Johan Strömwall minns SM-guldet: "Känslan efteråt var lite konstig"

1996 lyckades Johan Strömwall och hans Luleå Hockey säkra klubbens hittills enda SM-guld på herrsidan. Här berättar han om tomheten som infann sig i Frölundaborg efter det historiska guldet.
– Resan hela den säsongen hade varit häftig och nu var den plötsligt slut.

Johan Strömwall är en av Luleås största spelare genom alla tider. Han gjorde sin första A-lagsmatch för klubben säsongen 1982/83 och sin sista 1998/99. Under sin tid i klubben var Strömwall var han med om att spela två SM-finaler.

Luleå gick till final för första gången i elitserien säsongen 1992/93. Trots ledning med 2-0 i matcher och 1-0 med sju minuter kvar i den femte och avgörande finalmatchen förlorade Luleå till Brynäs.
– Det var en säsong där vi hade det motigt. På något sätt, i slutet av säsongen, fick vi ihop det. Vi kom sexa i grundserien. Sedan växte vi verkligen under slutspelet.
– Det var en bitter finalförlust. Vi ledde sista matchen med 1-0 så det var verkligen att falla på målsnöret. Det kanske är den bittraste förlusten som jag har varit med om. Vi gjorde några misstag i egen zon som vi inte borde ha gjort.
– Det rann oss hur händerna. Vi hade nästan greppet om pokalen, så det var smärtsamt…

Det var många i Luleå och Norrbotten som såg det som nästintill klart när ni ledde med 2-0 i matcher, men upplevde ni spelare några liknande känslor?
– Det vet jag inte. Jag personligen tyckte att det var lite jobbigt och farligt att det stod ”Om Luleå vinner är det fest på den och den nattklubben”. Det var lite av snacket som gick.
– Jag tror inte att vi spelare tog med oss det ut på isen, vi spelade bra och det var hela tiden jämna matcher.

“Det var mycket tuffare på träningarna”

Freddy Lindfors lämnade tränarjobbet i Luleå efter säsongen och ersättes av finske Sakari Pietilä tillsammans med klubbikonen Rolf Karlsson. Det slutade i fiasko och en åttondeplats i tabellen.

Det blev bara en säsong för duon i Luleå innan ordföranden Stig Åkerström meddelade att Lars ”Osten” Bergström, med rötterna på Cederns hockeyrink på Östermalm i Luleå, skulle ta över som tränare. Som assistent fick han ”Brocke”, det vill säga Thomas Bäckström.
– ”Osten” är också en stark personlighet som hatar att förlora. Vi hade ett bra lag som ville väldigt mycket. Dessutom fick vi in Jarmo Myllys samtidigt som det var många bitar som föll på plats. Vi tränade bra och hade många i laget som hade högt uppsatta mål och ville till NHL, Mikael Renberg, Tomas Holmström, Mattias Öhlund och dom här killarna hade ju kommit in då.
– Vi lite äldre spelare ville verkligen vinna guld. Vi hade fått smaka lite grann på det där och ville tillbaka dit. Vi visste vad som skulle krävas och alla var beredda att göra jobbet.
– Elitserien var väldigt tuff då och vi hade ett stort och tufft lag. I serien rullade vi på fyra kedjor, men det var mycket tuffare på träningarna då vi spelade tre mot tre och man fick exempelvis möta (Johan) Rosén, Renberg och Öhlund.

“Det var en tomhet"

Säsongen 1995/96 fick Johan Strömwall och Luleå äntligen kliva upp som svenska mästare efter att ha besegrat Västra Frölunda med 3-1 i matcher.
– Jag tycker att vi var lite bättre än Frölunda på dom mesta punkterna. Det fällde avgörandet. Samtidigt var det lite taktisk kamp mellan Lasse Falk och ”Osten”. Det blev en intressant finalserie, men jag tycker att vi hade bättre powerplay och lite bättre ledande spelare.

Hur var relationen mellan Lasse Falk och Lars ”Osten” Bergström under finalserien?
– Givetvis var dom på varandra i media, men det var ändå en respekt mellan dom.

Kan du klä ord på känslan när slutsignalen gick i Frölundaborg och Luleå var svenska mästare för första och hittills enda gången?
– Det var en häftig match, mycket folk och tufft, men ändå lyckades vi vinna där. Känslan efteråt var lite konstig. Resan hela den säsongen hade varit häftig och nu var den plötsligt slut. Det var en tomhet och jag hade lite svårt att smälta det där.
– När vi sedan kom hem till Luleå förstod vi hur mycket det här betydde för många människor, vilket man tidigare inte reflekterat över.