Lovisa Selander.
Nyheter

Vill till OS – men först lite golf: ”Sa att han inte hade glömt bort mig”

ANNONS

Hon är en av alla de målvakter som slåss om landslagsplatsen bakom givna Sara Grahn. Lovisa Selander lämnade Sverige 2015 för att testa lyckan på college i USA.
— Långsiktiga målet är att få spela ett OS, att ta sig hela vägen och få spela i landslaget, berättar hon när hockeysverige.se träffar henne på golfbanan där hon utövar sitt andra stora intresse.

UPPLANDS-VÄSBY (HOCKEYSVERIGE.SE)
Säsongen 2014/15 slogs Lovisa Selander med VM-målvakten Lovisa Berndtsson om målvaktsspaden i SDE Hockey. Efter den säsongen valde hon att lämna Sverige för att plugga och spela hockey på RPI (Rensselaer Ply In). Senaste två säsongerna har hon varit en av ligans (NCAA) bästa målvakter.

Nu är Selander hemma i Sverige på semester. Då blir det givetvis en hel del golf också eftersom hennes bror är golfproffset Jacob Selander. Det är också på brorsans hemmabana, Wäsby Golfklubb, som hockeysverige.se träffar Lovisa Selander för en intervju.
— Hur ofta jag är här ute? Jag vet egentligen inte, men går det bra är jag här oftare. Går det dåligt brukar jag stanna hemma, säger Selander med ett leende samtidigt som det är näst intill kö ovanför våra huvuden med plan som vill gå ner på Arlanda.
— Skämt åsido så brukar det bli några rundor i veckan. Sedan tränar jag lite golf också. När mamma och pappa har semester brukar dom gilla att gå ut och spela mot oss barn så man får försöka vakna tidigt på morgonen, ta en runda och passa att umgås lite.

Vilket handikapp har du?
— Jag vet faktiskt inte, men det kanske ligger runt tio. Vi får se om jag kan hålla mig på den nivån.

Med tanke på att alla fem i familjen spelar golf, vart föddes det intresset hos er?
— Det var pappa som började med golf då han var liten. Han spelade upp till svenska touren, men kom inte längre än dit. Sedan började min mamma och min äldsta bror, Jacob, när han var åtta år eller liknande. Efter det har det blivit att hela familjen spelar.

Har du själv tävlingsspelat?
— Ja, lite på Skandia-touren då jag var liten, men jag tyckte aldrig att det var kul att tävla. Jag blev bara frustrerad på mig själv ha ha…

Har du kastat några klubbor i vattnet här bakom oss?
— Nej, inte jag. Brorsorna och pappa är lite vildare och kan bryta av klubbor lite hit och dit. Jag försöker hålla mig lite lugnare.

HOCKEY NUMMER ETT

Trots det stora golfintresset inom familjen är det alltså hockey som i första hand gäller för den 21-åriga målvakten från Sollentuna.
— Varken mamma eller pappa har spelat hockey. Jag tror att dom helt enkelt ville att vi skulle få testa på så mycket som möjligt då vi var små. Sedan fick vi fastna för det vi kände var roligast. Givetvis är det så att pappa är lite mer partisk med golfen.
— Alla vi tre syskon spelade hockey när vi var mindre. Jacob satsade mer på golfen och slutade med hockeyn då han var runt 13 år. Oscar spelade i SDE Hockeys A-lag i Division 4. Han slutade för bara något år sedan.

Någon golf borta i USA blir det dock inte för den 21-åriga RPI-målvakten.
— Det är några i laget som spelar, men jag har inte klubborna där. Får jag lite tid över brukar jag vilja slappa i stället. Blir det en pluggpaus kan det vara skönt att sätta sig en stund med Netflix i stället.

Jacob och Lovisa. Foto: Ronnie Rönnkvist

Storebror Jacob slåss för att etablera sig i toppen inom golfen och även om Lovisa har ett ganska tufft hockeyprogram borta i RPI så hinner hon med att följa hans framfart inom sin sport. Sommaren 2015 kom han bland annat tvåa i Nordic Golf Leauge kvalet i Landskrona vilket ingick i Nordea tour.
— Lite hinner jag ändå följa honom. Han skickar ibland länkar till familjen där vi kan följa honom live. Sedan pratar vi, skypar, skickar meddelande och så vidare. I vintras jobbade han på ett hotell nere i Abu Dhabi som en sorts golf värd och tog emot folk som var där på golfresa. Han fick träna på bra där nere. Under hösten spelade han dessutom i Spanien på lite olika tävlingar och snart drar hans tävlingar här i Sverige igång.

Din bror gick Golf-college i USA, påverkade det ditt val att flytta över och testa på hockeyn i USA?
— Ja, det tror jag. Framförallt eftersom han inte tyckte det var så farligt att vara borta så pass länge. Han tyckte inte det var något stort steg eller att det var jättejobbigt. Han trivdes bra och kunde han trivas kan jag också trivas.

BLIVIT STABILARE

Lovisa Selander lämnade Sverige 2015 och ska i höst inleda sin tredje säsong på RPI. När vi pratar om skolan och tillvaron där borta märks det att hon trivs med livet där.
— Jag tror faktiskt det blev bättre än vad jag hade förväntat mig. Bara det här med att dom trodde på mig redan från start och visade att dom ville ha mig som förstamålvakt.
— Dessutom har vi en fin ishall, fint omklädningsrum och jag får all utrustning jag behöver. Att få åka över till en sådan miljö känns hur stort som helst.

Sedan Selander kom över till RPI har hon utvecklat det mesta i sitt spel, men framförallt har hon blivit en stabilare målvakt.
— Det jag utvecklat mest är nog självförtroendet, att gå in i en match och inte känna mig nervös. Jag har fått utvecklas med laget och också fått den här tilliten från tränare och spelare. Jag känner att vi spelar bra tillsammans och då är det ganska lätt att gå ut och prestera.

Har du förändrat till målvaktsstil något sedan du kom över dit?
— Ja, det måste jag ha gjort på något sätt. Spelstilen är lite annorlunda där borta. Man är lite hårdare på mål och det går på något vis lite snabbare samtidigt som det blir lite farligare lägen. Dessutom har man lite bättre skyttar överlag. Det jag har fått göra är att anpassa mig till en lite snabbare spelstil än vad jag var van med hemifrån.

Du är 179 cm och vill vara aggressiv i din spelstil, passar den hockeyn som spelas där dig ganska bra då?
— Ja, det tycker jag. Storleken tar jag som en fördel och anpassar spelsätt efter den. Jag jobbar mycket på explosivitet och att utnyttja min storlek för att komma till skottet stående. Då har man större chans att täcka mer.

Vilken status har damhockeyn på RPI?
— Det är ganska stort eftersom vi är lite plantskola. I vår skola är den enda Division 1-sporten hockeyn för både tjejer och killar. Resten av sporterna är i Division 3. Klart att statusen då blir lite extra.
— Jag tror också att det är ganska jämställt mellan tjejerna och killarna då det gäller hockeyn. Sedan är det självklart så att killarna drar väldigt mycket mer publik. Dom har ofta mycket folk på matcherna och många i stan har årskort. Men för oss ser det ganska lika ut som här hemma, att det är ganska tomt på läktarna.

HÖGA KRAV

Foto: Privat

Det är inte bara kring själva hockeyn som det ställs högra krav på tjejerna och killarna på RPI. Du måste även visa ett bra resultat i ditt skolarbete för att få vara med i laget.
— En normalvecka ser ut att jag vaknar runt nio. Sedan käkar jag frukost och efter det går jag till lektion eller börjar plugga direkt på morgonen. Vi har is-pass kvart över fyra så då går vi direkt till ishallen från skolan. Måndagar och onsdagar har vi även gym. På kvällarna, efter det att jag har ätit, brukar jag plugga tills jag känner att jag inte kan lära mig något mer, skrattar Lovisa Selander som också påpekar att hon även får en del fritid.
— Ja, jag brukar avsluta kvällarna med Netflix och på helgerna försöker jag slappna av så mycket jag kan. Speciellt dom helgerna då vi har matcher.

Är det fler svenskar som går på RPI?
— Det två killar. Viktor Liljegren, som tidigare spelade i Djurgårdens juniorer, och Jesper Öhrvall (Bl a Almtuna, Växjö och HV71). Sedan var det en tjej som lirade basket på skolan och som var i min ålder.
— Hockeykillarna har jag träffat lite då och då, men annars blir det mesta att jag hänger med tjejlaget.

Om du blickar framåt lite, vilka mål och utmaningar har du satt upp för din hockey?
— Långsiktiga målet är att få spela ett OS, att ta sig hela vägen och få spela i landslaget. Nu har jag två år kvar på college så att ta oss vidare till vår ligafinal är ett annat stort mål.

Har du haft kontakt med förbundskaptenen Leif Boork kring landslagsspel?
— Vi hade lite kontakt i vintras. Han ringde hörde hur det var med mig och han sa att han inte hade glömt bort mig. Det är skönt att veta att jag är på kartan och det skulle vara kul att bli inbjuden till någon camp och få visa vad jag går för. Det är bara att fortsätta kämpa på, till slut kommer chanserna.

För två säsonger tävlade du mot Lovisa Berndtsson och nu är hon i Damkronorna. Gör det att du känner att du också närmat dig landslagsspel?
— Klart att det gör. Jag har tränat med och tävlat mot många av våra bästa målvakter. Det är kul att veta att jag i alla fall är i närheten av dom. Sedan är det hur kul som helst för Lovisa (Berndtsson) att hon får vara med och uppleva det hon får göra nu, avslutar Lovisa Selander samtidigt som hennes bror Jacob kommer fram och byter några ord i solskenet som värmer upp tjejerna och killarna som ska gå ut på dagens golfrundor.

Lovisa Selander. Foto: Ronnie Rönnkvist

Den här artikeln handlar om:
Hockey PÅ TV
torsdag 23 maj
02:00 New York Rangers - Florida Panthers NHL
16:20 Kanada - Slovakien VM
16:20 Schweiz - Tyskland VM
20:20 USA - Tjeckien VM
20:20 Sverige - Finland VM
fredag 24 maj
02:30 Dallas Stars - Edmonton Oilers NHL
lördag 25 maj
02:00 New York Rangers - Florida Panthers NHL
söndag 26 maj
02:00 Dallas Stars - Edmonton Oilers NHL
21:00 Florida Panthers - New York Rangers NHL
tisdag 28 maj
02:30 Edmonton Oilers - Dallas Stars NHL
onsdag 29 maj
02:00 Florida Panthers - New York Rangers NHL
torsdag 30 maj
02:30 Edmonton Oilers - Dallas Stars NHL