Funnits förfrågningar nästan direkt”

Trots att resan med den slovakiska klubblaget nått sitt slut för denna gång är Rahm lång ifrån klar med ishockeykarriären. Att lägga skridskorna på hyllan är ingenting han kommer göra i första taget.
– Nej, det vill jag inte. Det var väl egentligen därför som jag ville försöka hitta något annat. För det känns som om jag har mycket kvar att ge. De sista åren har känts jäkligt bra och varit väldigt motiverande. Speciellt efter vi vann. Då fick jag en “boost” till, att vilja göra det igen. Allt har känts bra i kroppen och jag har inte haft några skador, så det är väl det egentligen som styr hur länge man kan spela.

Frågan är nu om nästa steg blir spel med svenskt klubblag, eller om Rahm tänker fortsätta sitt utlandsäventyr. Tidigare har målvakten vaktat kassen för lag som Brynäs och Färjestad i SHL, men han har även representerat Leksand, AIK, Malmö och Borås i HockeyAllsvenskan.  

Lockar en återkomst till SHL, eller vill du bege dig vidare ut i Europa igen?
– Det beror på lite. Det har funnits förfrågningar nästan direkt men då var det ingenting jag riktigt tyckte kändes rätt. Jag har fått både från Sverige och andra europeiska klubbar innan jul, där i mellandagarna, men jag ville inte ta något just då i alla fall, eftersom jag precis kommit hem. Jag kände att jag ville tillbaka till Sverige innan jul och nyår, och att det var skönt att få en lösning på det innan dess. Så jag har fått vara hemma nu de här veckorna med familjen och ladda batterierna.
– Vi får se vad det blir och vad som kommer upp. Jag är öppen för allting. Men det måste kännas bra och kännas rätt, så att det finns det där drivet. Så jag är öppen för det också, men även ute i Europa. Jag kollar väl på allting just nu, men har inte tagit något erbjudande i nuläget, avslutar Rahm. 

Lista: De hetaste målvakterna i Sverige