Insjuknade – på väg till landslagssamlingen: “Otroligt tråkigt”

Hon lämnade hus och hem i Ångermanland för att bege sig ut på ett nytt hockeyäventyr. I Jönköping ska forwardstalangen Ronja Mogren ta nästa kliv. Men landslagschansen uteblev – när hon insjuknade på väg till samlingen.
– Jag får hoppas att jag får en ny chans i framtiden, säger hon till hockeysverige.se.

Trots att Damkronorna trillat ner i VM:s B-grupp är känslan att det finns en ljus framtid för vårt landslag. Flera av våra unga talanger som kommer fram har ett driv och en inställning som lovar gott. En av dessa är HV71:s forward Ronja Mogren, 19, med Husum som moderklubb, men som har fått stora delar av sin hockeyuppfostran i Modo. 

– Jag har bara en bra och positiv bild av min tid i Modo. Jag gick på hockeygymnasiet och tycker att jag fick en chans att utveckla mig där, säger Ronja Mogren som var 14 år då hon debuterade i dåvarande Riksserien för Modo hemma i Fjällräven Center mot Brynäs. En match som Brynäs för övrigt vann med 3-2. 

Landslagsbacken Josefine Holmgren avgjorde med sitt 3-2-mål i tredje perioden. Modos båda mål gjordes av en annan landslagsspelare, Olivia Carlsson.

– Jag var väldigt ung och det var mest kul att få se hur det gick till, men även lära mig av dom som var rutinerade och kunde ligan. Jag spelade i tredjekedjan (tillsammans med Moa Evertsson och Hanna Hållander) och jag fick kanske något byte, men det blev inte så mycket spel för mig. Det var mest för att vara med och se hur det gick till.

Att få en sådan chans som 14-åring, vad betydde det för din fortsatta satsning på hockeyn?
– Klart att det betydde mycket. Jag fick som ett kvitto på att det här var vad jag ville göra och att fortsätter jag jobba, en dag blir det då jag som får spela mer, vara med att avgöra och så vidare.

Fanns redan då drömmar om att få chansen till spel i Damkronorna?
– Ja, så var det. Det har alltid varit en dröm och något jag har velat vara med om. Sedan fick jag efter några år vara med i U18-landslaget och se hur det var där och känna på det, vilket var riktigt kul.


Vad ser du som din största och roliga upplevelse inom hockeyn?
– U18 då vi vann silver i VM. Det var ett häftigt minne och något som inget annat U18-landslag från Sverige gjort tidigare.
– Jag minns att lagsammanhållningen var väldigt bra. Vi alla hade en så bra tillit till varandra. Samma sak med coacherna (Ylva MartinsenMadeleine Östling och Kim Martin Hasson), men framförallt ar det kul att det gick så bra för oss. Det slutade med att vi vann silver och det tycker jag är väldigt stort. 

Ronja Mogren.Foto: Ronnie Rönnkvist

"VILLE SE LITE AV RESTEN AV SVERIGE"

Inför säsongen 2020/21 lämnade Ronja Mogren Modo och hemmet i Husum för att flytta ner till Jönköping och spela för HV71. 

– Jag kände efter gymnasiet att jag ville testa på någonting nytt. Testa ny stad. Komma ut och se lite av resten av Sverige. Även att få utvecklas i en annan stad, nytt lag och helt enkelt ta nya steg.

Varför valde du just HV71?
– Det är en förening jag kan utvecklas och ta nästa steg i. Det var HV71 som stack ut och efter att jag pratat med Joakim Engström kändes det som att spela för HV71 var det jag ville göra.

Tränare Engström är också nöjd så här långt med sitt nyförvärv från Modo.

– Ronja är en snabb spelare som jag sett ta kliv i sin karriär innan hon kom till HV71, berättar han för hockeysverige.se och fortsätter:
– Hon passar in väldigt bra i vårt snabba sätt att spela och forechecka hårt. Tanken var att hon skulle ta några kliv till innan hon tog steget upp i kedjorna, men med skadeläget vi haft har hon fått chansen och verkligen tagit den till min och Riikkas (Sallinen) glädje.
– Det är en rolig spelare att jobba med för hon vet vad hon behöver utveckla och vad hon är här för att bidra med. Hon står ofta på isen och skjuter puckar innan träningen börjar. Ambitionsnivån och viljan är väldigt tydlig. En hockeyknegare som gärna är obekväm för att kunna bli bekväm i alla situationer på isen.

Thea Johansson, Maja Beverin och Mira Markström - tre av HV71:s stora talanger.Thea Johansson, Maja Beverin och Mira Markström - tre av HV71:s stora talanger.Foto: Ronnie Rönnkvist

UTVECKLAS AV ATT SPELA MED STJÄRNORNA

Ronja Mogren trivs också med att bo i Jönköping och spela för HV71.

– Tiden här har varit bra och jag trivs jättebra i laget och i staden. Den är lite större än Ö-vik, men ändå inte för stor.

Du hade en stor roll i Modo under din senaste säsong där, hur ser du på den roll du idag har i HV71?
– HV71 är ett bra lag med många bra spelare. Det gäller att prestera och ta plats. Jag känner också att det är viktigt för mig att ha bra spelare omkring mig, lära mig, ta del av deras sätt spela för att sedan kunna utvecklas av det.

I HV71 får du i vardagen jobba tillsammans med spelare så som Kennedy Marchment, Sidney Morin, Anna Borgqvist, Danielle Stone, Jessica Healy med flera som alla är världsspelare, hur har det här utvecklat dig som spelare?
– Det har betytt jättemycket och är bra spelare. Klart att det är spelare jag ser upp till och som jag kan lära mig väldigt mycket av, vilket är jätteviktigt.

Har du tagit mest lärdom av hur dom jobbar på eller vid sidan av isen?
– Både och. Dom har bra rutiner samtidigt som dom är spelarna som varit med länge och vet hur spelet fungerar.

HV71 har också en rad av unga lovande spelare. Vid sidan av Ronja Mogren är Maja BeverinMira JungåkerMira MarkströmJenna RaunioJenny AntonssonThea Johansson och Elin Svensson alla under 20 år.

– Under säsongen har många av våra toppspelare blivit skadade. Då har fått vi yngre helt enkelt ta mer plats och visa vad vi går för. Jag tycker också att vi visat och utvecklats för varje dag. Samtidigt jobbar Jocke och Riikka mycket på unga spelarnas utveckling. Det har funkat bra, vilket jag tycker synts också.

För några veckor sedan blev 19-åringen från Husum kallad till landslaget av nya förbundskaptenen Ulf Lundberg.

– Klart att det var roligt och ett kvitto på att jag syns och att han ville att jag skulle visa vad jag har att ge där. Det var verkligen kul och något jag såg fram emot.
– Till det tråkiga, jag blev tyvärr sjuk, men det är inte så mycket jag kan göra något åt. Jag får hoppas att jag får en ny chans i framtiden.

Ronja Mogren, som fortfarande är lite förkyld, fick vända hem efter att hon kommit till hotellet på Arlanda.

– Ja, så var det. Otroligt tråkigt såklart, men det är inte så mycket att göra åt i dessa tider.

 


TV: Veckans SHL-lag #10

Den här artikeln handlar om:

Dela artikel: