Trodde han skulle spela i allsvenskan – istället blev det SHL: ”Jag fick sitta där tyst och dricka ur min vattenflaska”

Han skrev på för ett allsvenskt lag men blev helt plötsligt en SHL-back när Leksand mirakulöst gick upp i SHL i våras. Patrik Norén tycker att det gått bra för honom, trots en operation av halsmandlarna mitt i säsongen.
— Jag har varit så jäkla nervös, berättar han för hockeysverige.se om när han fick sitta på läktaren efter operationen.

LEKSAND (HOCKEYSVERIGE.SE)

Patrik Norén var tänkt som en viktig kugge i Leksands backbesättning i Hockeyallsvenskan den här säsongen. Nu blev det inte så eftersom Leksand lyckades krångla sig upp till SHL. Det innebar samtidigt som avancemanget blev klart att Norén nu skulle få chansen att utvecklas i SHL-miljö. Något som han gjort med stor framgång den är den här säsongen.
— Vi såg redan förra säsongen att han tog ett stort ansvar och var väldigt bra i Almtuna. Han var bättre än då han lämnade oss (2013). Han hade, precis som dom flesta i vårt lag, lite jobbigt i början, men har växt ut och är idag en av våra viktigaste spelare, säger Mikael Karlberg från Leksands sportråd till hockeysverige.se om 24-åringen från Säter.

Hockeysverige.se letade sig ner i Tegera Arenas korridorer för att få en intervju med Patrik Norén som nyligen kommit tillbaka i spel efter en operation.
— Det var lite olyckligt. Jag fick ta bort halsmandlarna mitt under säsongen. Jag hade varit lite småsjuk till och från under hösten, men det var ingenting som hade hindrat mig från spel. Det hade legat och pyrt, säger Patrik Norén och fortsätter:
— Efter jul vart det lite värre så vi gjorde en närmare kontroll. Då såg man att halsmandlarna måste tas bort helt enkelt. Det vart ett uppehåll och totalt fyra veckor utan match, men nu är jag tillbaka och försöker ta mig in i det igen.

Hur var det att sitta bredvid och se ditt lag slita för sin överlevnad i SHL?
— Man vill vara med och hjälpa till så det var frustrerande. Nu vet jag hur det är att vara en supporter. Jag har varit så jäkla nervös. Speciellt när det gick lite tyngre och vi förlorade en hel del matcher. Då lider man med grabbarna.

Och inte kunde du skrika heller…
— Nej, jag fick sitta där tyst och dricka ur min vattenflaska, säger Norén med ett leende.

Har du blivit bättre efter operationen?
— Ja, jag har inte varit sjuk någonting efter. Förhoppningsvis ska det ge med sig.

KÄNNER ATT DET FINNS MER ATT TA UT

Det blev alltså fyra veckor utan matcher för Norén, men han känner inte att han tappade speciellt mycket under den här tiden.
— Nej, det tycker jag inte, men samtidigt är det där svårt att svara på. Klart att med flåset och allt det där så tappar man lite då man inte får göra något mer än ta lätta promenader under två veckor. Det kanske tar någon match till innan jag är tillbaka i full form. Jag känner att det finns mer att ta ut än vad jag lyckats med i våra tre senaste matcher.

Tanken var då Patrik Norén gjorde klart med Leksand att han skulle spela i Hockeyallsvenskan med dalaklubben, men nu blev det alltså SHL och ett steg upp i nivån på spelet.
— Ja, precis så var det, men det är såklart bara positivt allting. Det var jäkligt kul att se när Leksand gick upp och jag samtidigt visste att jag skulle få chansen. Jag kände att jag inte hade någonting att förlora. Jag kom hit som en allsvensk värvning utan press på mig och kunde spela helt avslappnat, vilket jag också tycker att jag har gjort. Det har funkat ganska bra.

Hur tänkte du då Broc Montpetit satte dit den avgörande pucken bakom Adam Reideborn?
— Jag flög upp av glädje såklart. Det var ett jäkla rus.

Blev du själv orolig för din plats i laget i och med att steget upp betydde att Leksand var tvungna att stärka upp truppen?
— Det var lite både och faktiskt. Jag tänkte: Vad blir det nu, det är SHL och en helt annan budget? Men som jag sa så kände jag samtidigt att jag inte hade någon press på mig utan kunde bara spela avslappnat.

TYCKER ATT DET GÅTT BÄTTRE

Patrik Norén har på 35 matcher den här säsongen inte gjort några mål men svarat för fem assist. Framförallt har han fått beröm för sina lugna spel och kloka avvägningar.
— På försäsongen gick det lite si och så. Jag ville hitta min roll lite grann och det vart lite upp och ner. Sedan serien startade tycker jag att det har gått bättre från match till match.
— Jag har varit i Hockeyallsvenskan ganska läge så jag kände när matcherna började och vi mötte SHL-motstånd så var det något helt nytt. Jag hittade en annan glädje på något vis när jag fick åka till nya arenor och hela den biten. Det är kanske också därför som det också gått bra och det är kul att spela hela tiden. Givetvis, när det varit tufft har det inte varit lika kul, men att få spela i en ny liga har ändå varit upplyftande för mig.

Du är en spelskicklig back, men har du fått lov att ändra något i din spelstil när du nu klivit upp i SHL?
— Jag tycker ändå inte det. Jag har fått spela det spelet som jag själv och som klubben vill att jag ska göra, lite tvåvägs och mer åt det defensiva hållet. Dessutom ska jag döda mycket utvisningar och jag också fått ett stort förtroende där. Jag är nöjd med min roll och jag gör den så gott jag kan, säger Patrik Norén med ett leende samtidigt som coachen  ”Perra” Johnsson tränger sig emellan oss på väg till en intervju.

Vad har du utvecklat mest i ditt spel under säsongen?
— Jag vet inte om jag har utvecklat så mycket i själva spelet. Det är mer att jag hittat lugnet på ett helt annat sätt. Jag vågar hålla i pucken och göra saker, hitta med den där passningen förbi någon gubbe.
— Just det här med att jag blivit tryggare i mig själv och vågar göra saker är nog den stora skillnaden. Hockeymässigt har jag nog haft det mesta i mig redan, men jag får ut det på ett annat sätt när jag hittat lugnet.

Jon Knuts. Foto: Ronnie Rönnkvist

Patrik Norén var med och vann JSM-guld med Leksand 2010. Guldlaget har sedan spridits för vinden till olika lag och ligor i Sverige. Men så där sju år senare får Norén chansen att spela med både Jon Knuts och Martin Karlsson som båda var med och vann guldet.
— Det är såklart kul att få spela med dom igen. Vi har följts åt under många år. Jag och Martin var i Almtuna och Jon gjorde en liten avstickare till Malmö. Vi har ändå haft kontakten trots att vi varit i olika lag. Det är kul att vi återsamlas här eftersom det är här vi alla tre vill vara.

Martin Karlsson – här i Almtuna. Foto: Ronnie Rönnkvist

Hur mycket kontakt har ni i det här J20-laget idag?
— Det blir när vi ses på somrarna. Många av oss är här i Leksand på midsomrarna så vi har lite kontakt. Det är en stark kärna som var med och tog det där guldet.

Hur är det att stöta på Alen Bibic, som också var med om att vinna guldet, i en sarghörna?
– (Skratt) Det har varit lite hett mot dom, men det är såklart kul. Nu möter inte jag så ofta Alen så ofta i en sarghörna eftersom vi håller oss på våra sidor av planen, men det är tufft att spela mot dom. Trots det brukar vi alltid skratta och ha kul tillsammans efteråt.

Tror du vi får se fler från det här J20-gänget återförenas i Leksand snart?
– Det är väl inte omöjligt och något jag hoppas på. Det är Daniel Gunnarsson, Victor Rask, Erik de la Rose, Erik Hanses, Mathias Dahlström, Filip Forsberg, Fredrik Händemark… Det är många bra spelare som var med i det laget men som har gått lite olika vägar.