Ingen comeback för ”Notan”

”Det finns ingenting som kan få mig att spela”

Ryktet har gått, men nu släcker Mattias Norström det en gång för alla. Det blir ingen comeback i AIK för den meriterade backen den här säsongen.
– I dagsläget är det ingenting som kan få mig att fortsätta som spelare, säger 36-åringen.

Mattias Norström, från Bredängs BK i Stockholms södra förorter, valde efter den senaste säsongen att avsluta en smått fantastisk ishockeykarriär. En karriär som bland annat har innehöll 902 NHL-matcher med debut redan 1993.

Trots 14 NHL-säsonger blev det bara spel i tre organisationer där borta. Det började med New York Rangers mellan 1993 och 1995. Därefter blev Los Angeles King mellan åren 1995 och 2007 innan Norström avslutade med en och en halv säsong i Dallas Stars.

Nu har det spekulerats i att Norström tränar hårt för en comeback i AIK där han spelade mellan 1991 och 1993 samt lockoutsäsongen 2004/2005. För att få ett svar på frågan kontaktade hockeysverige.se den tidigare världsmästaren.

– Jag kommer inte att spela någon hockey i år, berättar Norström för hockeysverige.se.

– Det är inte så att jag inte gillar hockeyn eller har ledsnat på att spela, utan det är ett beslut som jag har tagit. Du kommer fram till den dagen då det är dags att sluta som spelare och det har jag gjort nu. I dagsläget är det ingenting som kan få mig att fortsätta som spelare.

Vad har du saknat mest från hockeyn så här långt?
– Det är främst känslan att vara på isen då anspänningen och tävlingsinstinkten kommer fram.

Har du följt AIK under inledningen av årets hockeyallsvenska?
– Jag har följt AIK eftersom mina goda vänner Dick Tärnström och Kristian Gahn spelar där. Ett par av matcherna, som mötet med Leksand nyligen, har jag sett på plats. Men annars har det mest blivit att jag följt med via tidningar, text-tv och så vidare.

”Måste ha glöden i en sport som hockey”

Foto: Bildbyrån (Arkivbild) Mattias Norström och Steve Ott.

Hur tycker du årets upplaga har sett ut så här långt?
– Det har sett riktigt bra ut stundtals och man visade mot topplaget Leksand att det finns en väldigt hög kapacitet i laget. Sen kom visserligen en förlust i omgången efter men det handlade nog mer om en form av ”baksmälla” efter urladdningen mot Leksand.

Hur reagerade Dallas Stars då du valde att inte förlänga kontraktet där borta?
– De sa egentligen inte så mycket. Jag hade tagit mitt beslut och de försökte inte övertala mig utan tackade mig i stället för det jobb jag gjort. Personligen skulle jag aldrig försöka övertala någon till en fortsättning mot hans vilja. Du måste ha glöden att göra ett hårt jobb i varje match i en sport som hockey.

Blir det en speciell stämning med så många svenskar i samma organisation som det var i Dallas den senaste säsongen?
– Visst är det kul att spela med många svenskar kring sig. Men det handlar mest om att vi oftast har gemensamma intressen och ganska likvärdig bakgrund. Fast jag vill inte påstå att det skulle bli någon annorlunda stämning direkt bara för vi var många svenskar i laget. För egen del brukar jag alltid påpeka för de yngre svenskarna vikten av att vi svenskar pratar engelska med varandra i omklädningsrummet i respekt för övriga lagkamrater.

Du hade Frölundacoachen Ulf Dahlén som coach den senaste säsongen i Dallas. Hur upplevde du honom coach?
– Det är först och främst en väldig skillnad på att vara head coach och assistent. Men som assisterande coach var Uffe riktigt bra. I den rollen krävs det att du är lite mera vän med spelarna och hjälper till med detaljer kring spelet och på träningarna, vilket han gjorde lysande. Men jag ser inte några problem i att Uffe skulle vara head coach heller för den delen.

Lemieux – tuffaste motståndaren

Foto: Bildbyrån Oss kaptener emellan. Mattias Norström i närkamp med Joe Sakic under tiden i Los Angeles Kings.

Vilken är den tuffaste spelaren du mött i NHL under dina fjorton säsonger där borta?
– Nu var jag inte den spelaren som slängde handskarna och gav mig i fight med de bästa slagskämparna. Jag vill hellre lyfta fram den spelaren som var tuffast och svårast att möta som back, och det var Mario Lemieux. Han var en helt fantastisk spelare och ruskigt svår att stoppa.

Vilken är din största framgång eller bästa minne från NHL?
– Jag vann aldrig Stanley Cup så jag måste säga debutmatchen 1993 med New York Rangers mot Quebec Nordiques. Sedan tror jag inte att jag kommer att minnas några enskilda framgångar från åren där borta. Det är mera personer som jag mött eller de vänner som livet i USA har gett mig som jag kommer att komma ihåg.

Hur kommer Mattias Norströms liv se ut nu när skridskorna är nedpackade i källaren?
– Sedan i september har jag mest fixat på huset här hemma och sedan ska jag försöka vara med på mycket mer skol- och dagisaktiviteter. För det är verkligen något jag har saknat.

Innan du springer ut i regnet igen Mattias, har AIK ett lag som kan ta sig till Elitserien redan i år?
– Det tror jag absolut! Jag tycker att AIK visade mot Leksand att man har ett lag som klarar av att spela på en hög nivå och vinna viktiga matcher mot de bästa lagen.

Text: Ronnie Johansson