Nashville Predators: En kostsam ommöblering

Efter en säsong där höga förväntningar kom på skam har general managern David Poile gjort drastiska förändringar för att skapa en vinnare av Nashville Predators igen. Men är P.K. Subban ut och Matt Duchene in verkligen lösningen, undrar Uffe Bodin.

Efter finalförlusten mot Pittsburgh Penguins 2017 lyftes Nashville Predators fram som ett blivande storlag, en klubb med en ung och förhållandevis billig kärna som skulle vara gångbar under många år framöver. Två år senare har vi sett detta Nashville förlora i andra rundan mot Winnipeg 2018 och i första rundan mot Dallas 2019.

Att Predators inte fullt ut nått sin potential finns det många orsaker till. 

I fjol var den främsta att laget inte gjorde tillräckligt många mål framåt. Preds hade ligans sämsta powerplay i grundserien – och lyckades inte göra ett enda mål i numerärt överläge under de sex matcher det tog för Dallas att skicka ut dem ur slutspelet.

Den missräkningen fick David Poile att agera. Ut försvann stjärnbacken P.K. Subban och in hämtades stjärncentern Matt Duchene via free agent-marknaden. 

På pappret är det en förändring som ger Predators mer balans, men hur kommer det att se ut i realiteten?

bb180429bb930-1562184023.jpegFilip Forsberg och Viktor Arvidsson.Foto: Bildbyrån

POÄNGKUNGEN

Filip Forsberg

Fjolåret förstördes av skada och Forsberg fick aldrig det där lyftet som vi kanske förväntade oss. Sköt visserligen nästan 30 mål fast han missade 18 matcher, men det finns mer att hämta i Forsbergs talang. Har visat att han kan vara en poäng-per-match-spelare i NHL. Får han vara frisk en hel säsong och spelar mot sin potential ska 40 mål och 80 poäng finnas inom räckhåll. Magkänslan är att vi inte har sett det bästa av Filip Forsberg i NHL ännu.

MÅLVAKTSETTAN

Pekka Rinne

Snart 37 år gammal är Rinne fortfarande en målvakt att räkna med. Kom inte upp i samma höjder som under Vezina-säsongen för två år sedan i fjol, men ger Nashville bättre än genomsnittligt målvaktsspel. Det betryggande i sammanhanget är att han har landsmannen Juuse Saros bakom sig. Det ger Nashville ett pålitligt alternativ att falla tillbaka i takt med att Rinne med ålderns rätt behöver spela färre matcher. I fjol låg fördelningen på cirka 50/30 i antalet matcher för respektive målvakt. Det skulle inte förvåna om det antalet blir ännu jämnare i år. 

BACKESSET

Roman Josi

Lagkaptenen och stjärnbacken hade sin poängmässigt sett näst bästa säsong i NHL med 56 poäng. Detta trots Nashvilles brutala powerplay-problem. Går nu in på sista året på sitt avtal och har en rejäl löneökning att se fram emot nu efter att ha spelat på ett av NHL:s mest lagvänliga kontrakt: sju gånger fyra miljoner dollar. Kommer att få ta ett ännu större ansvar nu när P.K. Subban inte längre är kvar i klubben. 

GENOMBROTTSMANNEN

Dante Fabbro

Med Subban ute ur bilden kan Dante Fabbro räkna med en stor NHL-roll redan som rookie. Han smygdebuterade för Nashville Predators i slutet av förra säsongen, efter att ha lämnat Boston University, och var ombytt i samtliga sex slutspelsmatcher mot Dallas. Mycket talar för att han tar Subbans plats intill Mattias Ekholm i lagets andra backpar på en gång. Det medför att han sannolikt kommer att snitta runt 20 minuters speltid på en gång. Fabbro är en smart tvåvägsback som har visat offensiva kvalitéer under sin collegekarriär. När han har representerat Kanada internationellt, inte minst på JVM-nivå, har 21-åringen dock använts i en mer defensiv roll. 

SVENSKARNA

Mattias Ekholm

Svarade för sin offensivt sett bästa säsong i NHL i fjol med 44 poäng. Men Ekholms värde för Nashville sträcker sig långt bortom mål och assist. Han är lagets viktigaste defensiva pjäs och en spelare som kommer att få spela mot motståndarnas bästa spelare kväll in och kväll ut. Poängen är bara en fin bonus som visar hur många strängar masen har på sin lyra.

Filip Forsberg

Se poängkungen.

Viktor Arvidsson

Liksom Forsberg var Arvidsson hårt skadedrabbad i fjol och missade 24 matcher. På de 58 matcher han väl spelade svarade han för 34 mål, en utdelning som hade gett honom närmare 50 mål om han lyckats hålla i det över 82 matcher. Sett till skottprocent (17,4) och utdelning är det osannolikt att Arvidsson lyckas nå till de höjderna igen. Men han har kommit så pass långt i sin karriär att han mer eller mindre är en spelare som skjuter 30 mål i sömnen. Det är en lyx för Nashville att ha en sådan spelare. Speciellt med en lönetaksträff på 4,25 miljoner dollar. 

Calle Järnkrok

Efter att ha etablerat sig som en stark tvåvägsspelare för Nashville hade Järnkrok en mellansäsong i fjol. Han tappade rejält i effektivitet och stannade på bleka tio mål och 26 poäng på 79 matcher. Sett till hans ringa lönetaksträff på två miljoner dollar är det godkänt, men vi vet alla att Järnkrok har mer att ge. 

Övriga svenskar i organisationen:

DRAFTVALET

Philip Tomasino

Nashville använde det 24:e valet i första rundan för att plocka upp den mångsidige centern Philip Tomasino, en spelare som på grund av sina många positiva egenskaper har kallats för “en schweizisk fickkniv”. Gjorde 72 poäng på 67 matcher för Niagara Icedogs i OHL i fjol och förväntas få en ännu mer framträdande roll där i år. Det återstår att se om han kan bli en producerande spelare även i NHL, men även om han inte blir det har han egenskaper som bör kunna göra honom till en NHL-spelare under många år framöver.

COACHEN

Peter Laviolette

54-åringen går nu in på sin sjätte säsong som huvudtränare för Nashville. Under hans ledning har laget vuxit och blivit en Stanley Cup-utmanare. Fjolåret blev dock en besvikelse både för laget och Laviolette själv. För trots all talang som fanns i laguppställningen lyckades han inte få ut i närheten av max. Det fallerade spelet i numerärt överläge var det största problemet. Där måste Laviolette och hans stab hitta en lösning nu. Och kanske är Matt Duchene spelaren som hjälper dem att göra det.

PROGNOSEN

Det finns många olika perspektiv man kan ha på Nashville Predators sommar och de “ingrepp” som David Poile valde att utföra för att göra laget bättre. Å ena sidan att han med trejden av Subban och värvningen av Duchene gör laget mer balanserat – subtrahera en pjäs från den redan starka backsidan och addera en annan pjäs till en forwardsuppsättning som såg lite trubbig ut i fjol.

Problemet jag har med det är att man då bortser från att Poile mer eller mindre gav bort Subban till New Jersey. En av ligans, i mitt tycke, tio bästa backar i utbyte för två spelare (Steven Santini och Jeremy Davies) som får anses vara osäkra kort och två draftval i andra rundan som kan betecknas som lotter.

Det känns inte bra förvaltat.

Jag är fullt medveten om att Subban inte kom från någon bra säsong, att han har haft skadebekymmer och att – *suck* – konservativa NHL-klubbar fortfarande har problem med hans personlighet. Men det gör inte att man kan ta Poile i försvar här.

Värvningen av Duchene borde egentligen inte ha varit nödvändig med tanke på att Predators har plockat in två centrar i Ryan Johansen och Kyle Turris. Men dessa spelare misslyckades med att möta förväntningarna i fjol var det uppenbart att Poile skulle agera.

Det är möjligt att general managern kommer att se ut som ett geni efter den här sommaren. Men det kommer i så fall att handla mycket om att Nashvilles i fjol helt frånvarande powerplay-spel börjar lossna. Hade det inte varit sämst i ligan utan legat på en genomsnittlig nivå hade fjolåret antagligen inte räknats som ett fiasko. 

Matt Duchene kan vara en del av lösningen om han levererar på den nivån han visade upp i fjol. Men 28-åringen har under NHL-karriären visat upp ett ojämnt spel som gör det svårt att kategorisera honom som en given förstacenter. Om inte annat kan hans inträde kanske tända en brasa bakom Johansen så att han tar sitt spel till nästa nivå.

Med den nyfunna bredd som Nashville nu har offensivt borde de vara ett av topplagen i Central Division. Stanley Cup? De är i alla fall ett av många lag i Western Conference som har förutsättningarna för att gå långt.

bb181113bb038-1-1568897491.jpgRoman Josi.Foto: Gary A. Vasquez-USA TODAY Sports

IN OCH UT   

Nyförvärv: Connor Ingram, mv, Tampa, Steven Santini, b, New Jersey, Jeremy Davies, b, New Jersey, Matt Duchene, fw, Columbus, Daniel Carr, fw, Vegas. 

Förluster: P.K. Subban, b, New Jersey, Phil Di Giuseppe, fw, N Y Rangers, Cody McLeod, fw, Iowa, Zac Rinaldo, fw, Calgary (try-out), Wayne Simmonds, fw, New Jersey, Brian Boyle, fw, klubblös.

NASHVILLE PREDATORS TRUPP 2019/20  

MÅLVAKTER
#35 Pekka Rinne (G) 36 1982 Kempele, FIN 195 98 L 20/21 $5,000,000
#74 Juuse Saros (G) 24 1995 Forssa, FIN 179 81 L 20/21 $1,500,000
BACKAR
#14 Mattias Ekholm (D) 29 1990 Borlänge, SWE 192 98 L 21/22 $3,750,000
#4 Ryan Ellis (D)   “A” 28 1991 Freelton, ON, CAN 178 82 R 26/27 $6,250,000
#57 Dante Fabbro (D) 21 1998 Coquitlam, BC, CAN 183 86 R 20/21 $925,000
#2 Dan Hamhuis (D) 36 1982 Smithers, BC, CAN 185 93 L 19/20 $1,250,000
#59 Roman Josi (D)   “C” 29 1990 Bern, SUI 187 91 L 19/20 $4,000,000
#3 Steven Santini (D) 24 1995 Mahopac, NY, USA 188 94 R 20/21 $1,416,667
#7 Yannick Weber (D) 30 1988 Morges, SUI 181 91 R 19/20 $675,000
FORWARDS
#33 Viktor Arvidsson (LW/RW) 26 1993 Kusmark, SWE 176 82 R 23/24 $4,250,000
#13 Nick Bonino (C) 31 1988 Hartford, CT, USA 185 89 L 20/21 $4,100,000
#26 Daniel Carr (LW/RW) 27 1991 Sherwood Park, AB, CAN 183 88 L 19/20 $700,000
#95 Matt Duchene (C) 28 1991 Haliburton, ON, CAN 180 88 L 25/26 $8,000,000
#9 Filip Forsberg (LW/RW)   “A” 25 1994 Östervåla, SWE 187 93 R 21/22 $6,000,000
#89 Frédérick Gaudreau (C/RW) 26 1993 Bromont, QC, CAN 183 81 R 19/20 $666,666
#64 Mikael Granlund (C/RW) 27 1992 Oulu, FIN 179 84 L 19/20 $5,750,000
#23 Rocco Grimaldi (C/RW) 26 1993 Anaheim, CA, USA 168 82 R 19/20 $1,000,000
#92 Ryan Johansen (C)   “A” 27 1992 Vancouver, BC, CAN 191 99 R 24/25 $8,000,000
#19 Calle Järnkrok (C/W) 27 1991 Gävle, SWE 181 84 R 21/22 $2,000,000
#20 Miikka Salomäki (W/C) 26 1993 Raahe, FIN 181 92 L 19/20 $750,000
#10 Colton Sissons (C/W) 25 1993 North Vancouver, BC, CAN 185 91 R 25/26 $2,857,143
#15 Craig Smith (RW) 30 1989 Madison, WI, USA 185 94 R 19/20 $4,250,000
#8 Kyle Turris (C) 30 1989 New Westminster, BC, CAN 185 86 R 23/24 $6,000,000
#51 Austin Watson (W/C) 27 1992 Ann Arbor, MI, USA 193 93 R 19/20 $1,100,000

Den här artikeln handlar om:

Dela artikel: