“Vaknade och såg kryckorna – då förstod jag vad som väntade”
2011 till 2016 spelade Robin Jensen för Djurgården. Han tog klubbens J20-lag till två raka SM-guld och var J20-seriens kanske bäste målvakt. Men något A-lagskontrakt blev det inte, då Djurgården hade Adam Reideborn och Mikael Tellqvist att tillgå.
Efter spel i Hockeyettan med Kallinge/Ronneby och HockeyAllsvenskan med IK Pantern jobbade sig Jensen till sist till sig det där A-lagskontraktet. Efter två år på andra håll var målvakten tillbaka i Djurgården år 2018, som backup till tidigare nämnda Reideborn. Det blev 15 matcher i SHL, med en räddningsprocent på 90,6 och ett målsnitt på 2,78 insläppta per match. En debutsäsong som lovade gott.
Till den här säsongen försvann Reideborn till KHL och ersattes av en något stukad Niklas Svedberg som skulle försöka ta revansch för misslyckandet i Timrå – och nog fanns det en liten öppning för Robin Jensen att utmana nyförvärvet om förstaspaden. Men chansen till det kom aldrig. Säsongen var över redan efter två SHL-framträdanden.
– Jag ville konkurrera ut Niklas, så var det. Han åkte på en skada på försäsongen som öppnade upp det ännu mer för mig. Jag fick spela matcherna i CHL och det kändes jäkligt bra. Chanserna kändes goda för mig, för att få spela mer än jag fick göra ifjol. Men så blev det bara två matcher. Sen satte knät stopp, suckar 24-åringen.
Antingen kommer du ifrån utan kryckor – eller så kommer du ifrån med kryckor
En skadad menisk tvingade Robin Jensen att lägga sig på operationsbordet – men även då fanns det en förhoppning om att kunna komma tillbaka.
– Det var lite oklart hur allvarligt det egentligen var, innan jag opererade mig. De sa till mig att “antingen kommer du ifrån här utan kryckor, eller så kommer du ifrån med kryckor. Då kommer det bli en längre rehabperiod”. Sen vaknade jag efter operationen och då stod kryckorna där. Då fattade jag vad som väntade.
– Operationen var i november och de sa efteråt att det skulle bli en rehabilitering på sex månader, och det har det ju gått nu i maj. Det har känts bättre och bättre hela tiden, och jag har kunnat köra på rejält med konditionen. Styrketräningen i överkroppen har jag också kunnat hålla igång riktigt bra. Det är väl musklerna i underkroppen som behöver stärkas upp. Men jag har kommit långt. Jag kan köra fria vikter och närapå normal styrketräning nu.
Hur ligger du till jämfört med planen som fanns från början?
– Det har gått nästan för snabbt! Jag har gått hos en sjukgymnast på Sofiahemmet två gånger i veckan sedan november, och hon har sagt att det nästan flutit på bättre än väntat. Men samtidigt vill vi inte stressa fram något, utan vi tar allting försiktigt. Det får ta den tid det tar, och gärna någon vecka till, bara för att vara på den säkra sidan att allt är som det ska.
Nu tränar Robin Jensen på Hovet med en liten grupp spelare, och kan blicka tillbaka på ett tufft men nyttigt halvår.
– Jag har inte haft någon riktig skada tidigare, framför allt ingen som hållit mig borta från hockeyn så här länge. Jag tycker jag har haft bra tålamod genom hela processen. Jag har sett att träningen har gett resultat och det har gett en jäkla push för mig. Samtidigt har jag följt laget vid sidan och varit på varje hemmamatch - och det har varit jobbigt.
– Å andra sidan har jag kunnat haft social kontakt med laget, jag har tränat på Hovet, och jag tror att det kan ha varit nyttigt för mig att ha gått igenom en dipp som den här. Alla skador är jobbiga, men som tur var har det ändå flutit på bra för mig. Jag har överlevt, även om det är otroligt tungt att ha varit ifrån hockeyn i ett halvår.
Det har varit ett jävla driv för mig att bara få titta på
Vad är det för positiva saker du kan ta med dig från det här?
– Framför allt är det nog att jag lärt mig att ha tålamod. Jag är bara 24 år och har förhoppningsvis många år kvar i kroppen. Jag menar, målvakter peakar ofta i sina karriärer efter att de fyllt 30.
– Men nästan hela min karriär har jag fått kämpa i underläge, jag har smugit under radarn och oftast varit andramålvakt. Det handlar om att ha tålamod, jobba i min egen takt och tro på mig själv. De gamla klyschorna helt enkelt. Min tid kommer.
Har det funnits några tvivel om du ska orka ta dig igenom det här?
– Som jag sa har jag varit på varje match. Jag vill stå där, längst bak, med mycket folk på läktarna. Det är det som drivit mig, att få spela matcher. Det är det roligaste som finns. Det har varit ett jävla driv för mig att bara få titta på, och suget har växt hela tiden. Nu har jag hockeyabstinens.
Skadan kunde ha kommit lägligare, om man säger så. Efter att ha kämpat sig tillbaka till "sitt" Djurgården gick Norsborgs-produkten in i säsongen med utgående kontrakt. Samtidigt har Niklas Svedberg storspelat och definitivt undanröjt de tvivel som fanns inför säsongen. Jensen blir inte kvar i Djurgården - och tvingas nu leta ny klubb i ett ostadigt världsläge.
– Det var riktigt dålig tajming. Förra säsongen spelade jag inte så mycket, eftersom Adam var så jäkla bra. Men den här säsongen gick jag in med ett riktigt krigarglöd och det kändes bra på försäsongen och de SHL-matcher jag hann spela. Jag tog verkligen steg från förra året. Men så kom det här lilla hindret... Det är klart att jag hela tiden tänkt vilken dålig tajming det var och vad som skulle hända i framtiden eftersom jag gick in i säsongen med utgående. Men jag fick ställa in mig på det värsta från början. De valde att inte förlänga och...det grämer mig inte. Det ger mig snarare bara mer tändvätska.
Jag kommer spela hockey i höst
Hur går framtidstankarna nu, när du vet att du inte blir kvar i Djurgården?
– Först och främst ska jag bli helt kvitt skadan. Sen vill jag spela hockey, där finns det inga tvivel. Att spela matcher är det roligaste som finns. Jag har inget emot att gå ned i HockeyAllsvenskan och spela igen, eller kika åt något annat håll efter någon ny utmaning. Jag vill bara spela och sen får vi se vad agenten hittar. Det kommer bli bra i alla fall, det vet jag.
– Men man får ge det lite tid. Vi vet ju inte riktigt hur världen återhämtar sig efter det här. Det handlar ju inte bara om hockeyn, utan om vården och företagen och allting. Många lag jobbar ganska lugnt just nu och vet inte hur det ser ut med ekonomin, så jag är inte alls stressad. Jag fokuserar bara på att bli hel och förhoppningsvis kunna gå på is om några veckor. Det kommer lösa sig men det lär ta längre tid än vad det brukar att hitta en klubb. Men det tror jag de flesta är beredda på.
Märker du av något intresse för dina tjänster?
– Jadå, det finns intresse från ett antal klubbar. Men de är lite försiktiga med tanke på omständigheterna och eftersom jag hade en skadefylld säsong. Men jag kommer spela hockey i höst, det kommer min agent se till. Jag litar på honom till 110 procent, avslutar Robin Jensen.
TV: Tio frågor till Robin Figren
Den här artikeln handlar om: