Tillbaka efter cancersjukdomen – som en starkare målvakt: ”Jag har vunnit på det mentalt”

Viktor Östlund är tillbaka på allvar efter cancersjukdomen. Han har lagt den tunga perioden bakom sig, och är sedan länge tillbaka på isen. Tillbaka, som en starkare målvakt.
–  Jag tror jag har vunnit på det mentalt. Det här har ju även stärkt mig, säger han till hockeysverige.se.

SOLNA (HOCKEYSVERIGE.SE)

I januari 2015 fick målvakten Viktor Östlund besked att han hade cancer. Givetvis slogs hela han och familjens tillvaro i spillror. Sju månader efter beskedet besökte hockeysverige.se Östlund i hans hem norr om Stockholm. Då hade han gått igenom ett stort antal cellgiftsbehandlingar. Det visade sig att Viktor Östlunds cancer var av en godartad form och mot alla odds var han redan då på väg tillbaka till hockeyn även om han då var märkt av sin sjukdom.

Nu har det gått nästan ett år sedan vi besökte honom och alla vet idag att han är tillbaka på rinken även om större delen av förra säsongen gick åt till återhämtning. Han inledde säsongen i Arlanda med fick sedan chansen att åka ner till Lugano för att slutföra den samma. Under den här veckan tränar Viktor Östlund med ett antal andra målvakter gå Stefan Persson och Micce Andreassons Goaliecamp i Solna norr om Stockholm. Hockeysverige.se reste dit för en intervju med den 21-årige målvakten. När vi ses efter träningen så möts vi av en målvakt som verkligen visar glädje över att vara på is och träna på samma villkor som alla andra.
– Jag mår jättebra. Allt är som vanligt och jag känner mig helt återställd. Fysiskt känner jag mig stark och även mentalt.
– Idag har jag heller inte några fysiska sviter av sjukdomen. Allt är som vanligt faktiskt. Oftast brukar håret krulla sig lite, men det är lika rakt som innan, säger Viktor Östlund med ett leende.

Hur ofta tänker du idag på det du har gått igenom på grund av sjukdomen?
– Klart att det ändå sitter i huvudet. Det finns där, men just nu känns det som att ‘har det verkligen hänt?‘ I efterhand känns det som att allt gått ganska fort. Det var intensivt under den perioden och samtidigt jäkligt tråkigt.
– Nu känns livet precis som vanligt och cancern var bara ett avbrott i det.

Pratar ni inom familjen någonting om det här idag eller har ni släppt det och lagt det bakom er?
– Ibland kommer det upp, men det är ingenting som vi brukar gå och prata om. Det som har varit har varit, men det är klart att det ibland blir prat om det. Speciellt om vi ser tillbaka för ett år sedan då jag inte kunde göra det här eller det där för att då fortfarande var sjuk. I stort har vi släppt det vilket är ganska skönt.

Trots att Viktor Östlund tappat en hel del fysiskt så tror han inte att han tappat speciellt mycket som målvakt under sjukdomstiden.
– Jag vet inte hur mycket jag har tappat, men jag tror däremot att jag har vunnit på det mentalt. Det här har ju även stärkt mig.
– Jag missade en del månader och sedan fick jag ta igen det fysiskt och bygga upp kroppen igen, men det har varit både positivt och negativt helt enkelt.

Viktor Östlund.

Hur såg förra säsongen ut för dig?
– Jag startade säsongen i Arlanda Wings. Där spelade jag några (åtta) matcher och det gick väl sådär. I efterhand känner jag att det har hänt en hel del månaderna efter det att jag hade kommit igång. Men just då tyckte jag själv att jag hade spelat helt okej. Idag känner jag att det fanns ganska mycket till att ta av.
– Efter det kom jag ner till Lugano och var kvar där för resten av säsongen. Det blev en återhämtningsfas. Det var ett snäpp högre och jag fick jobba hårdare på träningarna. Första månaderna åkte jag dit och tränade som vanligt men när jag kom hem var jag helt slut resten av dagen. Det här var ändå jättebra för mig och jag pressade mig verkligen för att komma tillbaka snabbt. Samtidigt var det skönt att få släppa allt som hade varit innan och bara kunde fokusera på hockeyn igen och jag hade bara roligt.

Det blev bara en match för Viktor Östlund i Lugano under förra säsongen.
– Det blev en match i slutet av säsongen. När det gäller matchträning så fick jag inte den delen. Det var, som sagt var, en återhämtningsprocess där jag kände att det här ändå var toppen för mig. När jag sedan fick spela igen så var det skitkul.
– Det hade gått några månader så det var jätteovant första perioden, men sedan började jag komma in i det igen. Vi torskade matchen med 6-2. Sista målet var i öppen kasse. Det var derby så det var ett helt galet tryck.

Fick du den arbetsro du behövde i Lugano för att komma ikapp dig som målvakt?
– Ja, det fick jag. Alla visste att jag hade varit sjuk innan samtidigt som jag körde extra med fystränaren. I början hade jag till och med svårt att orka med den vanliga uppvärmningen i gymmet innan ispasset.
– Då lade vi upp ett program som jag gjorde som vi byggde på mer och mer för varje vecka. Till slut kände jag att det här kändes bra och jag klarade till och med att köra fysträningen innan. När vi sedan kom till slutspelet så kom ”Manza” (Daniel Manzato) tillbaka. Då blev jag trea igen och fick ännu mer tid att lägga på gymmet.
– Klart att det var tråkigt att inte få vara med och köra med laget på samma sätt, men då byggde jag på kroppen jättemycket.

Micce Andréasson.

En viktig person i hela Viktor Östlunds återhämtning har varit målvaktstränaren Micce Andréasson som slår sig ner på en soffa utanför Ritorps Ishall och berättar om sin kompis väg tillbaka.
– Det jobb Viktor har gjort är fantastiskt. Det tålamodet han har haft och att någon tror på honom var viktigt. Jag tror inte att det var många som skulle våga satsa på Viktor efter det att han hade haft cancer.

Vad tror du ligger till grund för att han har orkat göra den här resan?
– Att han har haft tålamod. Han började fatta att man måste bygga upp fysen från början igen utan att ta rulltrappan, i stället förstod han att det var viktigt att verklige ta varje trappsteg. Lite tur i oturen är att ”Manza” blev skadad. Då fick Viktor stå bakom Elvis (Merzlikins) och känna atmosfären och att han var på väg tillbaka. Det tror jag har gett honom en energikick.

När är Viktor Östlund redo att ta en förstaspade i ett lag igen?
– Han är redo redan nu för Division 1 eller kanske även i Hockeyallsvenskan. Jag skulle ändå vilja att man hade tålamodet en säsong till så han får ta det i lugn och ro. Jag tror det i alla fall, avslutar Andréasson samtidigt som New York Rangers målvakt Magnus Hellberg kikar förbi och tillägger att Viktor Östlund är en riktig krigare.

– Micce har betytt enormt mycket redan från start. När jag blev sjuk uppmuntrade han mig och sa ”såhär är det just nu, men du kommer komma tillbaka, i höst står vi där och gnuggar”, säger Östlund och fortsätter:
– Det var väldigt skönt för mig att veta att jag hade det stödet och att det skulle komma något gott efteråt.

En så länge vet inte Viktor Östlund vart han kommer spela nästa säsong, om det blir att han kommer återvända till Lugano eller om det rent av blir spel i Sverige.
– Jag har ingenting klart, men jag skulle vilja spela lite mer nästa säsong och jag känner mig enormt taggad. Den här säsongen som gått var det svårt att sätta upp några förväntningar på hur jag skulle spela. Det handlade mer om att hitta tillbaka till allt. Jag ville inte heller bli besviken eftersom jag inte visste vad jag kunde ge.
– Nu är jag tillbaka och jag vet vad jag kan prestera och vad jag vill.

Kommer du bli kvar i Lugano?
– Jag vet inte. Jag trivdes jättebra där nere och tyckte att det var kul med ett äventyr och att få se lite annat. Det var en bra erfarenhet, men vi får se vad det blir.

Har din syn på hockey förändrats efter din tuffa resa senaste året?
– Jag tyckte att hockey var roligt redan innan också, men jag tror att jag nu ser det på ett annat sätt. Jag känner idag mer vad jag själv vill med hockeyn. Det är roligare att träna idag. Innan så skulle väl det bara göras. Nu njuter jag mer i varje moment, avslutar Viktor Östlund med ett leende.