Klassiska hockeymatcher vi minns: “Hela laget var i uppror”
I kväll möts Leksand och Brynäs igen för ett hett rivalmöte.
Då blickar vi tillbaka på några av de klassiska matcherna som spelats mellan lagen genom historien.
– Det blev rubriker i tidningarna om att jag kunde hamna i fängelse och så vidare, berättar Dan Söderström.
DET BÖRJADE REDAN 1943
I kväll möts ånyo två av svensk ishockeys mest omtalade hockeylag, det vill säga Leksand och Brynäs. Under åren har det spelats en rasande massa matcher lagen emellan och känslorna är ofta på “AIK mot Djurgården-nivå”.
Första mötet mellan Leksand och Brynäs spelades redan i februari 1943 på gamla Siljansvallen. En töig och slaskig is-oval bjöd inte upp till något skönspel direkt och Brynäs vann med 1-0. Leksands lag bestod av Sven Jonsson i mål, Nisse Holfve, Åke Lassas, Anders Brisell, Olof Årjers, Arne ”Puppu” Hellberg, Einar Jonsson, Lok-Kalle Johansson och Edvin ”Biffen” Andersson var utespelare. I Brynäs trupp fanns namn så som Stig Hedin, Gunnar Engblom, Evert ”Knatten” Westerberg, Herberg ”Hebba” Pettersson, Birger Lindblom, Conny Eriksson, Carl Einar åbom, Börje Mattsson och Henry ”Bagarn” Eriksson.
När började själva rivaliteten mellan Leksand och Brynäs?
När Leksand reste till Gävle för spel på 1940 och 50-talet var det oftast Gävle, Strömsbro eller Huge som stod för motståndet. Säsongen 1961/62 etablerade sig Brynäs på allvar i Division 1, men då möttes aldrig klubbarna. Det är först i SM-slutspelet 1963 som Brynäs och Leksand sågs ute på isen. Matchen spelas i Gävle och Leksand vann med 5-3 efter tre mål av Bosse Englund och ett var av Åke Lassas och Nisse Nilsson. Brynäs mål gjordes för övrigt av Håkan Wickberg, Hasse Eriksson och Lennart ”Tigern” Johansson.
“Aldrig hatat andra lag”
Brynäs vann sitt första SM-guld säsongen därefter och Leksand slutade på silverplats. Efter den säsongen var hatkärleken i gång mellan klubbarna.
Rune Mases berättar:
– Rivaliteten mellan lagen började mycket riktigt säsongen 1963/64. Vi och Brynäs fick inte vara med i nyårsturneringen Ahearne Cup nere i Stockholm. Då startade Brynäsledaren, Thure Wickberg, en egen cup där vi, Brynäs och Sovjets B-landslag var med. Det här var ju då Des Moroney spelade här i Leksand vilket gjorde turneringen extra livlig, skrattar Mases.
– Den säsongen möttes vi och Brynäs två gånger. Vi vann i nyårsturneringen, medan Brynäs vann i SM-slutspelet och sedan även SM-guld. Jag har aldrig varit någon som hatat andra lag utan Brynäs är ett lag som jag alltid gillat och sett upp till.
Fram till och med säsongen 1967/68 spelade oftast Brynäs sina hemma på Gävle Isstadion även om man säsongen 1966/67 fick flytta semifinalen mot Leksand till Johanneshovs Isstadion i Stockholm. Gavlerinken var ännu inte färdigbyggd och kvicksilvret i termometern utanför fönstrena i Gävle visade nämligen på - 35 grader. Matchen vann Brynäs med 8-3 efter att ha vunnit skotten i första perioden med 19-0. Med andra ord hade Hasse Dahllöf i Brynäskassen en ganska lugn inledning av matchen.
Brynäs vann första matchen i Gavlerinken
Hösten 1967/68 invigdes Gavlerinken. Eftersom Leksand spelade i södra gruppen och Brynäs i norra gruppen möttes lagen för första gången i nya arenan säsongen därpå. Slutspelsmatchen mellan lagen 1967/68 spelades nämligen på Leksands Isstadion.
11 februari 1969 kom alltså Leksand på besök för första gången till Gavlerinken. Det var i tredje SM-slutspelsomgången. Inför matchen ledde Leksand serien före Brynäs. Redan fem minuter in i matchen ledde Brynäs med 2-0 efter två mål av Hans ”Virus” Lindberg. Visserligen reducerade Mats Åhlberg till 2-1, men Gävlekillarna körde över masarna och vann till slut med hela 6-1. Tord Lundström svarade för två mål. Håkan Wickberg och Lars-Göran Nilsson gjorde ett var. ”Brynäs spelade tufft och inte ens bröderna Christer och Thommy Abrahamsson hann tända. Sista perioden blev en defilering”, skrevs det i Årets Ishockey efter matchen
Den 5 oktober 1975 spelade Leksand och Brynäs mot varandra för första gången i elitserien. Spelplats var Leksands Isstadion. Leksand vann matchen med 3-1 införnästa 6000 åskådare. Lasse Öberg gav Brynäs ledningen, men Kjell Brus, Per Brandser och Danne Labraaten såg till att masarna kunde vinna till slut.
Första elitseriematchen mellan Brynäs och Leksand i Gavlerinken spelades i november 1975. Alltså första säsongen med tio lag i serien. Närmare 8000 åskådare var på plats och fick se Brynäs, med Wille Löfqvist i målet, köra över Leksand och vinna med 7-3 trots att Leksand haft ledningen med 2-0 efter drygt halva första perioden. Jan-Olof ”Jos” Svensson, fostrad i Östers IF, och Lars-Erik Ericsson (idag: Ridderström) svarade för två mål var. Bosse Höglund, Martin Karlsson och Lars-Gunnar ”Krobbe” Lundberg gjorde Brynäs övriga tre mål. Senare samma säsong vann som bekant Brynäs SM-guld efter att ha besegrat Färjestad i finalen med 2-0 i matcher.
“Hela Brynäslaget var i uppror”
Jag tänkte plocka ytterligare ett par russin ur kakan då det gäller möten mellan just Leksand och Brynäs.
Brynäs och Leksand var landets två klart ledande klubbar säsongen 1975/76. Exempelvis hade Brynäs åtta spelare med i Ronald ”Sura-Pelle” Petterssons VM-trupp till polska Katowice medan Leksand hade nio. Södertälje hade två spelare med och Västra Frölunda en.
När vi hoppar fram till den 18 omgången av elitserien som spelades den 30 november 1975 låg Leksand etta i elitserien med 28 poäng och Brynäs tvåa på 23 poäng. Nu skulle de båda lagen mötas inför 7 894 åskådare i Gavlerinken. Matchen kom att vinnas av hemmalaget med hela 7-3 efter att Wille Löfqvist överglänst Göran Högosta i Leksandsmålet. Målskyttar för Brynäs: Jan-Olov ”Jos” Svensson och Lars-Eric Ridderström två var medan Martin Karlsson, Bosse Höglund och Lars-Gunnar ”Krobbe” Lundberg svarade för ett var. För Leksand nätade Roland Bond, Dan Söderström och Hans Jax.
Det alla talade om efter matchen var att Leksands Dan Söderström var utrustad med en dold mikrofon.
Så här skrev Dala-Demokraten efter matchen:
– Att Brynäs slog Leksand kan gävleborna till viss del tacka en kvällstidning (med sting) för. Tändningen inför matchen var nämligen alldeles utmärkt.
– Tacka för det. Vad tidningen och Leksand försökte ställa till med går utanpå allt annat. Faktum är att det här är det värsta jag upplevt, dundrade Tommy Sandlin, Brynäsledaren.
– Kvällstidningen hade i samförstånd med Leksandstränaren ”Pära” Karlström utrustat ”Pära” och ett par Leksandsspelare, däribland Dan Söderström, med små radiosändare som vidarebefordrade allt som sades på isen till en bandspelare på läktaren. Det skulle bli ett reportage.
– Tommy Sandlin och hela Brynäslaget var i uppror över, som man såg det, ett brott mot integriteten. Rena Säpofasonerna, ansåg Sandlin.
Så rapporterade alltså tidningarna i Dalarna om händelsen. Dan Söderström som fick klä skott för hela händelsen har en annan syn på hur det här egentligen gick till.
– Det var så att ”Pära” Karlström, Tommy Sandlin och Expressens Lasse Håkanson hade sagt att jag från Leksand och en från Brynäs skulle ha en mikrofon var på oss för att man skulle skildra snacket mellan spelarna på planen. Det här var både Brynäs och Leksand med på.
– När väl matchen började hade Sandlin ordnat så att deras lag slapp den här mikrofonen och i stället vänt det till sina spelare för att hetsa mot mig i stället. Jag fick rejält med stryk den matchen och dagen efter ringde jag till deras lagkapten Tord Lundström för att be om ursäkt, trots att jag inte hade med det här att göra.
– Tommy Sandlin har i mina ögon alltid varit en renhårig man, men här tycker jag faktiskt att han skulle gått ut och berättat som det var. Nu blev det rubriker i tidningarna om att jag kunde hamna i fängelse och så vidare. Nu gick det tack och lov aldrig så långt, berättar Dan Söderström för OLD SCHOOL HOCKEY.
Alltså två versioner av samma händelse. Brynäs vann i alla fall SM-guld den här säsongen efter att ha besegrat Färjestad i finalen. Leksand slutade trea.
“Här kan man prata om en skandal”
Andra russinet som fått ketchupadrenalinet att gå i topp (Nej, Christer Abris var aldrig med i den matchen) hämtar jag från 1975 då Leksand vann sitt sist… nej, jag menar senaste SM-guld. Det är den tredje och avgörande SM-finalen. Matchen spelas på Scandinavium i Göteborg. Det stod 2-2 då Brynäs forward, Stefan ”Lill-Prosten” Karlsson, bröt in från kanten mot Göran Högosta. Efter att Karlsson nästan åkt på Högosta letade sig pucken in under honom och in i mål. Samtidigt hänger Karlsson lite på målet som i sin tur lyfter sig lite och pucken slinker ut på andra sidan. Domarteamet Orwar Cerwall och Åke Södergren underkände målet.
– Ja herregud… Här kan man väl prata om en skandal! Jag tror alla på hela Scandinavium såg att pucken var inne utom domaren. Jag fick en törn av Högosta så jag flög över honom men jag ser ändå att pucken ligger inne i målet. Domaren kom med någon konstig bortförklaring att jag hade varit inne i målgården före pucken eller något liknande. Klart att jag blev förbannad då eftersom vi missade SM-guldet på det domslutet, har Stefan ”Lill-Prosten” Karlsson berättat i en intervju med Old School Hockey.
Göran Högosta var dock inte lika säker:
– Brynäs tyckte att dom hade en puck inne och jag kan inte svära på att den inte var det för jag låg på pucken och det var omöjligt att säga på vilken sida av mållinjen den låg.
Leksand vann i alla fall matchen efter att Göran Högostas kompis från Tunabro, Roland Eriksson, avgjort i förlängning. Det kom alltså att bli Leksands senaste SM-guld.
“Åkte upp till Leksand och fullkomligt skåpade ut dom”
Vi flyttar fram till 1980. Efter ett par turbulenta och inte allt för framgångsrika säsonger tar Lennart ”Tigern” Johansson över tränarjobbet efter Rolf Andersson. Brynäs tog sig till slutspel genom att slå HV71 i sista omgången med 5-2. I semifinal väntade sedan seriesegrarna Leksand. Det skulle bli en enkel resa för Leksand trodde alla. Men redan i första mötet på Isstadion i Leksand visade Brynäs vilket lag som dikterade villkoren. Brynäs vann med 9-4 och lyckades till och med få Christer Abris utbytt mot Lars ”Lillen” Stenwall en bit in i andra perioden. Returen hemma i Gavlerinken vann Brynäs med 8-2, alltså totalt 17-6, och den så kallade B-femman med Stig Östling, Gunnar Persson, Inge Hammarström, Conny Silfverberg och Kenneth Andersson, dominerade stort. Det var efter den matchen som Wille Löfqvist fick frågan om vilket lag han helst ville möta i finalen.
– Andersberg eller Larsbo, dom slåss visst om titeln som Sveriges sämsta lag, svarade ”Löken”.
Conny Silfverberg berättar om guldresan 1980:
– Det är lätt att man glömmer just hur överraskande vi vann. Vi tog oss till slutspel i sista omgången och inför semifinalen talade alla bara om vilket lag Leksand skulle få möta i finalen. Leksand hade vunnit serien i överlägsen stil, men sedan åkte vi upp till Leksand fullkomligt skåpade ut dom. Man kan väl säga att ”Tigern” gjorde succé som tränare och vi hade trots allt ett ganska bra lag där bland andra Inge Hammarström hade återvänt från Toronto.
Brynäs vann som bekant guld så sent som 2012 med bland andra tidigare leksingar så som Niclas Andersén, Lars Jonsson, Jörgen Sundqvist, Jonas Nordqvist, Daniel Widing och Jesper Ollas i laget.
Senast lagen möttes var 6:e oktober på Brynäs hemma is. Brynäs vann med 4-3 efter två mål av Dima Timashov och ett var av Linus Öhlund och Hannes Björninen. För Leksand nätade Olle Alsing, Lucas Elvenes och John Quenneville.
Nu återstår det bara att se vem som blir matchvinnare i kvällens möte lagen emellan.
TV: "Det skadar inte att han kommer från Ö-vik"
Den här artikeln handlar om: