Ronny Jansson om Ludvig Janssons stormatch: "Bara skrek"

Själv har han vunnit SM-guld. Nu fick Ronny Jansson från TV-soffan se sonen Ludvig bli svensk JVM-hjälte under torsdagen.
– Jag tyckte det var så kul och välförtjänt. Inte ens i Södertälje är det så många som pratar om honom, säger en stolt pappa till hockeysverige.se.

Säsongen 1983/84 vann AIK sitt senaste SM-guld. I laget den säsongen spelade då Ronny Jansson åtta matcher. Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess. Igår var det i stället hans son, Ludvig Jansson, som fick all uppmärksamhet då han blev stor matchvinnare när Sverige vann över Tjeckien med 3-2 efter mål i sudden av 19-åringen som till vardags spelar i Södertälje.

När hockeysverige.se besökte Ronny och Ludvig Jansson i februari 2020 berättade dom båda bland annat om en tuff tid då Ronnys fru och Ludvigs mamma gick bort efter en tids sjukdom 2013.
– En väldigt tuff tid för familjen givetvis. Hon finns ändå med oss i det dagliga på ett då på ett fint och bra sätt, berättade pappa Ronny om tiden då hans fru, barnens mamma somnade in.
– Det har ändå inte påverkat mig så mycket som hockeyspelare. Det var svårt att ta in i början. Nu vet jag inte riktigt, men det är ingenting jag går och tänker på dagligen. Självklart kommer det i perioder. När jag är på hockeyrinken är det lätt att nästan tänka bort allting., sa Ludvig Jansson då.

“Satte Ludvig på isen ganska tidigt”

Nu skriver vi 30:e december 2022. Under morgonen efter Ludvig Janssons succé i matchen mot Tjeckien fick hockeysverige.se en intervju med en mycket stolt pappa.
– Jag satte Ludvig på isen ganska tidigt. När jag skickat ut honom på isen och skulle snöra på hans syster, Lovisa, skridskor och ställa ut henne på isen kom Ludvig tillbaka. Då sa han ”Nej pappa, det här gör jag när jag blir stor”. Då kan han ha varit tre eller fyra år.
– Sedan dröjde det nog fram till det att han var sex år innan jag tog honom till hockeyskolan.

Ronny Jansson var också tränare för Ludvig under tiden han spelade i Flemingsberg.
– Det har gått rätt bra för 03:orna som jag tränade från tiden i hockeyskolan och framåt. (Jonathan) Lekkerimäki, David Blomgren med flera som fortfarande håller på med hockey och spelar på en rätt hög nivå.
– Vi fick ihop ett väldigt bra gäng även om vi inte var så många. Det enda grabbarna hela tiden ville vara att åka upp till hallen. Om dom sedan bara lattjade eller spelade burken… Det var i hallen killarna hängde.

Vad tror du just tiden i Flemingsberg betydde för Ludvig?
– Det var en fantastisk tid. Vi hade otroliga förutsättningar och kunde vara på is hur mycket som helst. I Flemingsberg hade jag en kollega, Peter Nilsson, som är jätteduktig skridskotränare. Vi körde det där tillsammans. Då kunde jag jobba mer med detaljer, ”gör om gör rätt", hela tiden medan Peter skötte övningarna.
– Vi hade otroligt mycket skridskoteknik. Sedan tog jag hand om spelet, coachningen och matcherna. Framför allt fick vi alla ungdomar att vilja vara i hallen hela tiden. Inte då nödvändigtvis på is utan det blev som deras lekplats, vilket jag tror var viktigt för Ludvig och dom flesta i laget.

Ludvig Jansson. **Foto:** Ronnie Rönnkvist.

Vad ser du själv är största skillnaden då det gäller just förutsättningarna idag jämfört då du växte upp vid Lidingövallen?
– Dels får dom idag vara inomhus. På något vis har vintern blivit förskjuten. Jag spelade på uterink. Där hade vi även bandybanan som var frusen från i stort sett första november.
– Uterinken som var konstfrusen öppnades 10:e oktober. Där hade vi allmänhetens åkning. Plus att vi kunde köra på bandy-isen. Var det inte bandyträning eller match där var det bara för oss att sticka ut och åka.
– Killarna i Ludvigs lag kunde vara i en hall från det att den öppnades på dagen till den stängdes. Var det ingen is i hallen så kunde dom hänga där i alla fall eftersom den alltid var öppen då det även fanns en fotbollsplan bredvid.
– Förutsättningarna för dom var väldigt bra, men annorlunda jämfört med då jag växte upp. Idag är man inte så beroende av väder och vind. Sedan krävs det ett engagemang från tränare för i dom unga åren är det nästan enbart ideellt arbetande ledare. Själv tyckte jag det där var jätteroligt att få vara med där och jag hade även mig dottern upp som var bredvid mig hela tiden.
– Sedan var förutsättningarna för mig lite annorlunda på flera sätt eftersom min pappa (Roland) också spelade och tränade Lidingö i hockey. Han var utbildad ”TK-tränare” tillsammans med (Ingvar) ”Putte” Carlsson. Vi var ler och långhalm som familjer. I och med att pappa var tränare har jag hängt vid en hockeybana under hela mitt liv. Det där går igenom lite grann.

“Är idag mer man än pojke”

Du var med i AIK och nu är Ludvig i Södertälje…
– (Skratt) Det har jag ingenting att säga något emot. Jag är född AIK:are, men det är skillnad att ha ett lag man hejar på. När du väl håller på med en idrott så tar den dig i olika riktningar.
– Södertälje var det bästa möjliga när han började på hockeygymnasiet. Han kunde bo borta på Vackstanäs samtidigt som han hade nära hem och kunna träna med SSK. Södertälje är en fantastisk organisation och är proffsiga ut i fingerspetsarna vad det gäller just organisation, arena, administration och hela den biten. Han har fått ett otroligt stöd under dom här åren.

Vad känner du att Ludvig har utvecklat som hockeyspelare sedan förra JVM- turneringen?
– Jag tror det är självförtroendet som har kommit med dom olika grejerna. Givetvis också att han blivit lite mer fysisk i sitt spel.
– Ludvig har alltid varit duktig att ta emot och släppa en puck. Givetvis har hans offensiva spel blivit bättre, men det är för att Södertälje nu ligger där man ligger. Hade Södertälje legat högre upp förra säsongen hade Ludvig legat längre fram i sitt offensiva spel än vad han är idag.

Ludvig Jansson har så här långt svarat för två mål och totalt fem poäng på tre matcher i årets Junior-VM. Med det toppar han den interna poängligan.
– Jag tycker att han varit jätteduktig och har växt match för match. Jag ser fram emot slutspelet dom har kommit till nu. Han har vuxit som människa och är idag mera man än pojke i sin inställning.
– Dom blir vana vid allt mycket tidigare än vad vi blev. Det är intervjuer, media… Han har blivit mer tränad i dom delarna så det idag tar inte så mycket fokus som det gjorde i början.

“Man tar hans prestationer för givet”

Två mål och stor matchvinnare mot Tjeckien, hur kändes det i ditt pappahjärta då?
– Det var jättekul. Jag bara skrek, skrattar Ronny Jansson och fortsätter:
– Jag tyckte det var så kul och välförtjänt. Inte ens i Södertälje är det så många som pratar om honom, medier och sådant. Där pratar man om att Södertälje har ett jättebra försvarsspel där (Johan) Ivarsson och andra namn kommer fram.
– Man pratar om (Alex) Ciernik, (Albert) Sjöberg, (Filip) Nordberg, men nästan aldrig om Jansson. Det är trots allt hans tredje säsong i A-laget. På något sätt tycks man ta hans prestationer för givet. Ludvig är en jättesen 03:a, 27:e december. Han fyllde 19 nu på VM.
– Jag kan tycka det kan vara lite starka negativa ord kommentatorerna använder. Det här är 17, 18 och 19-åringar som är ute och spelar på liten is och blir jämförda med amerikanare, kanadensare men tjecker som bara spelar på liten is. Jag blir faktiskt lite förvånad ibland eftersom det här inte är färdiga seniorspelare. Det är ungdomar och dom kommer göra misstag. Då kan man inte såga folk vid fotknölarna. Någon har ändå tagit ett ut lag…
– Man pratar om att Sverige har bra forwards och inte så bra backuppsättning. Trots allt vann man dom två första matcherna. Även den mot Tyskland. Trots att det gick trögt vann dom, men bara två mål bakåt på tre matcher.

Jansson klappas om efter sitt första av två mål. **Foto:** Bildbyrån.

Är lagets prestation så här långt godkänd i dina ögon?
– Ja, det tycker jag. Någonstans går det ändå ut på att vinna matcher och det har dom lyckats göra. Läropengen är fortfarande att kan dom lära sig saker från varje match är det vad killarna ska ta med sig för dom är inte färdiga hockeyspelare.
– Tittar du på Kanada är det bara målvakten och någon till som ännu inte har skrivit ett NHL-kontrakt. Vissa har till och med redan gjort NHL-matcher. USA kommer från deras satsning där spelarna spelat tillsammans rätt mycket.
– I Tjeckien, som man mötte igår, är det över halva laget som spelar i Nordamerika. Det är en väldig skillnad att spela på en liten rink jämfört med en stor. Det tar tid att hitta möjligheter och ytor.

Pappa Jansson fick såklart samtalet han väntade på någon timme efter det att hans son blivit matchvinnare för Sverige.
– Han var givetvis jätteglad, trött, mycket media efter matchen… Han var hungrig, men jättelycklig och väldigt glad. Dels att han fick göra mål dels för att dom vann.
– Jag tror att i det här gänget är det mer laget före jaget. Ledarna har inpräntat i killarna att det är så det måste vara om man ska gå långt.
– Visst, det här laget hade kunnat vara starkare om dom fått med sig ett par andra backar. Detroit släppte inte Simon (Edvinsson) och (Mattias) Hävelid är skadad. Det är två tunga pjäser om man tittar på backsidan.
- Jag tycker att (Magnus) Hävelid har fått ihop det här bra och han är rätt person att få in ett lugn i det här laget, avslutar den tidigare AIK-backen.