En 21-årig veteran som leder Modo: ”Känner mig inte gammal”

Blott 21 år gammal var hon en av Modos äldsta damspelare den gångna säsongen. Den värmländska landslagsspelaren Olivia Carlsson har redan fem säsonger bakom sig i högsta serien och är i allra högsta grad en ung veteran.
– Jag känner mig inte gammal, men jag känner mig som en av dom äldre i Modo i alla fall, säger hon med ett skratt i en intervju med hockeysverige.se.

NORRTÄLJE (HOCKEYSVERIGE.SE)
Det är runt 20 grader varmt i Norrtälje. Solen skiner och det blåser en sådan där vind som man bara kan känna i Roslagen. Ni vet när den är sval men inte kall. Inne i det som heter Contigahallen vid gamla flygplatsen har Damkronorna samlats för både is- och fysträning inför kommande säsong. En förberedelsecamp skulle man kunna säga. En av spelarna på plats är en av Modos äldsta spelare, blott 21-åriga Olivia Carlsson.

När vi slår oss ner för en intervju inser man snabbt att Carlsson inte härstammar från Ångermanland utan är värmländska, vilket dialekten skvallrar tydligt om. Dessutom är hon från Forshaga, samma ort som har fostrat tidigare storspelare som Nisse Nilson och Uffe Sterner, även om den sistnämnde har Deje som ursprungsort.
– Jag vet inte så mycket om dom två. Självklart vet jag att dom har spelat där. Det är väl ungefär vad jag vet, säger Oliva Carlsson med ett skratt när vi börjar vår intervju med att just prata om Forshaga.
– På dagarna hemma i Forshaga gick jag såklart i skolan. Efter det var det träningar. Jag höll på med fotboll, hockey och bandy så det var många olika idrotter och mycket träningar.

Även om Forshaga är en hockeybygd så var inte ishockeyn så utbredd bland tjejerna där när Olivia Carlsson växte upp. 
– Jag spelade med killar i Forshaga. Det var jag och en till tjej som var med där då. Det blir ändå mer och mer intresse för ishockey bland tjejerna i Forshaga och det fanns också flera tjejer som då spelade i dom yngre åldersgrupperna.
– För min del började det med att jag gick på skridskoskola varje söndag. Det blev sedan att jag var i ishallen mycket samtidigt som mamma hade spelat bandy. Då blev det att jag åkte mycket skridskor och när jag sedan började använda klubba hängde jag med killarna. Sedan spelade jag med killar till det att jag flyttade till Ö-vik och började på hockeygym.

Varför valde du Modo?
– Jag hade hört mycket bra om Modo. Det var en tjej, Emelie Johansson från Sunne, som redan gick på deras hockeygymnasium. Hon sa att det var bra där. Sedan var jag på en tryout i Modo och jag tyckte då att allt lät väldigt seriöst och man satsade på tjejer. Det gjorde mig väldigt inspirerad och jag tackade ja nästan direkt.

Säsongen 2011/12 debuterar Olivia Carlsson i Riksserien för Modo. För motståndet stod Leksand.
– Jag minns att jag var jättenervös, säger den 21-åriga landslagsforwarden med ett leende och fortsätter:
– Första månaderna, när jag kom upp dit till gymnasiet, spelade jag i division 1-laget. Sedan fick jag chansen och även om jag var nervös så körde jag järnet i alla fall. Första två perioderna satt jag på bänken, men jag fick hoppa in i tredje perioden efter att någon hade blivit skadad eller hur det var. Då fick jag i alla fall spela med Emma Nordin och Maria Lindh. Det var ganska bra tjejer jag fick spela med och ganska lättsamt för mig att komma in.

Foto: Bildbyrån/Nils Jakobsson

”MAN FÅR VERKLIGEN KÄMPA FÖR ATT HÄNGA MED DE YNGRE”

Efter debuten har det blivit fem säsonger i Modo och givetvis har hennes roll växt och blivit betydligt större genom åren.
– När jag kom upp till Modo hade jag driv och allt sådant, men det var många tjejer som var mycket bättre än jag. Jag tränade mycket och ville verkligen utvecklats, vilket jag tycker att jag har gjort också.
– Jag har gått från att vara i fjärdekedjan och hoppa in när jag får chansen till att bli mer etablerad och får spela både boxplay och powerplay.

Modo har tappat väldigt många etablerade och äldre spelare senaste säsongerna. Nu har ni ett extremt ungt lag, men hur har den här föryngringen påverkat gruppen socialt?
– Det var då jag och min åldersgrupp kom upp som det var många som slutade. Sedan har det droppat av någon eller några varje säsong. Det kanske blir lite annorlunda, men samtidigt kan det vara en fördel eftersom det kommer upp många som är riktigt drivna, pigga och verkligen vill. Man får verkligen kämpa för att hänga med dom yngre.

Du är en av Modos äldsta spelare i dag trots att du bara är 21 år, känner du dig även som en av dom äldre och mest rutinerade i laget?
– (Skratt) Jag känner mig inte gammal, men jag känner mig som en av dom äldre i Modo i alla fall.

Moa Wernblom, Celine Tedenby, Emma Söderberg, Alice Östensson, Sarah Berglind och så vidare. Det kommer hela tiden fram nya bra talanger från Modo, vad bottnar det i?
– Många av dom är från Ö-vik från början och det är verkligen en riktig hockeystad. Hela staden lever för hockey. Jag tror att det är mycket sådant som påverkar plus då att hockeygymnasiet där har ett bra rykte.

Vad måste klubben göra för att ni ska närma er Luleå som trots allt har lite andra förutsättningar än vad ni i Modo har.
– Jo, så är det absolut. Vi har alltid försökt satsa på yngre spelare som redan finns i föreningen och på vårt hockeygymnasium. Jag antar att vi kommer fortsätta på det spåret och bygga något av det.

Olivia Carlsson svarade förra säsongen för åtta mål och totalt tolv poäng på 34 matcher.
– Jag tycker ändå att det var en bra säsong och jag utvecklades mycket, men givetvis var det tråkigt att vi åkte ut mot AIK i kvartsfinalen.
– Det jag känner att jag själv utvecklade är spelet med puck. Tidigare spelade jag med Emma Nordin och Erika Grahm. Då fick jag verkligen göra grovjobbet. När Emma sedan gick till Luleå och Erika blev skadad fick jag ta lite mer ansvar samtidigt som jag har lärt mig att vårda pucken bättre.
– Sedan tycker jag att hela laget har utvecklats från första matchen till slutet av säsongen. Det var ett helt annat lag som klev ut mot AIK i sista kvartsfinalerna jämfört med första matcherna för säsongen i Riksserien. Vi har ett ungt lag som vi kan bygga något riktigt bra av.

Vad betydde det för Modo när Erika Grahm gick sönder?
– Klart att det betydde mycket eftersom det är vår lagkapten och den mest rutinerade spelaren i laget. Samtidigt tycker jag att vi ville spela både för oss och för henne fast hon blev skadad.
– Jag tycker ändå att trots att Erika blev skadad så gjorde vi ett bra jobb.

Ditt kontrakt med Modo har gått ut, hur går dina tankar kring nästa säsong?
– Det har gått ut, men jag trivs jättebra och vill vara kvar i Modo.