Senaste nytt
Spelarövergångar
Per Eklund minns Djurgårdens guldresa: "Var helt enkelt Sveriges bästa lag"
Per Eklund var en del av det Djurgårdslag som vann SM-guld 2000.
Här minns forwarden tillbaka på guldresan.
– Du kan kalla det för vad du vill, men vi var ett aggressivt lag som gick hela vägen och checkade hårt, säger Eklund.
Under sin andra säsong i Djurgården efter tiden i Detroits farmarlag, Adirondack, fick Per Eklund vara med om att vinna SM-guld.
Här berättar han om guldresan.
– Många tränare idag, jag också, sätter spelare i ett fack. Det kanske också är därför spelare byter lag. Niklas (Wikegård), som jag haft tidigare i Djurgården, såg mig på ett sätt. Sedan får du nya ögon på dig och vill visa upp att man kan mer än bara det ena. Då får du i stället lite andra ögon på dig.
– Som spelare, det tror jag alla vill, vill du spela i alla lägen. I alla fall var jag sådan. Jag skulle velat vara superbra tre mot fem. Superbra fyra mot fem. Jättebra i powerplay. Spela i fem mot tre. Spela när man plockar keepern, vara en gjuten spelare bland dom sex. Grundplåten till det tror jag kommer inifrån. Att du vill spela.
– Det var också vad som var så fantastiskt i Adirondack, att när allt vände spelade jag kopiöst mycket. Vi spelade en match, Kentucky borta. Niklas Andersson, som varit en stor spelare i Frölunda, spelade där då. Den matchen var, precis som jag vant mig vid, ett sjöslag. Vi avslutade den där matchen med minimalt antar gubbar i båset som man får ha för att kunna spela. Det var en skitig match och en av mina kompisar blev allvarligt skadad.
– Jag gjorde i alla fall fem poäng i den matchen samtidigt som det gått bra hela vägen för mig. Då var "Kenny" Holland, Håkan (Andersson) och Jim Nill till och tittade på den här matchen. Holland var chefsscout vid den här tiden och den jag träffade då jag skrev kontrakt. Nu är han högsta hönset i Edmonton.
– Jag pratade med dom efteråt och Håkan hintade att (Brent) Gilchrist var skadad och att någon skulle bli uppkallad dagen efter. Själv var jag lite ”nu passar det?”. Jag visade inte någon större välvilja. Jag ville såklart upp. Håkan berättade att grabbarna var beredda att hugga av sina ben för att få chansen, men där var inte riktigt jag.
– När vi satte oss i bussen dagen efter visade sig att dom hade kallat upp en jätteduktig kille, men han spelade i tredjekedjan hos oss, Darryl Laplante. Han kanske fick någon minut. Nu ser alla coacher det på olika sätt, men det fanns spelare som hade presterat betydligt mer än Laplante. Där kände jag att jag var klar med den dialogen.
“Där kom också det här med torpedhockeyn”
Vad var nyckeln till att Djurgården vann SM-guldet 1999/00?
– Under min första säsong hade vi Mats Waltin. Till andra säsongen kom Hardy Nilsson in och satte tydliga ramar för vad han förväntade sig av oss. Vi hade inte så mycket sämre lag säsongen innan, men rollerna blev betydligt mycket tydligare.
– Sedan var vi det bästa laget med Espen Knutsen, "Micke" Johansson och “Challe” Berglund i sin ”prime” tillsammans med många fler som gjorde det fantastiskt bra. Tydliga rollfördelningen i laget tror jag var den stora skillnaden jämfört med säsongen innan.
– Där kom också det här med torpedhockeyn. Du kan kalla det för vad du vill, men vi var ett aggressivt lag som gick hela vägen och checkade hårt. Vi vann det där guldet för att vi helt enkelt var Sveriges bästa lag.
Här kan du beställa "Stickan" Kennes bok, "Hockeyadeln"
