Hoppas kriserna ska leda till framgång: ”Andra föreningar som gjort en liknande resa”

Västerås laddar om efter en på många sätt hemsk säsong, med svaga sportsliga resultat, och en katastrofal ekonomi. Klubbens nye assisterande tränare Christer Olsson hoppas kriserna kan leda till framgång.
– Tittar jag på andra föreningar som har haft framgång senaste sju, åtta åren så är det klubbar som gjort en liknande resa som vi i Västerås får göra nu, säger han till hockeysverige.se.

LEKSAND (HOCKEYSVERIGE.SE)

Alla vi hockeymänniskor känner till Christer Olsson som en mycket skicklig före detta hockeyspelare, men även en väldigt bra tränare. Men folk som bor i Leksand med omnejd ser även 45-åringen från Arboga som en mycket god cyklist. Det händer att man ser Olsson cykla Siljan runt med Almtuna-tränaren Niklas Eriksson lite bakom.
– Från början kom mitt cykelintresse av att jag hade dåliga knän i slutet av min spelarkarriär och satt väldigt mycket på testcykel och nötte. Dessutom hade jag släktingar som var intresserade av cykling och cyklar. Bland annat hade jag en farbror som var duktig på att cykla, säger Christer Olsson när vi träffar honom för en intervju i hans hem på Åkerö i Leksand. För övrigt grannhuset till där först Jonas Elofsson bodde och sedan Patrik Hersley. En kort bit bort bor för övrigt legendarer som Magnus ”Sigge” Svensson och Dan Söderström.
– Min farbror anmälde mig, vilket jag inte visste om, till en cykeltävling i Sandviken i slutet av min spelarkarriär. Det var där som mitt intresse för att cykla på landsväg kom. Det passade mig ganska bra och det ena gav det andra.

Christer Olsson har inte bara ett stort intresse av att cykla själv utan han slår sig gärna ner framför Tv:n för att föla Giro de Italia eller Tour de France.
– Ja, jag följer det noga. Frugan är inte så jätteglad över det under vår semester för idag (läs: torsdag förra veckan) är det presentationerna av lagen på Tour de France. Sedan är första etappen imorgon. Man kan väl säga att jag är en liten cykelnörd, skrattar Christer Olsson och fortsätter:
– Det ger lite energi, att koppla bort hockeyn och ha något annat ibland så det inte blir hockey 24 timmar om dygnet.

Ser du mer cykel än hockey på TV?
– Det är nog 50/50. Jag följer Girot och Touren väldigt noga. Sedan tycker jag vår-klassikerna, endagarsracen i Belgien och Frankrike, är roliga att se på.

Hur mycket cyklar du på sommarhalvåret?
– Ett tag cyklade jag väldigt mycket. Nu kanske jag får ihop, mellan hockeysäsongerna, mellan 500 och 600 mil. Det är inte så jättemycket med cykelmått mätt.
– Jag och Niklas Eriksson har ungefär 450 mil varje år tillsammans där vi sitter och pratar om både det ena och det andra.

Niklas skyller på dig då det gäller hans cykelintresse…
– Han blev lite intresserad då han var med mig några gånger. Sedan passar cyklingen honom också. Han är väldigt bra tränad och har en bra cykelkropp. Vi har cyklat jättemycket ihop senaste tio åren.

Blir det mest hockeysnack på era cykelturer?
– Jag tycker att vi hjälper varandra på ett bra sätt genom att vi diskuterar hur man ska göra i olika situationer och så vidare. Vår filosofi är nära varandra. Sedan kanske jag får någon idé ibland och då kan jag bolla den med Niklas för att höra vad han tycker och vice versa.
– Det blir ett bra sällskap och sedan kan vi nyttja varandra kring vissa idéer och känna om man har back-up för vad man själv tycker.

Niklas Eriksson.

Kommande säsong ska Niklas Eriksson och Christer Olsson för första gången coacha mot varandra.
– Det blir säkert roligt den dagen. Niklas har varit med om en bra resa i Uppsala där dom håller på att bygga upp något riktigt bra. Dom har ett sunt arbetssätt.
– I den position jag kommer in i Västerås med Andreas Appelgren, Tony Zabel och ledarna i juniorlaget så får vi göra en något liknande resa där vi jobbar med yngre svenska spelare. Vi får jobba hårt med det unga lag som vi har i Västerås men samtidigt jobba med en plan över tid som håller. Här gäller det att ta steg samtidigt som vi ska vara med och tävla och försöka vinna varje match.

Christer Olsson har tidigare jobbat som coach och juniortränare i Leksand. Men närmast kommer han från fyra säsonger som coach i Österrike, två säsonger i Klagenfurt och två i Innsbruck.
– Ledarrollen har alltid funnits hos mig. Jag har varit lagkapten och assisterande i lag där jag spelat och hamnat i den positionen utan att jag har sökt den själv. Jag gjorde många säsonger som assisterande tränare i Leksand och har också lärt mig av andra tränare.
– När jag kom ner till Österrike fick inte laget den start som vi hade hoppats på. Det  blev en förändring, jag fanns på plats och fick frågan om jag ville ta över. Det ena ledde till det andra och vi gick hela vägen och vann mästerskapet den säsongen. Sedan har det rullat på, men när jag jobbar så tycker jag det viktiga är att dom jag jobbar med känner att dom också får utrymme. Det är ingen ”one man show”, alla är viktiga för laget.

Varför valde du att tacka ja till utmaningen att träna Västerås?
– I det läget som klubben befann sig i så kändes det som ett blankt papper där man kan signera det här pappret själv och vara med och skapa någonting ihop med andra människor. Det var vad som tilltalade mig i det här läget. Det kommer att bli tufft, men det känns väldigt stimulerande.
– När jag sedan varit i Västerås efter att allt blivit klart så känner jag att det finns en energi där som smittar av sig på mig också. Det ska bli intressant att se vad vi kan göra för någonting.

Andreas Appelgren

Som sportchef i Västerås jobbar idag Andreas Appelgren, alltså den tränare som tog över Leksand då Christer Olsson fick lämna tränarjobbet där.
– Andreas tog mycket riktigt över när jag och Niklas (Eriksson) fick gå. Det var kul att Andreas ringde mig eftersom han vet vad jag går för. Jag känner att jag har Andreas i ryggen. Han kommer backa upp mig och Tony (Zabel) och vi ska jobba ihop för att göra något riktigt bra i Västerås.
– Jag och Andreas har inga kompisband. Vi kom bra överens här och det var hedrande att han ringde till mig och sa ”Jag vill ha dig i Västerås, vill du vara med på det här”.

Som assisterande tränare i Västerås kommer alltså den tidigare Djurgårdstränaren Tony Zabel jobba. Senast kommer han från Kallinge/Ronneby i Division 1 där han varit head coach.
– Vi har stött på varandra genom årens lopp. Jag har alltid tyckt att han haft en härlig energi samtidigt som han har jobbat i en ungefär liknande miljö som jag själv, i en anrik klassisk förening. Han har kommit från ungdom hela vägen upp till assisterande och head coach i Djurgårdens A-lag. Han har fått vara med när det varit riktigt tufft och det blåser.
– Jag har en bra känsla för Tony. Han är inte blyg för att arbeta vilket kommer bli viktigt i Västerås nu.

 Västerås har haft en milt sagt tuff ekonomisk säsong, hur mycket tittade du på den biten innan du skrev på?
– Ingenting. Jag fick veta vad som gäller, så här ser truppen ut och så här kommer det att bli. Det är också utefter det som jag tog mitt beslut.
– Västerås har gjort bra saker också. Laget har varit på mållinjen och nästan gått till SHL så allt har inte varit nattsvart i Västerås. Mitt beslut tog jag grundat på hur jag kan vara med och påverka i Västerås som huvudansvarig för A-laget. Sedan ska det bli kul att jobba med Thomas Paananen som är J20-tränare och Tobias Holm på J18. Att vi tillsammans kan forma något nytt i Västerås.

Hur är dina första intryck från Västerås jämfört med Brynäs, Frölunda och Leksand som du spelat i tidigare?
– Det finns en tradition i Västerås också. Jag kommer själv från Arboga och åkte som ung grabb och tittade på VIK. Jag stod på läktaren i Västerås och vet att det finns en ”fan base” i stan. Det tilltalar mig väldigt mycket.

Höll du på Västerås som grabb?
– Det gjorde jag väl inte, säger Olsson med ett leende och fortsätter:
– Men jag var hockeyintresserad och åkte till Västerås och Örebro med farsan och mina kompisar och såg på mycket hockey när jag var ung. Den här tiden präglade mig till vilja bli bättre.

Adam Lidström

Västerås har åtta egna spelare i truppen, Douglas Alenbring, Jimmie Jansson, Anton Mylläri, Alexander Lindelöf Nilsson, Eddie Davidsson, Mikael Frycklund, Adam Lidström och Lukas Zetterberg. Dessutom har man idag nästan bara svenska spelare till skillnad mot tidigare. Det är ganska ovanligt för att vara en klubb i Hockeyallsvenskan. Det här tilltalar den nya tränaren.
– Tittar jag på andra föreningar som har haft framgång senaste sju, åtta åren så är det klubbar som gjort en liknande resa som vi i Västerås får göra nu. Man har kommit till en situation där man inte har ekonomin utan får ta nya tag och jobba inom föreningen.
– Innan Brynäs vann SM-guld 2012 med den här (Jakob) Silfverberg-generationen så hade dom haft några tuffa säsonger där dom fick jobba mer med yngre och framförallt sina egna spelare.
– Skellefteås resa är beundransvärd. Det är även den nere i Göteborg som Frölunda gjort under många år. Där dom har fått jobba med yngre spelare. På något vis är det här en sund situation att börja arbeta ifrån. Man måste vara jäkligt ödmjuk i en situation där det finns privatpersoner i Västerås som går in med sina egna pengar för att rädda föreningen. Det går även in sponsorer med pengar för att rädda föreningen, pizzerior skänker pengar för sina pizzor till klubben och så vidare. Då gäller det att kliva in med en otroligt ödmjuk inställning till det här, jobba med spelarna vi har och inte sitta och önska sig det ena och det andra.
– Jag känner mig jättetrygg i den här gruppen av människor och det enda vi kan göra är att jobba hårt. Det ska bli intressant att se vad dom här grabbarna kan göra för jag gillar inställningen hos spelarna.

Hur många av spelarna i laget kände du till innan du skrev på för Västerås?
– I och med att jag varit utomlands några säsonger så känner jag främst till killarna som varit med över tid. Sedan har jag försökt sätta mig in i ”vem är Jimmie Jansson som kommer på tryouten, Albin Lindgren lika så”. Ta redan på vad är det här för individer samtidigt som vi har individuella möten. Samma sak med killarna som lyfts upp (Alexander) Lindelöf Nilsson, Douglas Alenbring, att sitta ner och prata med dom för att lära känna människorna.
– Det jag har sett när killarna tränat är att det är en härlig grupp. Sedan är Hockeyallsvenskan väldigt bra, men jag tittar bara på oss och vad vi ska göra. Vad andra lag värvar och gör det är inte intressant.

Hur ska du jobba för att den här gruppen ska få lugn och arbetsro den här säsongen?
– Det gäller att ha en plan, jag Andreas och Tony, där vi givetvis har en långsiktighet med vad vi vill. Men vi ska samtidigt stämma av med korta mellanrum så vi inte blickar för långt fram utan jobbar nära individerna och med mycket feedback.
– Det vi måste göra nu är att ge tid till spelarna eftersom det handlar om att utveckla dom unga spelarna som finns i Västerås. Det finns en talang i laget. Målsättningar och sådant får vi komma överens om inne i gruppen när vi återsamlas och innan serien börjar. Sedan får föreningen ha en målsättning utåt vad föreningen vill åstadkomma.
– Men när man håller på med det här så siktar man på att vinna nästa match och nästa match och nästa match…