RÖNNKVIST: Börjar Leksand känna flåset i nacken?

Leksand har fortsatta problem med att få igång spelet i SHL.
Ronnie Rönnkvist skriver då om lagets situation – och frågar sig ifall de borde blicka uppåt eller titta neråt.

Leksand har bara nio poäng ner till kvalplats och hela fem poäng upp till topp sex. Välj själva om ni vill se det så eller tvärtom.

I alla fall känns det som att det borde finnas saker hos tränargänget och sportchefen, Thomas Johansson, som oroar. Framför allt då hur svårt laget har att plocka trepoängare. Till och med vid ledning 3-0 i slutet av andra perioden mot Färjestad lyckades laget hitta ett sätt att förlora.

Givetvis går det att prata om bärande spelare som går skadade. Marek Hrivík (för 20:e gången sedan han kom till Leksand första gången?), Peter Cehlárik och Lucas Elvenes. Klart det är ruggigt tuffa avbräck. Mantas Armalis återkommer jag till.

Min personliga känsla efter att ha sett nästa alla Leksands matcher den här säsongen är att enkla individuella misstag gör att poängen rasslar i väg åt fel håll. Det kan handla om felpassningar i uppspelen. Till och med i egen zon fram till motståndare i det så kallade slottet. Många gånger har det även sett ut som att spelare tittat puck i stället för att plocka sin spelare framför mål. Rätt eller fel synat av mig får andra avgöra.

Jag kan i alla fall citera Oskar Lang som var ärlig kring ett av målen efter förlustmatchen mot Färjestad:
”Det var ett riktigt onödigt mål. Jag själv gick bort mig lite i positioneringen där och är riktigt besviken på mig själv.”

“Börjar Leksand inte plocka trepoängare snart så kan det börja osa katt”

Individuella misstagen måste helt enkelt städas bort. Leksand, utifrån den ekonomiska situation klubben är i, måste få killarna man har att minimera misstagen. Ingen i laget vill såklart göra misstag, men det händer för ofta på vissa händer. Jag tror varken ”Challe” (Charles Berglund), ”Challe” (Mikael Karlberg) eller David Printz kan städa bort dessa misstag. Materialförvaltare, Jonas Levén, kanske behöver sätta upp en spegel killarna tittar sig i innan dom går ut på isen och bestämmer sig för att ”Idag ska jag vara 100 procent”. För, som ”Stiko-Per” sjunger, ”Det finns inga mirakel att köpa loss”. Det är laget Leksand har idag som ska ta sig till slutspel. Även om juniorerna som fått chansen när skadorna duggat tätt gjort det klart godkänt så räcker det såklart inte under 52 omgångar för att Leksand ska vara med och slåss om topp sex-platserna.

Däremot finns det tre spelare som idag går skadade som alla behöver finnas uttagningsbara till match efter match efter match. Det vill säga Lucas Elvenes, Marek Hrivík och Peter Cehlárik. För offensiven – eller rättare sagt effektiviteten offensivt – kan bli betydligt bättre. Där är om inte annat nämnda trio nycklar.

Det som för någon månad sedan var det som oroade mest, det vill säga målvaktssituationen efter att Mantas Armalis skadat sig, har blivit ett utropstecken. Visst kan det ramla in en till synes enkel puck ibland, men den prestation Jakob Hellsten och JVM-aktuella Marcus Gidlöf stått för har varit imponerande. I mångt och mycket har de både gett laget chansen att vinna i match efter match men… Fakta är att Leksand bara tagit två trepoängare senaste tio matcherna, men ändå gnetat ihop tolv poäng. Antagligen kommer talangfulla Gidlöf spela Junior-VM runt jul och nyår. Kan tänka mig att ”Challarna” då håller alla tummar som finns för att Armalis ska vara tillbaka och i en lika galen form som för tre säsonger sedan.

HV71 och MoDo har börjat vinna matcher (bland annat mot just Leksand) och börjar plocka in poäng. Börjar Leksand känna flåset i nacken? Antagligen inte ännu även om säkert Thomas Johansson tittar på vad som händer bakom lagets rygg, men börjar hans Leksand inte plocka trepoängare snart så kan det börja ”osa katt”.