Foto: [Christian Örnberg/Bildbyrån]
Gustav Lindberg
25-åringen får inte möjligheten att följa med Troja-Ljungby upp i Hockeyallsvenskan, men har de senaste säsongerna putsat upp sitt renommé som pålitlig poängpryglare i Hockeyettan riktigt ordentligt. Framförallt frodades Lindberg under tiden i Västervik när medspelarna droppade av i parti och minut och han fick axla en väldigt stor roll med ansvaret att vara en av dem som skulle producera. Det finns löd i bössan och forwarden borde vara högvilt bland toppklubbarna som vill växla upp sin offensiv kommande säsong.
Foto: [Pär Olert/Bildbyrån]
Teemu Siironen
Den rutinerade finländaren har gjort två poäng- och målstarka säsonger i Kiruna och egentligen varit lite för bra för laget han spelat i. Det innebär att det vore rimligt för honom att röra på sig inför säsongen som kommer. Han har förstås gjort det tillräckligt bra för att det ska finnas gott om intressenter i ligorna ute i Europa, men vill han vara kvar i Sverige finns säkerligen några topplag som står på kö. Till exempel framstår Boden med den spännande satsning som sakta håller på att växlas upp som en mer än rimlig landningsplats för finländaren. En poängstark center är alltid nyttig i ett lag.
Martin Arpe
Slitvargens slutspel har inte gått obemärkt förbi och det är ingen hemlighet att andra klubbar fått upp ögonen för honom. Arpe tycks vara det perfekta paketet av energiskt gnuggande och poängproduktion. Han kan spela hårt och röra upp känslor lika väl som vara en viktig del av en produktiv kedja. Det var ingen slump att det var han som vid sidan av Sundsvalls sylvassa förstakedja stod för den mesta av produktionen när det hettade till i slutspelet. Ger man honom bara rätt roll skulle han kunna flyga väldeliga hos dem som lyckas landa honom.
Foto: [Jeanette Dahlström/Bildbyrån]
Tim Friberg
Stirrar man sig bara blind på statistiken är väl den gångna säsongen kanske inte den mest skrämmande i karriären. Friberg gjorde 14 poäng varav nio mål på 28 spelade matcher i Brödernas/Väsby. Men då ska man ha i åtanke att han bitvis hade problem med skador och att konkurrensen i truppen var mördande. Ser man till de konkreta insatserna lossade han sin väldiga bössa några gånger så att målburen höll på att fara in i sargen. Det är en forward som har ett bra skott och som historiskt har visat sig vara en vass målskytt. En bra värvning för de flesta lagen som vill vara med och nosa på toppen. Men då ska han så klart matchas i en topplina också.
Foto: [Skärmdump]
Marcus Wahlgren
Efter åtta raka a-lagssäsonger har Surahammar meddelat att det inte blir någon fortsättning i klubben för trotjänaren Marcus Wahlgren. Vad som händer nu är än så länge oklart. Målskyttet har förvisso varit ganska modest under många av säsongerna i Sura, men det finns en potential hos 26-åringen och en säsong sticker ut. Vintern 19/20 dundrade han in 14 mål och spelade sin bästa hockey. Det finns en enkel förklaring till det. Radarpartnern hette nämligen Conny Strömberg. Den typen av speldosa har Surahammar inte kunnat erbjuda sedan dess. Men rent krasst borde Wahlgren om han får spela bredvid någon som faktiskt kan slå begåvade passningar kunna vara god för en målskörd likt den han gjorde vid sidan av legendaren.
Otto Stahre
En center behöver förstås inte nödvändigtvis vara poängstark för att vara nyttig i ett lag, men Stahre visade väldigt goda intentioner under sin första riktiga seniorsäsong i Halmstad. Orädd för att ta sig till målmöjligheterna och beredd att ta lite stryk för att få pucken över linjen. Det finns måltjuvspotential i 21-åringen som bara kom ut bitvis under vintern i Halmstad. Det bästa för ynglingens utveckling vore så klart att stanna en säsong till i Hammers, men det hindrar ju inte att han kan lyssna på andra föreningars locktoner under våren.
Foto: [Niclas Jönsson/Bildbyrån]
Fabian Hellström
Hans insats har hamnat i skymundan i och med att större namn klev fram och spelade huvudrollerna när allt avgjordes i finalspelet, men hade det inte varit för unge Hellströms rappa målskytte hade Troja-Ljungby kunnat snubbla redan i åttondelen mot HC Dalen. Under sin korta lånesejour hos Mörrum visade han också vilka snajperegenskaper som finns i honom. Det framstår som ytterst tveksamt att Troja-Ljungby kommer satsa på honom i en allsvensk kontext dock. Om de skriver kontrakt med honom kommer han med stor sannolikhet lånas ut och får han kort och gott silkessnöret borde många Hockeyettan-klubbar stå i kö för att plocka upp talangen.
Foto: [Jonas Ljungdahl/Bildbyrån]
Alexander Heiver
Efter fyra säsonger i Karlskrona blir det ingen fortsättning för 27-åringen och lika bra är väl kanske det. År för år har han nämligen mer och mer hamnat i en roll där det handlat mer om gnugg och att ödsla tid i en av lagets lägre kedjor rent hierarkiskt än att utnyttja de spetsegenskaper han en gång värvades för. Heiver har nämligen ett väldigt skott och en förmåga att producera mycket poäng, vilket han framförallt visade under flera starka säsonger hos lokalkonkurrenten KRIF. Nu är han ute på marknaden i jakt på en nytändning och rent krasst skulle han kunna vara en slumrande best om någon klubb bara vågade satsa på honom i en producerande roll. Han känns som ett lämpligt alternativ för flera av ”mittenlagen” i ligan.
Foto: [Jonas Ljungdahl/Bildbyrån]
Arvid Sundin
Det finns förvisso ingen anledning för 21-åringen att lämna Hudiksvall, gräset är så att säga sällan grönare på andra sidan, men forwarden klev verkligen fram som ett offensivt vapen i slutspelet. Där visade Sundin att han har ett sinne för att hitta nätet som kanske inte visat sig tidigare och vann faktiskt den interna målligan i Hudiksvall under slutspelet i ganska stor stil med sina totalt nio fullträffar. Skulle det vara så att sportchef ”Lillis” Lövblom inte kan erbjuda riktigt den roll han vill ha eller om något annat inte klickar borde Arvid Sundin vara ett alternativ som skulle kunna attrahera många av de större Hockeyettan-klubbarna. Han kan uppenbarligen vara en injektion för en offensiv.
Foto: [Jens Carlsson/Bildbyrån]
