“Jag har aldrig stannat upp – man vill bara ha mer och mer”

– Jag är väldigt dålig på sånt – det blir mest att man bara kör på, säger han till hockeysverige.se.

När Jacob Nilsson nu drar på sig Färjestadströjan inleds ett nytt kapitel i en redan häftig hockeyhistoria.

2015 var han med och förde upp Tingsryd i HockeyAllsvenskan. 2017 var han en de stora stjärnorna och var med och tog upp Mora i SHL. 2018 fick han spela i Tre Kronor. Kort därpå skrev han NHL-kontrakt. Och innan året var slut hade han fått debutera i mäktiga Chicago Blackhawks. En snabb resa som hade kunnat få vem som helst att vingla till.

Men inte Jacob Nilsson. 

– Jag är väldigt dålig på att reflektera över sånt. Det blir mest att man bara kör på. Sen bara dyker nästa grej upp, och en till sak följer efter en annan. Därför blir det att jag aldrig riktigt stannat upp. Man vill bara ha mer och mer. Det är klart att allting gick väldigt fort och att det var en rolig resa, men jag har aldrig tänkt på det på det sättet.

FICK CHANSEN I NHL  

I december 2018 fick Nilsson debutera i NHL, under ledning av hans tidigare Moracoach Jeremy Colliton. Men när han drog på sig Blackhawkströjan för första gången i en NHL-match var han inte nöjd. Han ville såklart ha mer.

– Man kan ju inte komma dit och vara nöjd för att man gör en match. Får du den chansen måste du kämpa och kriga på för att få spela så många matcher som möjligt. Det var inte så att jag tänkte på att jag hade kommit till NHL, liksom.

Jacob Nilsson. 

Jacob Nilssons debutsäsong i SHL var lyckad, även om Mörrumsprodukten höll en relativt låg profil. Han gjorde tio mål och totalt 18 poäng på 40 matcher, och det räckte för att efter säsongen få chansen i Tre Kronor. Det var då han blev ett namn även för den breda publiken. Inför landslagsuttagningen benämndes han som en doldis. När de första landskamperna var avklarade, då hade han spelat till sig ett NHL-kontrakt efter att ha gjort fyra mål på nio matcher.

Blev du förvånad att allt gick så fort, och att du fick ett NHL-kontrakt redan efter ett år i SHL?

– Nja, förvånad skulle jag inte säga. Man måste trots allt tro på sig själv. Visst, det gick ju upp och ned i SHL men sen tycker jag själv att jag gjorde det väldigt bra med landslaget efter säsongen. När NHL-kontraktet väl dök upp tog jag det som ett bevis för att jag gjort något bra.

 "DU VET INTE OM DU FÅR EN SÅDAN CHANS IGEN"

Hur var tiden där borta? Det känns som att det finns en viss skillnad mellan Mora och AHL...

– Det var en lärorik tid, såklart. Det var långt hemifrån och en omställning, men jag tycker det var väldigt bra i Rockford och såklart i Chicago också. Jag vet inte hur det är i andra AHL-lag, men i IceHogs var det väldigt bra och proffsigt. Det var ett par lärorika år, med både medgångar och motgångar.

Jacob Nilsson gjorde succé i Tre Kronor.Foto: Bildbyrån/Simon Hastegård

Det blev två år i Nordamerika, med två NHL-matcher och 124 i AHL. När han nu ser tillbaka på beslutet att åka över ångrar han det inte - men säger att saker och ting kanske hade blivit annorlunda om han stannat ett år till i Sverige.

– Det är så lätt att vara efterklok. Men när en sån chans dyker upp så...man vet inte om den dyker upp igen. Hade den situationen hänt idag hade jag gjort likadant. Får man en sån chans måste man ta den. Så kände jag då.

– Sen är det klart. Det hade kunnat se annorlunda ut om jag hade spelat ett år till här hemma i Sverige. Men som sagt: Det är alltid lätt att vara efterklok.

Var det ett självklart val att komma hem nu, eller fanns det ett sug att stanna där borta?

– Jo, det är klart. Men samtidigt är situationen vi är inne i nu väldigt annorlunda. Och samtidigt tycker jag inte det är något nedbyte att komma tillbaka heller. Det finns många skickliga spelare i SHL och det är många spelare som kommit hem de senaste åren. Jag ser det bara som positivt att vara hemma, och tycker det ska bli fantastiskt kul.

"DET ÄR DÄRFÖR JAG ÄR HÄR"

Nilsson säger att han hittills bara fått positiva intryck av sin nya klubb. Han börjar göra sig hemmastadd i Värmland och har framför allt fastnat för hur proffsig Färjestad är - och med en osedvanligt god sammanhållning. Redan innan han skrev på för FBK hade han dock fått ett bra intryck av storklubben.

– Jag hade en bra kontakt med Peter (Jakobsson, GM) och Johan (Pennerborn, tränare) och vi hade några längre samtal där jag fick en ganska bra inblick i hur allt fungerar. Dessutom kände jag att jag ville komma hem och fajtas om ett guld, och det tycker jag Färjestad gjort de senaste åren. Det är därför jag är här. Jag vill slåss om SM-guldet.

Jacob Nilsson fick sitt genombrott i Mora.Bildbyrån

Du kommer in som en tänkt stjärna i ett lag som vill slåss om det där guldet. Känner du av pressen?

– Det är klart att jag har betydligt högre förväntningar på mig än jag haft tidigare, och det är högs förväntningar på Färjestad också. Vi ska ju gå ut till varje match och tänka att vi ska vinna. Å andra sidan är det därför man håller på med det här också.

– Jag vet att jag är hitvärvad som en producerande spelare, men å andra sidan har jag lärt mig att kolla på fler saker än poängen. Jag ska göra det så bra som jag kan varje match. Jag vet att man kan vara svindålig men komma ifrån en match med bra poäng, och vissa matcher kan man vara hur bra som helst och lämna utan poäng. Jag ska bara hjälpa laget att vinna, och sen om det blir 40 poäng eller 20 poäng...det får vi se.

I kväll spelar Nilsson i FBK-tröjan, mot Leksand. Han gör det som center mellan tidigare Chicagopolaren Victor Ejdsell och unge Oscar Lawner. Man behöver inte överdriva för att konstatera att det är en riktigt laddad spelare som drar på sig tröjan.

– Det ska bli riktigt spännande, och det är väldigt roligt att vi får komma igång med matcherna nu och börja spela ihop laget. Framför allt har jag längtat efter att få tävla igen.

Om någon undrar ifall Färjestad värvat en tävlingsmänniska kan nog den personen sluta fundera nu.