DUVEFELT: Benhårde affärsmannen har gjort allt – men räcker det för Tavares?

Han gillar ordning och reda, kläd- och frisyrkoder och ett gediget försvarsspel. Mytomspunne hockeyledaren Lou Lamoriello är New York Islanders enda hopp om att få behålla sin superstjärna John Tavares.

Först och främst är det värt att klargöra att nedan inte bör ses som en renodlad hyllningstext för den hårdföre affärsmannen Lamoriello. 75-åringen – som vunnit Stanley Cup med New Jersey Devils 1995, 2000 och 2003 – är en polariserande figur vars ledarskapsstil förutsätter absolut lojalitet och att hemligheter inom hans organisation ”tas till graven” – något som illustreras tydligt av hans fortsatta förnekanden att de NHL-klubbar han företrätt skulle ha någon som helst ansvar för spelares hjärnskakningsproblem.
– Jag gillar att se mina spelare som min familj, ska han ha sagt vid ett tillfälle.

Nåväl. Vi får hoppas att han tar bättre hand om sin familj om de skulle drabbas av hjärnskakningar, än han gör sina spelare.

ETT ORUBBLIGT LEDARSKAP

Men det här är heller inte en text enbart till för att såga Lou Lamoriello. Nej, istället är tanken att försöka se enbart till vad hans ledarskap kan göra för New York Islanders – en organisation som kan liknas vid ett vilset fartyg som navigerat NHL’s farvatten utan varken karta, kompass eller mål sedan man erövrade fyra raka Stanley Cup-titlar under 1980-talet. För som ledare är han en stark sådan, orubblig rent av. Inom de organisationer han företräder ställs krav på såväl klädsel som frisyr; ansat, enhetligt och vårdat. Ingen spelare tilläts bära nummer ’13’ på ryggen under hans tid som ledare för Devils och ville du spela med ett nummer som översteg ’40’ fick du söka dig till en annan organisation.

Det vore inte en överdrift att säga att profiler som Brent Burns eller P.K. Subban förmodligen inte skulle trivas särskilt bra under Lamoriellos ledarskap.

HAR SJÄLV GÅTT NER I BÅSET

Vidare har han inga problem att sparka de individer som inte uppfyller hans målbild. Säsongen 2005-06 sade dåvarande coachen Larry Robinson upp sig – det var den officiella storyn i alla fall – varpå Lamoriello själv klev ner i båset och coachade Devils mer än halva säsongen (och förbi första rundan i slutspelet). Säsongen efter var det dags igen, då efter att Lamoriello sparkat Claude Julien – coachen han själv anställt mindre än ett år tidigare – med bara dagar kvar på grundserien. Det slutspelet gick laget heller inte förbi den andra rundan.

Slutligen skedde det ännu en gång 2014 när Lamoriello utsåg Adam Oates och Scott Stevens till ”co-head coaches” för Devils, men med löftet att även han skulle befinna sig bakom bänken under en period.

INTENSIV TID I ISLANDERS

Den 22 maj utsågs Lamoriello till ”president of hockey operations” för New York Islanders, en titel som innebär att han befann sig ovan general manageren i hierarkin. Efter att ha använt sina första två veckor till att utvärdera organisationen skred han till verket den 5 juni. Långvariga, och av Islanders fans bespottade, general managern Garth Snow avskedades. I samma veva fick även huvudcoach Doug Weight gå. Lamoriello iklädde sig själv rollen som general manager och trappade upp förhandlingarna med kontraktslöse superstjärnan John Tavares. Rapporter om ett massivt erbjudande för 8 år, värt 88 miljoner dollar (11 miljoner dollar/år) inkom.

Samtidigt vann Washington Capitals sin första Stanley Cup i klubbhistorien den 7 juni. Efter en glädjefylld period med firanden och parader sade Barry Trotz sedan upp sig som huvudtränare den 18 juni. Hajen Lamoriello vädrade omedelbart blod i vattnet och högg tag i Trotz som bara dagar senare, den 21 juni, skrev på ett lukrativt femårskontrakt med Islanders.

Kort därefter var det dags för NHL-draften i Dallas – en sammankomst som blev en riktig braksuccé för Islanders. Med val 11 och 12 i den första rundan inkasserade Lamoriello Oliver Wahlstrom och Noah Dobson – två skickliga nordamerikaner som i de allra flesta rankingarna förutsågs gå mellan val 5 och 8. I den andra rundan snodde han sedan Bode Wilde som av en enig scoutkår var ett val för förstarundan.

NU HÄNGER DET PÅ TAVARES

Lou Lamoriello har gjort precis allt han kunnat för att rädda det tidigare sjunkande skeppet New York Islanders. Han har tätat läckorna när det gäller management, coaching, organisationsfilosofi och dessutom fyllt på talangskåpet med otroligt skickliga spelare. Allt detta på strax över en månad. Frågan är nu om Lamoriellos resoluta agerande räcker för att övertyga franchisespelaren John Tavares om att Islanders är på rätt väg eller om det är ”too little, too late”.

Inom den närmaste veckan får vi ett svar.