MJÖRNBERG: Ömsom vin, ömsom vatten – oro och briljans

Hudiksvall besegrade Vimmerby med 4-2 i en match där båda lagen blandade och gav å det grövsta.

Real Hudiksvall mot Vimmerby.

Talesättet ömsom vin, ömsom vatten måste ha kommit till just för att beskriva drabbningar som den mellan de två gängen.

Vi snackar om två på papperet oerhört kompetenta Hockeyettan-lag som den här kvällen blandade och gav så det stod härliga till.

Briljanta offensiva aktioner växlades med rakt igenom svagt passningsspel och oroväckande stora försvarsblottor. Från båda lagen.

Hudiksvall var det starkare laget från början och kunde fullt logiskt också kapa åt sig en 3-0-ledning efter att Vimmerby blottat sig ganska ordentligt.

Men Vimmerby fick in en reducering och scenförändrade allting. Hudiksvall tappade 3-0 till 3-3 i sista perioden i premiären hemma mot Valbo (och föll i sudden 3-4 den gången) och det var uppenbart att det fortfarande sitter i skallarna för oj vad räddhågset och otryggt det blev.

Ett lag av Hudiksvalls kaliber, med den backsida man förfogar över, ska inte behöva bli så darriga som var fallet i andra perioden. Det är en aning oroväckande att laget mentalt tycks vara så bräckligt att en så stor oro kan sprida sig.

Men Vimmerby tackade så klart och tog emot och katalysatorn i comebacken när smålänningarna klev upp till 2-3 var Petter Runesson som svarade för två fantastiskt vackra mål. Han var riktigt vass.

Men å andra sidan var det också Runesson som slog bort en enkel passning så att Hudiksvall kunde bli kvar i anfallszon och sätta stopp för Vimmerbys momentum i samband med 4-2-målet. Efter det repade sig Hudik ordentligt och kunde kontrollera tillställningen i mål mot ett Vimmerby som allt mer började hemfalla åt enmansattacker.

Reduceringsjakten blev en tröstlös skur av enmansarméer som skulle ut och göra det mesta på egen hand. Då körde Vimmerby fast i Hudiksvalls ganska solida kollektiv.

Att Vimmerby är ett slit- och släng-gäng som blandar det briljanta med det usla utan någon egentlig konsekvens är kanske inte så överraskande. Det har vi sett tidigare under säsongen.

Lite mer förvånande är det dock att Hudiksvall åker sådan berg- och dalbana och blandar och ger så mycket. Med det manskapet man satt ihop i sin satsning borde hemmapubliken kunna kräva lite mer än så. Även om det i slutändan inte var något snack om att Hudiksvall var de rättmätiga vinnarna av de tre poängen.

Man höll en aningen mer jämn nivå i det som vi kan kalla ömsom vin, ömsom vatten-matchen.

Men underhållande var det och även om det är väl tidigt att dra sådana växlar känns det ganska mycket som två typiska mittenlag i den södra Allettan. Inte riktigt starka nog för en riktig toppattack, men långt ifrån att riskera nervig bottenkamp.

I alla fall om vi bara ska se till dagens insats.

* * *

Det måste ändå ha varit en lite lustig match för många av spelarna i Vimmerby och Hudiksvall.

I våras slog Vimmerby ut Sundsvall i playoff 2 i vad som visade sig bli deras allra sista match. I somras blev de ju tvungna att lägga ner hela sitt a-lag och Hudiksvall var framme och plockade de godaste russinen ur den kakan.

När Vimmerby nu kom till Hudik var det ett halvt Sundsvalls lag från den där playoff-matchen i våras som stod på andra sidan.

Magnus Åkerlund, Tommy Stenqvist, Simon Lövgren och Filip Lander var alla med och fick stryk av Vimmerby i den där sista playoff-matchen. Christoffer Persson tillhörde också den Sundsvall-truppen.

Man kan säga att det blev revansch för dem idag.

* * *

Vi kan väl sammanfatta det som att Filip Törnqvist i Mariestad är skapligt het nu när Allettan äntligen dragit igång.

Den rutinerade räven gnuggade sig igenom Allettan, men har klivit upp en nivå nu när det börjat gälla på riktigt.

Han visade vägen med två mål i hemmaderbyt mot Skövde och gjorde samma sak i Mariestads vinstmatch (5-2) hemma mot Lindlöven ikväll.

Fyra mål på två matcher och samtliga har visat vägen i början på matcherna, det är så man leder sitt lag.

* * *

De ska naturligtvis inte ropa hej för tidigt, men HC Dalen har varit ett riktigt utropstecken i inledningen av Allettan. 4-0 borta mot Huddinge följdes ikväll upp med 3-1 borta mot Nybro. 7-1 i målskillnad och sex poäng på två bortamatcher mot lag som tippats på tabellens övre halva.

Det är inte fy skam för ett lag som pekats ut som ett gäng som ska hålla till i botten av tabellen.

Värre då för Nybro som nu öppnat Allettan med tre raka förluster och bara lyckats peta in fyra ynka mål framåt. En riktigt tung start för ett gäng som har potential till så väldigt mycket mer.

* * *

Fortsättningsserierna i väst och söder rullade igång ikväll och det mest uppseendeväckande där är väl att Halmstad klädde två poäng av Tranås (3-2 efter straffar) som kunde ha varit tre om inte tranorna lyckats få in en sen kvittering. Samt att Grästorp vann med 3-2 borta mot HA74. Det kan bli viktiga poäng då de två gängen tillsammans med Tyringe förmodligen kommer göra upp om att slippa negativt kval.

* * *

När Arboga 6-4-besegrade Forshaga fanns den gamle räven Fredrik Orrsten återigen med i laguppställningen, men det var Charlie Hellström och Jimmy Hellström som stod för målskyttet. Den förste hängde tre och den andre två, när Arboga bärgade viktiga poäng.

* * *

Huddinge brukar ha det trixigt att klä poängen av Väsby och var illa ute ikväll igen. Faktum är att laget var i underläge med mindre än tre minuter kvar av matchen innan Måns Krüger kunde sätta kvitteringspucken, Anton Kalte följa upp med ett snabbt 4-3 och öppna dammluckorna med två kassar ytterligare i tom kasse fram till 6-3.

Tre poäng in på kontot, men en stort frågetecken kring var Huddinge egentligen står.

På fredag drar jag till Björkängshallen och försöker ta reda på den saken i den på förhand grymt intressanta matchen mot hajpade KRIF.