Landslagsstjärnan hyllar SDHL: ”En positiv grej att vi har utländska toppspelare i vår liga”

Hon är en av våra största stjärnor på damsidan och är bofast i landslaget. I en lång intervju med hockeysverige.se berättar Fanny Rask om att hon tycker SDHL tagit kliv de senaste åren. Hon tycker inte heller att det stora antalet utländska spelare i ligan är något problem.
— Dom behövs för att höja ligans status och höja mig som spelare genom att jag får träna med och spela mot några av världens bästa spelare varje dag.

SDHL har tagit stormsteg framåt i sin utveckling som liga. Den här säsongen spelar flera av världens bästa spelare i Sverige och konkurrensen för våra spelare ökar, vilket måste ses som positivt. Men har statusen på ligan ökat bland våra svenska spelare, eller står vi fortfarande och stampar på samma ställe? Hockeysverige.se skickade den frågan vidare till HV71:s landslagsstjärna, Fanny Rask.
– Visst är det fortfarande folk som åker på college, men det pratas inte lika mycket om det bland våra tjejer. Vissa känner att dom vill stanna här eftersom ligan är så pass bra.
– Det känns verkligen att vår liga håller en bra kvalité, vilket vi framförallt har sett den här säsongen. Jag tycker att det blir jämnare och jämnare och tuffare och tuffare mot nästan alla lag.

DET MEDIALA INTRESSET HAR FÖRÄNDRATS

Fanny Rask ser också att det mediala intresset för både SDHL och damhockeyn har förändrats under senaste tio åren.
– Det känns absolut som det har blivit ett lyft. Sedan känner jag ibland att det lyfts lite för lite jämfört med hur allt annat utvecklas. Samtidigt är det svårt att jämföra eftersom jag inte har siffrorna på antalet publicerade artiklar och så vidare, men när det redovisas resultat på sporten är det inte ofta som vi ser resultat från SDHL eller vår tabell. Det händer lite då och då att det dyker upp något resultat. Oftast är det i samband med att någon kanal har sänt någon match, men det finns ingen kontinuitet i rapporterandet.

27-åringen från Leksand debuterade i högsta ligan 2005 och kommer ihåg då hon fick göra en av sina första intervjuer i media.
– Jag spelade i Örebro under en och en halv säsong då jag var 14, 15 år. Första året vann vi brons och då lyckades jag avgöra den matchen i sudden. Då blev det några intervjuer. Det är vad jag kommer ihåg från dom tidiga åren. Sedan var jag med någon gång i Barnkanalen. Då var jag med på någon bild samtidigt som jag fanns med på telefon live.
– Det är mycket oftare nu som jag får göra intervjuer eftersom det är mycket mer bevakning samtidigt som det nästan alltid står någonstans om matcherna som vi spelat. Så var det inte förut. Tidigare, hemma i Leksand, var det oftast bara någon liten notis om matchen i Falukuriren.

Hur ofta ringer det idag reportrar på din telefon eller kommer ner journalister som vill prata med dig efter matcherna?
– Den här säsongen har det varit ganska lugnt. Jag vet inte om det beror på att dom inte tycker att jag spelat som jag brukar, skrattar Fanny Rask och fortsätter:
– Jag tycker att det är kul att media tar lite olika spelare att intervjua. Det är positivt. Första säsongen jag var här i HV71 kändes det som att jag nästan fick göra alla intervjuer. Ibland kunde jag känna ”fråga någon annan också”. Nu är det mer utspritt på olika spelare.

Anna Richaud. Foto: Privat

Fanny Rask växte upp i Leksand och hade faktiskt redan då en kvinnlig förebild inom hockeyn.
– Jag spelade någon säsong med Anna Richaud. Jag har sett att hon nu har gjort comeback i Mora. Hon är lite äldre (45 år), spelade en del i landslaget (38 A-landskamper) och hade magrutor så jag tyckte att hon var lite cool.

När du och din bror Victor spelade landbandy hemma på gården, drömde du då om att en dag få spela i NHL eller vilka målbilder hade du då?
– Jag hade ganska tidigt en insikt om att det inte skulle vara möjligt för mig att spela i NHL eftersom jag är tjej. Jag hade läst om målvakten (Manon Rheaume) som hade fått gjort något inhopp någon sekund för att skriva historia och sådana saker.
– Klart att jag ändå tyckte att jag borde ha rätten att drömma om NHL eftersom jag spelade på samma villkor som killarna i samma ålder.

Manon Rheaume. Arkivbild

Kan du sakna en sådan morot i damhockeyn, att det inte finns en välbetald proffsliga att spela i om man är tillräckligt bra?
– Klart att det hade varit kul om det fanns en liga som var lika uppstyrd som NHL fast för damer. Det hade varit superkul och gjort att damhockeyn hade setts som ännu mer seriös i Sverige men även utomlands. Många tjejer lägger av tidigt på grund av att man får lov att överväga vad man tycker är en värdig framtid som damhockeyspelare.
– Jag tror att flera hade fortsatt längre om man kunde ha som framtidsmål och dröm att veta att man kunde bli proffs och leva på sin hockey. I stället för som jag själv kan känna ibland, att även om jag älskar att spela hockey så är det precis att jag överlever.

Har tillgången till träningsmöjligheter för damlagen förbättrats senaste åren eller ligger det kvar på samma nivå som för fem, sex år sedan?
– Ja, jag tycker absolut det har blivit bättre. Jag tror att alla lag som spelar i vår liga har betydligt bättre träningstider och träningsmöjligheter. På den tiden jag spelade Leksand och var runt elva, tolv år då gick vi av isen efter träningen vid elva på kvällarna. Det var samma sak i Örebro då jag var 14, 15 år. Idag prioriterar föreningarna damlagen mer än vad dom gjorde tidigare.

Upplever du även att ni tjejer idag får mer respekt för ert hockeykunnande?
– Jag funderade nog inte då så mycket på hur andra såg på oss som damhockeyspelare. Idag höjer folk mindre sällan på ögonbrynen för att jag som tjej spelar hockey. Samtidigt är det fortfarande är det många missuppfattningar beroende på att det finns folk som inte bryr sig om att det finns damhockey. Ibland kan det komma fram folk och säga ”Men ni är väl proffs”? Dom tror att det är för oss som för herrarna.
– Vissa tycker så, men det finns även dom som tycker att vi inte är värda någonting. Det är en väldig blandning.

SER POSITIVT PÅ IMPORTERNA

Så här långt i den här säsongens SDHL är det fyra svenska spelare bland dom 25 första i poängligan. På fjärde plats hittar vi Linköpings Pernilla Winberg, 11:e Anna Borgqvist, 13:e Emma Nordin och 24:e Fanny Rask. Förklaringen till det tror HV71:s forward beror på att flera av svenska spelarna helt enkelt inte håller samma höga nivå som bästa importerna.
– Visst vill jag att våra svenska spelare ska ligga i toppen av poängligan, absolut. Jag tycker också att vi ska ha som mål att vi måste höja vår egen kapacitet så vi kan ligga med där.
– Samtidigt tror jag inte att vi är där ännu, vi är inte tillräckligt många som håller på tillräckligt länge för att vi ska ha flera som ligger med i toppen.
– Jag tycker att det är en positiv grej att vi har utländska toppspelare i vår liga. Dom behövs för att höja ligans status och höja mig som spelare genom att jag får träna med och spela mot några av världens bästa spelare varje dag. Det tror jag bara är positivt för vår utveckling, att vi har utländska toppspelare i vår liga har jag absolut inga problem med.
– Att det sedan ser ut som det gör i poängligan beror på att dom utländska toppspelarna helt enkelt är bättre. Då är det upp till oss svenska spelare att höja oss. Grundorsaken är, tror jag, ändå är att vi inte är så många svenska tjejer som håller på så jättelänge.

Hur ska vi få damhockeyspelare att hålla på länge?
– Genom att göra det mer värdigt för oss damhockeyspelare att spela längre. Det blir en ond cirkel. Kan vi inte leva på att spela hockey då kanske man värderar högre att ha ett heltidsjobb. Jag anser att kan man inte leva på sin hockey så kan man inte heller utvecklas till sin fulla potential.
– En viktig bit är ekonomin, men också att få chansen att återhämta sig ibland så inte allt går i ett hela tiden. För till slut kanske man tycker att det inte är värt att spela hockey. Man tycker det är kul men det blir för ofta som det är för kämpigt att hålla ihop allt runtomkring så orkar man kanske inte fortsätta spela.