Jansson: Ett element som är på väg att förstöra hockeyn

En trevlig SHL-lördag med flera heta matcher och fullsatta arenor över hela landet. Då ska det videogranskas in i absurdum – flera gånger per match.
Och utan att vara överdramatisk är det här ett element som är på väg att förstöra sporten totalt.

Under junior-VM i Göteborg höll jag på att tappa det totalt när domarna, i varje situation de fick chansen, gick ut och granskade situationer. Det kunde vara en hög klubba som skulle granskas, för det kanske gömde sig ett matchstraff där någonstans! Hur kan man veta det utan att kolla på en slowmotion-repris om och om och om igen?

Då gladde jag mig åt att det inte är på samma sätt här hemma i Sverige.

Men nu känns det som att vi börjar komma åt det hållet även här. Den här lördagen blev för mig förstörd av onödiga granskningar i i princip varje match jag följde. Vad är anledningen, vem vill ha det så här och vad är direktiven. Det finns så många frågor nu och det känns som att idrott håller på att förstöra sig själv just nu med rättshaverister på toppositioner i i princip alla stora sporter.

Den internationella fotbollen är en total shitshow med VAR som inte fungerar överhuvudtaget och som enligt mig är det absolut sämsta som har hänt fotboll sen det uppfanns i Kina för 2 300 år sedan. Allt för millimeterrättvisan, tydligen. Sen att det är på bekostnad av glädje och underhållning verkar inte spela någon roll.

Nästan två granskningar per match

Att vi nu har en SHL-lördag med nästan två granskningar per match (!), säger mig allt. Det är gått något som har gått väldigt, väldigt snett.

Det här gör att domarnas makt förminskas, deras förtroende sjunker. Samtidigt är det som är det mest ironiska i det här att det ändå inte blir rätt enligt många. Typexempel är Malmös 1-0-mål som dömdes bort då domarna bedömde att Jakob Hellsten stördes: Har ni sett någon som tycker det var “rätt” beslut?

För mig ligger det i att idrott har aldrig varit, och kommer aldrig vara, rättvist. Det är det som är charmen och tjusningen med idrott och som är grunden till många av de känslor som det väcker. Att då till varje pris jaga rättvisa och försöka hitta anledningar och fel i i princip varje situation går i motsats till vad idrott är tänkt att vara.

Om då domarna väljer att ge Malmö 1-1 mot Leksand kan jag ta det, även om det kanske skedde ett övertramp (som ingen såg). Jag vill se mål, jag vill se äkta känslor och jag vill ha bort de totalt onödiga avbrotten från matcherna.

Bort med slowmotion-repriser

Det jag tycker man borde fokusera på, istället för att se om kontakten med målvakten är en millimeter innanför målområdet eller en millimeter utanför målområdet, är att jaga dem som faktiskt försöker fuska.

Och sen: Hockey spelas inte i slowmotion. Om man vevar en stenhård tackling om och om igen i slowmotion kommer det alltid gå att hitta något fel med den. Är det där vi vill hamna? Låt domarna på isen ta besluten i verklig hastighet.

Ibland kommer det bli fel och ibland kommer någon att bli förbannad. Precis som nu.