Eriksson berättar om sonens fantastiska utvecklingskurva: ”Har växt som person”

Få spelare har hunnit med det Joel Eriksson Ek, 20, har gjort den här säsongen. Hans pappa Clas Eriksson vet varför hans son har fått en så explosiv utveckling de senaste åren.
– Jag är glad över att han behåller lugnet. Han är och har alltid varit en lugn grabb, säger Clas Eriksson till hockeysverige.se. 

Joel Eriksson Ek har haft en utvecklingskurva de senaste säsongerna som få spelare. Han var lagkapten för Sverige i Junior-VM, har debuterat i NHL, återkommit till SHL efter NHL och varit med att lyfta Färjestad och nu dessutom debuterat i Tre Kronor. Precis som i NHL, AHL, SHL och JVM gjorde han mål i sin första landskamp.

Vad ligger bakom Färjestadscenterns snabba utveckling? De som kanske känner Joel Eriksson Ek bäst är hans föräldrar och pappa Clas Eriksson, som själv var en väldigt skicklig spelare i Färjestad.
– Det är naturligtvis många delar som ligger bakom hans utveckling. En del är hans målmedvetenhet som han har haft. I den målmedvetenheten har det även funnits ett stort tålamod. Han har inte hoppat från den ena tuvan till den andra utan istället hållit sig till den träning som han trott på och sedan utfört den på ett jättebra sätt, säger Clas Eriksson till hockeysverige.se och fortsätter:
– Sedan har uppmuntran för all träning han lagt ner kommit vid rätt tillfällen. När det varit tungt någon gång fick han ändå chansen i något landslag, vilket han kanske inte trodde just då.

Är du förvånad över att han redan är där han är i dag som hockeyspelare?
– Ja, klart att jag är det. Med tanke på allt som händer honom så är jag förvånad över att det inte tagit stopp på energin.
– Samtidigt, när man är mitt i det, så funderar man inte på det sättet. Jag gläds mest med honom att det går som det går.

I höstas fick Joel Eriksson Ek chansen att spela nio matcher med Minnesota Wilds i NHL. På dessa matcher svarade han för två mål och totalt fem poäng. Tiden i NHL tror Clas Eriksson har gjort hans son mognare både på och vid sidan av isen.
– Klart att det betydde mycket, ett slags bevis för honom att han räcker till. Ett av hans stora mål redan under den här sommaren var att bevisa, genom all sin träning han lagt ner, att han var redo. Jag kunde redan då förstå att han hade varit över på rookie-campen inför förra säsongen och att han förstod vad det var han saknade för att få chansen att spela där borta.
– Det som vi märker som pappa och mamma (Anna) är att han växt som person. Han har blivit ännu bättre på att ta hand om sig själv och är mer modig i det vanliga livet.

Märker du att han utvecklats mer som person än hockeyspelare sedan han kom hem till Karlstad från Minnesota?
– Han är mognare. Sedan får man vara glad, vilket också är en sak man känner som pappa och mamma, att han fortfarande är den Joel som han alltid har varit så att han inte fladdrar iväg och blir någon annan efter allt som hänt. Jag är glad att personligheten finns kvar i honom och att han är den han är.
– Det märks att han börjar gå från att vara en pojk till att nu vara en man samtidigt som jag märker själv hur gammal jag är då jag ser hur gamla barnen har blivit, säger Clas Eriksson med skratt.

Givetvis sprang Joel runt i Färjestads omklädningsrum när du fortfarande spelade, men hur mycket idrott var det i hans liv under uppväxten?
– Det har alltid varit mycket idrott. Han har även spelat fotboll och bandy. Han har alltid älskat att stå på skridskor men även att bara vara ute. Inte bara för att spela, när han var liten skulle han vara ute från det han vaknade tills han gick och lade sig.
– Men framförallt sporter med skridskor, först och främst hockeyn men även bandyn, har han alltid tyckt varit superkul. Det är också något jag är glad över att se, att Joel har glädjen kvar i det han håller på med. Det skulle vara jobbigt att hålla på med det han gör så pass mycket om glädjen inte fanns där.

Är det ur glädjen hans enorma driv kommer också?
– Ja, det är jag nästan övertygad om. Han lekte fram sin idrott fram till det att han själv bestämde sig för att satsa. Han fortsatte till en viss del att leka fram det även då, men hade han inte haft den glädjen då han bestämde sig för att satsa mer seriöst på hockeyn så tror jag inte att han riktigt hade orkat genomföra det som han själv har förutsatt sig att göra.

Hur mycket vågar du som pappa lägga dig i hans utveckling som spelare?
– Ingenting! Det enda vi har gjort ibland som familj, när han höll på med många idrotter, var att vi fick vara med och säga att det ena eller andra skulle han inte hinna med. Det var istället sådana beslut vi fick ta åt honom.
– Om det hade med hans utveckling att göra vet jag inte. Det kanske det hade till syvende och sist, men det var mer att vi fick hjälpa honom med att säga att tränar du det ena nu så hinner du inte till nästa träning som börjar om en kvart. Du ska också hinna med skolan, äta och vila däremellan. Du lär också tycka att det är kul att vara hemma och vara med kamrater som inte är mitt i bandyn, hockeyn, fotbollen eller innebandyn.
– Sedan har jag varit tränare för honom i ungdomslag, men jag har aldrig lagt mig i hur han ska göra för att utveckla sig. Jag tror heller inte att jag kan styra det utan det måste han bestämma och visa själv. När det sedan har varit så att vi har märkt att det här är saker som han vill göra så har vi backat upp de besluten och stått bakom dem. Då menar jag oavsett om det varit körning, matlagning eller hämtning. Det är väl också vad man är till för som förälder åt ett idrottande barn.

Hur verkar han ta hypen och förväntningarna som är kring honom just nu?
– Jag är glad över att han behåller lugnet. Han är och har alltid varit en lugn grabb. Än så länge och konstigt nog har det inte påverkat hans lugn på något vis. Han är samma lugne Joel som han alltid har varit. Sedan kan han vara het och intensiv på isen, arg förbannad och ibland lite elak, men däremot är han fortfarande samma person vid sidan av.

Du såg hans debut i Tre Kronor där han svarade för ett mål, vad tänker du om hans debut?
– Joel har varit med om väldigt mycket och jag är glad varje gång han orkar ladda om och ta allt ett snäpp till.
– Han var jätteduktig precis som de andra debutanterna var, vilket var kul att se. Det var många där som har haft en brokigare väg än vad Joel har haft för att ta sig till ett landslag. Det var roligt att sitta på läktaren och se så många som har tagit just den vägen till landslaget.