”Jag fick diagnosen att jag var bipolär”
– Det var som att försöka hantera en 15-årig skada som aldrig försvann, säger Beech i en intervju med Pittsburgh Tribune-Review.
I går var det exakt 20 år sedan Pittsburgh Penguins genomförde den omtalade trejden som skickade Jaromír Jágr till Washington Capitals. En av spelarna som gick i motsatt riktning – nyckelpjäsen i den omfattande trejden – var Kris Beech som senare kom att bli svensk mästare med HV71.
I veckan intervjuades den nu 40-årige kanadensaren av Pittsburgh Tribune-Review om hur hans karriär och liv kom att påverkas av trejden.
Beech hade draftats som sjunde spelare av Washington Capitals i den ökända 1999-draften, där tvillingarna Sedin gick tvåa och trea men där få av spelarna som draftades tidigt fick mycket till NHL-karriärer över huvud taget. Beech NHL-debuterade för Capitals redan som 19-åring och blev sedan tagen på sängen av beskedet att han trejdats till Pittsburgh den 11 juli 2001. Inte minst för att det skulle ge honom chansen att spela tillsammans med sin barndomsidol Mario Lemieux.
Men det satte också en hel del press på en redan pressad talang,
Kris Beech hade i tidig ålder jämförts med några av hockeyns storheter på grund av sin talang. Det fortsatte när han kom till Pittsburgh och dåvarande general managern Craig Patrick jämförde honom med Ron Francis – en av NHL-historiens mesta poängplockare.
– Det var mycket hajp kring mig som spelare. Jag jämfördes med Guy Lafleur av en NHL-scout när jag var elva år. Efter det fortsatte jämförelserna att komma. Det var Joe Sakic och det var Paul Kariya medan Washingtons general manager George McPhee mer eller mindre sa att jag kunde bli nästa Steve Yzerman, berättar Beech.
LED AV ÄTSTÖRNING OCH DEPRESSIONER
Att nämnas på det sättet gjorde det svårt för Kris Beech att inte sväva i väg. Det gjorde också att han hade svårt att hantera motgångarna när de kom. För i Pittsburgh upplevde han dem i rasande takt. Målen och poängen uteblev och när han klev in i säsongen 2002/03 skickades han ned till AHL.
– Det var en chock. Mitt i hajpen fanns det ingen som hjälpte mig att hålla fötterna på jorden. Jag hade tagit sikte mot att bli en franchise-spelare och i mitt eget huvud var jag redan där, fast jag naturligtvis var långt därifrån, säger han till Tribune-Review.
Kris Beech i Schweiz 2009. Foto: Imago Sportfoto/Pius Koller
Mitt i allt kämpade Kris Beech med mentala utmaningar. Han led av en ätstörning som var resultatet av ett "personligt trauma" i tonåren och var väldigt deprimerad under perioder. Det skulle dröja länge innan han fick förståelse varför han inte mådde bra.
– Jag blev diagnostiserad med en allvarlig depression när jag var 26. När jag var 30 visade det sig vara fel diagnos. I stället fick jag diagnosen att jag var bipolär. Då hade jag antagligen haft det problemet i fem eller sex år. Det är något jag brottas med än i dag. Det var som att försöka hantera en 15-årig skada som aldrig försvann, säger Beech.
Han flyttade från stad till stad, skickades upp och ned mellan NHL och AHL och fann det allt svårare att finna glädje i hockeyn. Karriären var på väg att gå åt pipan och det åt upp honom inifrån att han inte hade lyckats möta de krav och förväntningar som hade funnits på honom.
FANN STABILITETEN I SVERIGE
Vändpunkten kom när han slutligen gav upp NHL-karriären och flyttade till Europa. När han kom till Jönköping och HV71 2008 blev det en nystart. För det första fick han kontinuitet och stabilitet i tillvaron genom att spela för en och samma klubb i tre säsonger. Men det var också i den vevan han upptäckte "mindfulness-träning" och hur det kunde hjälpa honom att få mentalt andrum.
– Det är en färdighet, en träningsform och en praktik. Om man lägger ned tiden kan det leda till positiva, fysiska förändringar i hjärnan, säger Beech.
Med hjälp av det återfann han glädjen till både sporten och livet. Utöver spel i HV71, där han blev svensk mästare 2010, och AIK gjorde Beech stopp i Tjeckien, Finland, Schweiz, Tyskland, Österrike och på Nordirland innan han avslutade karriären 35 år gammal 2016.
Efter karriären har han återvänt hem till Kanada och startat upp en egen verksamhet hemma i British Columbia där han i dag arbetar med mindfulness och mental träning för atleter. I dag konstaterar han att jakten på en lösning på hans egna problem inte bara hjälpt honom att hitta välmående, utan även att det gjort att han funnit en mening med livet efter karriären.
TV: Tre tänkbara genombrottsmän i SHL 2022
Den här artikeln handlar om: