”Att Luleå är så bra i dag är till viss del hans förtjänst”

Stig Kenne, ”Stickan” kallad i hockeysvängen, har fotograferat lag- och matchbilder sedan 1970-talet. Nu har han lagt kameran på hyllan och har i stället valt att ge ut två böcker där han samlat ihop många av sina bilder. Hockeysverige.se har under de senaste veckorna kört en serie där vi presenterar några av Kennes bilder där vi får ta del av hans och även spelarna på bildens berättelser kring dessa.

Till serien med ”Stickan” Kennes bilder har fotografen plockat fram en bild på förra AIK- och Luleåspelaren Hans Norberg. I januari 1989 bröt han nacken under en match mot Skellefteå och blev förlamad från halsen och nedåt. I november 2012 avled Hans Norberg.

”Jag kände inte Hasse Norberg så jätte väl, men minns honom som en väldigt bra hockeyspelare i både Luleå och AIK. Han spelade dessutom några matcher med Tre Kronor. En norrlänning som kom till AIK. Efter olyckan jobbade han i Luleås sportråd. Då hade jag lite mer med honom att göra. Speciellt när vi skulle ta lagbilder. Jag minns att jag tyckte det var otäckt att flytta runt honom i rullstolen eftersom han var förlamad och ner. Jag ville ju inte att något skulle gå fel. Men framförallt minns jag idag Hasse Norberg som en positiv person.”

Mats Ulander minns tillbaka på sitt första möte med sin tidigare lagkamrat Hans Norberg. 

– Jag var hemma i Boden, men åkte in till Luleå. Ibland åkte jag dit för att gå på restaurang och några grejer eftersom det är en lite större stad.
– När jag var på en bar med en kompis kom det fram en kille och börja surra med mig. Jag var i landslaget och spelade i elitserien så han kände igen mig. På den tiden vände sig folk om och tittade på oss spelare. Man blev nästan lite uttittad.
–”Tjena Ulander. Jag heter Hasse Norberg och spelar i Luleå Hockey. Tror du det finne en möjlighet att provspela med er i AIK?” Det var aldrig någon, som för mig såg ut som en helt vanlig kille, ställt den frågan till mig tidigare, men jag minns att han såg ganska vältränad ut.
–”Det kan inte jag bestämma utan jag måste fråga våra ledare först”. Jag tänkte att det var en konstig kille som trodde att han kunde få vara med och träna med AIK. Vi hade vunnit SM-guld någon säsong tidigare. 

Hasse Norberg fick ändå chansen att testa på spel med AIK. 

– Om jag inte minns fel hade vi någon träningsmatch i Boden där han fick testa på att spela med oss och gjorde bra ifrån sig. Han kom sedan ner till Stockholm och var bra på våra träningar, vilket gjorde att han fick skriva ett kontrakt. Då flyttade han ner med sin sambo till Stockholm.
– Jag blev som en talangscout för en spelare som jag aldrig hade sett spela, skrattar Mats Ulander. 

Redan tidigt blev Mats Ulander och Hans Norberg kedjekompisar. 

– När tränaren (Per Bäckman) tog ut laget tänkte han nog vem Roger Lindström, som är en centertyp, kunna spela med. Jag hade spelat med ”Råttan” (Rolf Edberg) innan. Då blev det automatiskt att jag fick Roger som center och Hasse blev vänsterforward.
– Hasse var en ganska lojal spelartyp, stark och högerskytt. En rejäl hockeyspelare som var rätt schysst på skridskorna även om han inte var så snabb, men bra på det mesta. Han gjorde en del mål, passningar och hade ett bra spelsinne.

Foto: Stickan Kenne

”BLEV CHOCKAD OCH ILLA TILL MODS”

Även om Mats Ulander och Hans Norberg blev tajta på Hovet under matcher och träningar umgicks de båda inte speciellt flitigt vid sidan av isen. 

– Det var en jäkligt reko kille och aldrig något problem med någonting. En riktigt norrlänning. Hasse hade, som sagt var, sambo och inte direkt någon partajkille även om han var med oss andra ut någon gång.
– Vi umgicks aldrig privat direkt, men vi umgicks tre timmar per dag ändå eftersom vi träffades på matcher, träning och gick sedan tillsammans och käkade. Annars umgicks jag mycket med andra vänner utanför hockeyn. 

Olyckan som förlamade Hasse Norberg 9:e januari 1989. Han hade då flyttat hem till Luleå igen och hade match mot Skellefteå. Norberg spelade i en kedja tillsammans med Johan Strömwall och Morgan Samuelsson. 

– Det var en riktigt olycklig situation. Hasse kom in trea i en närkamp och hamnade snett med huvudet i en motståndares byxa. Det blev en vridning i sidled och den fick värsta tänkbara utgång. Hasse var chanslös att stå emot kraften mot nacken och halsen. Det var inget fult eller fel i incidenten – bara en fruktansvärd otur, berättade Mikael Lundström, tränare för Luleå säsongen 1988–1989 för Aftonbladet.
– Han sa att det var slut. Alla som hörde det blev chockade. Vi såg ju också att han inte kunde röra på sig.
– Det var hemskt. Ingen ville egentligen spela och alla undrade hur det hade gått med Hasse. Vi spelade faktiskt klart matchen och i slutet av den fick vi negativa besked från sjukhuset. Laget blev knäckt, men idrottsgrupper fungerar väldigt speciellt vid sådana här lägen. Det blir en stark gemenskap och spelarna tog hand om varandra.

Mats Ulander:
– Det var slumpen… Bara den sekunden med en fruktansvärd otur. Jag tror inte många först förstod vad som hände och på bilderna jag sett från olyckan såg det inte ut att vara något speciellt. Det var inte så att han åkte in med huvudet i sargen eller något.
– Jag blev väldigt konfunderat eftersom jag visste att han var fysiskt stark och så där samtidigt blev jag såklart chockad och illa till mods. 

Nu är Hans Norberg borta, hur minns du honom idag?
– Det var hans laglojalitet och kamratskap. Sedan hade han inbyggt i sig en ledaregenskap och respekt med sig när han sa eller tyckte något. Hasse hade bestämda åsikter, vilket också, tror jag, gjorde att Luleå anställde honom som sportchef.
– Han var delaktig i många fina värvningar och framgångar. Att Luleå är så bra idag är till viss del Hasse Norbergs förtjänst. Han var med och byggde upp det Luleå som vi ser idag.
– Vi ska komma ihåg att Luleå var ett Division 2-lag under många år. Helt plötsligt blommade Luleå upp, gick upp i elitserien för att sedan hålla sig kvar där. Idag är Luleå ett topplag och, som sagt var, Hasse Norberg var med och lade grunden till dom framgångarna.