Från Kungsholmen till Ö-vik: "Alla känner alla"

Hon lämnade innerstadslivet i Stockholm för ett hockeyliv i Örnsköldsvik. I artikelserien Framtidens Damkronor möter Ronnie Rönnkvist i dag målvaktstalangen Lisa Jönsson.

* LÄS FLER INTERVJUER I ARTIKELSERIEN FRAMTIDENS DAMKRONOR *

STOCKHOLM (HOCKEYSVERIGE.SE)

Sverige fortsätter att få fram bra målvakter på både dam- och herrsidan. En av Modos stora framtidsnamn är Lisa Jönsson. Uppväxt på Kungsholmen och fostrad i AIK. 

Här får ni möta henne i serien ”Framtidens Damkronor”.

– Varken mamma eller pappa spelade ishockey. Mamma är från ”Ö-vik”, men det var aldrig så att hon spelade hockey där. Hon spelade volleyboll och fotboll i många år. Pappa spelade mycket golf men var inte med i organiserad lagsport, berättar Lisa Jönsson då hockeysverige.se träffar henne på ett kafé med utsikt över Sergels Torg i centrala Stockholm

Mamma till Lisa Jönsson är SVT Sports Åsa Edlund Jönsson. Det var också hon som såg till att 16-åringen från Kungsholmen tidigt drog på sig skridskorna.  

– Mamma satte mig i skridskoskola då jag var tre år. Hon och hennes kompis tyckte vi var tillräckligt mogna för det, säger Lisa Jönsson med ett skratt och fortsätter:
– Då blev det AIK eftersom det var enda klubben som tog emot treåringar. Det här var på Ritorp och det är också där jag tillbringat största delen av min hockeykarriär. 

Hur har du upplevt att växa upp som idrottstjej i Stockholm?
– Det är faktiskt ingenting jag tänkt på. Ganska mycket av min tid har gått åt till hockeyn. Då jag var liten var det att gå upp sju på morgonen. Mamma var med och byggde sarg så vi kunde spela matcher i olika zoner och så vidare.
– Sedan spelade jag även innebandy ett tag i Norrtull, men det var aldrig jätteseriöst. Jag har även testat på fotboll, basket och badminton, men det är ingenting jag fastnat för. Det skulle möjligtvis i så fall vara innebandyn eftersom jag tyckte det var kul, men ishockeyn har hela tiden varit min stora grej.

Vad är det som lockar med hockeyn?
– Jag vet egentligen inte, men jag har alltid tyckt det varit kul att komma till träningarna. Det har alltid varit en bra lagsammanhållning som gjort att det varit extra roligt med den sporten. Dessutom har det hittills gått helt okej.
– Jag gillar farten, skotten och tycker att det har varit kul att spela med killar. Det har jag gjort sedan jag var tre år fram till och med förra säsongen då jag spelade med U16 Elit (Flemingsberg). Till den här säsongen bytte jag till damjuniorserien.

Har du varit målvakt under hela din hockeyresa?
– Alla började som utespelare då vi var små. Sedan kom det till en punkt då vi behövde målvakter. Ledarna frågade om det var några som ville testa på att stå i mål. Jag sa ja eftersom jag tyckte att det kändes spännande och verkade vara kul. Jag kan ha varit runt sju, åtta år då.
– Jag är ”rightare”, men fick först stå med lite trasiga left-grejer. Då åkte mamma och köpte plock och stöt till mig för att jag skulle kunna testa på riktigt.
– Jag tyckte det var jättesnällt och då fastnade jag också för det. Sedan dess har jag varit målvakt. 

Minatsu Murase. Foto: Ronnie Rönnkvist

SÅG UPP TILL "MUSSE"

En av Lisa Jönssons förebilder på målvaktssidan fostrades också inom Ritorps väggar. 

– När jag spelade i AIK såg jag upp till och tittade mycket på ”Musse” (Minatsu Murase). Hon var det coolaste jag visste då jag spelade där. Självklart gillade jag även Henrik Lundqvist, men det gör väl alla?

Lisa Jönsson fick också träna en del med Murase under sin tid i AIK. 

– Hon är jättesnäll. När jag tränade med damlaget tyckte jag alla var väldigt snälla.

Din syster, Stina, spelar basket och inte hockey, hur kommer det sig?
– Hon spelade ishockey, men fastnade inte för det på samma sätt som jag gjorde. Däremot vet jag faktiskt inte hur hon fastnade för just basket. I alla fall är hon mycket bättre på det än vad jag är. Hon är 07:a, men spelar med 06-tjejer och 07-killar i Hammarby.

Och du spelade i AIK…
– Det är hon som gick till fel lag, skrattar Lisa Jönsson.

"EN ANNORLUNDA JARGONG"

Det blev totalt elva år i AIK för Modo-målvakten innan hon tog beslutet att satsa helt på damhockeyn. 

– Den här säsongen blir min 14:e som hockeyspelare. Efter mina elva säsonger i AIK spelade jag två säsonger i Flemingsberg. Jag har spelat med killar varje säsong fram till i år.
– När jag var med i U13 och U14 spelade jag samtidigt med AIK:s damjuniorer eftersom de bara hade en målvakt. Tanken var att jag kanske skulle dubblera och spela både med AIK och Flemingsberg, men damjuniorerna ville att jag skulle vara där på heltid samtidigt som Flemingsberg ville att jag skulle var där på heltid. Då valde jag att bara köra med killarna i stället.

Har du hela tiden känt en respekt från killarna?
– Ja, och från början var det helt naturligt. När vi sedan kom till U14-säsongen byttes nästan hela laget ut. Då blev det lite annorlunda.
– När jag sedan kom till ”Flempan”, de hade haft en tjej i laget, Malin Melker, hela vägen. Det gjorde att det var skönt att komma dit eftersom laget redan visste hur de skulle hantera att det spelade tjejer i laget.
– Det har aldrig varit några problem. Snarare är det så att jag tyckt det varit kul även om det har varit en lite annorlunda jargong. Jag tycker att båda grejerna är roliga, både att vara med killarna och med tjejerna. 

Lisa Jönsson.Foto: Ronnie Rönnkvist

ANSLÖT EFTER TRY-OUT

Redan under senaste säsongen fick Lisa Jönsson, som då tillhörde Flemingsberg och Södertälje, chansen att spela några matcher för Modos division 1-lag.  

– Modo hade try-out i december. Jag fick reda på ganska fort att dom gärna ville ha mig där så jag sökte och kom in.
– Modo har Kaja Ekle som spelar i norska U18-landslaget, Viktorie Svejdova i tjeckiska och då även Emma-Sofie Nordström som spelade i det danska. Dessutom Klara Peslarova som spelade i tjeckiska landslaget.
– Sedan hade Modo Tindra (Holm). Hon skulle ha en ledig helg. Då hade de ingen målvakt. Modos ledare frågade ”Kan du tänka dig att flyga upp hit så får du spela minst två matcher”. 

Vad sa Södertälje om det?
– Södertälje tyckte faktiskt att det var en jättebra idé. Jag hade inte spelat så jättemycket med Södertälje och de tyckte det var bra att jag skulle få matcher.
– Jag var inte heller i Södertälje och tränade varje gång så det hade varit konstigt om jag skulle komma in och spela. Det var mer att jag var backup-målvakt där under vissa matcher.

Valde du Modo med tanke på att mamma, Åsa, är uppväxt där?
– Faktiskt inte. I och med att mamma kommer därifrån känner jag såklart till stan. Jag tycker också att det är en väldigt trevlig stad.
– Modo hade ett väldigt bra upplägg och kändes bra som klubb när jag var där och testade. Dom tog emot mig på ett väldigt bra sätt.
– Klart att det känns kul att jag har mycket släkt där uppe. Jag har också varit mycket där uppe. Inte så att jag känner till precis allt i stan, men vi brukar fira varannan jul hos mormor i Ö-vik och varannan hos farmor och farfar som bor nere i Skåne. Vi brukar även åka dit upp för att åka skidor.

Hur har första tiden i Örnsköldsvik varit med att bo ensam i en ny stad och tillhöra ett nytt hockeylag?
– Det har faktiskt gått väldigt bra måste jag säga. Nu har jag matlådor och sådant i frysen…

Har mamma och pappa fixat?
– Ja, men vi har även kunnat köpa matlådor från skolan. Eftersom jag behöver äta två middagar så äter jag en innan träningen och en efter. Då käkar jag först i skolan runt tre, träning och sedan käkar jag då jag kommit hem igen. Jag behöver det, säger Jönsson med ett leende.

Är du bra på att laga mat?
– Jag är faktiskt ganska bra på att laga mat, men jag tycker att det är ganska tråkigt.

Vad är den största kontrasten att bo i Örnsköldsvik jämfört med Kungsholmen?
– Att alla känner alla (skratt). Snackar jag med någon så blir det ofta ”Jag känner den personen känner du den?”. Bland annat har några i klassens föräldrar också gått i samma klass. Det där är ganska kul.
– Jag tycker också det är skönt med en mindre stad eftersom det blir nära till allting. Det passar mig bra, men det är inte så att jag inte gillar Stockholm.

HOPPAS PÅ HEMMA-VM

Så här långt den här säsongen har Lisa Jönsson spelat tre matcher i division 1, men även varit reserv i SDHL-laget. 

– Jag tycker att det har gått bra så här långt. I matcherna har jag ändå gjort ganska bra ifrån mig och det är bra träningar. Laget har bytt tränare till den här säsongen. Nu är det Ola Hedqvist som tränar laget. Han hade tidigare Svedjeholmens U16-elit. Dessutom är han en gammal målvakt.
– Sedan har jag tränat med A-laget någon gång. Det är helt annorlunda. Lite grann som när jag tränat med kilarna, att det är två helt olika världar. När jag var med på SDHL-matcherna, under uppvärmningar sköt dom rätt i handskarna. Precis där jag vill ha puckarna. Med damjuniorerna blir det annorlunda fart, styrningar o s v. Det kan hända ganska oväntade saker.

Vilka målbilder har du för dina närmsta säsonger i Modo?
– Jag är beredd att göra allt jag kan på träningarna för att senare kunna ta ett steg upp i SDHL-laget. Säsongen 2021/22 hoppas jag att det blir hemma-VM för U18-landslaget. Det hade varit väldigt kul att vara med där.
– Sedan är det inte jordens undergång om jag inte kommer med. Jag tror snittåldern på spelarna i OS var 28 år så jag har inte världens stress, men det hade verkligen varit kul att få vara med på hemma-VM, avslutar Lisa Jönsson.

TV: Veckans SHL-lag #4