- "Återstår att se om Brynäs kommer fortsätta få problem med motståndarnas forecheck"
- Stjärnan gjorde comeback: "Enormt viktigt för Luleå"
- Kedjan gjorde succé i kvartsfinalen: "Kommer de verkligen kunna fortsätta på det spåret?"
- "Visade i kvartsfinalen att man kan göra mål på flera sätt"
Just nu: Erbjudande på Hockeysverige Plus. Bli plusmedlem - med 25 procents rabatt.
{{ PAYWALL LIMIT }}
Att analysera slutspelet är generellt sett ett lite annat fenomen än att analysera grundserien. I grundserien har man dels en större datamängd och dels har alla lag snarlika förutsättningar i form av motstånd och liknande när man jämför dem mot varandra. Det finns dessutom ett större tidsspann att jobba med. Om man gör en analys efter halva grundserien och konstaterar att ett lag har skapat chanser i tillräcklig grad, men inte fått in puckarna, så finns den andra halvan av säsongen kvar för laget att vända skutan på. I slutspelet finns inte alls den tiden och därför spelar slumpen en mycket större roll än i grundserien. Givetvis ska man analysera även slutspelet, men jag tenderar att där luta mig mer mot video och “microstats” och inte lägga lika stor vikt vid till exempel Corsi och xG som jag gör under grundserien.
Därför tänkte jag gå igenom kvartsfinalerna, men ur ett lite annorlunda perspektiv än vad jag kanske normalt gör. I vanliga fall använder jag oftast avslut och målchanser som grundpelare i mina analyser, men nu tänkte jag fokusera på målen istället. Att göra analyser baserat enbart på mål har givetvis sina brister, men det kommer förhoppningsvis att ge kontext till vad som hände i de respektive serierna. Vi ska bara komma ihåg att inte dra alltför stora växlar av det framåt.
Det jag har gjort är att titta på alla mål som gjordes i kvartsfinalerna och tagga dem med information. Steg ett är att avgöra i vilken spelform som målen gjordes. Efter det har jag tittat ännu noggrannare på målen i lika styrka och powerplay för att se om målet gjordes från skottsektorn eller inte. Tillslut närstuderade jag varje mål i lika styrka och kategoriserade dem efter hur målen kom till. Vi kan börja med att titta övergripande på alla mål som gjordes.
Målanalys av SM-slutspelet
58% av målen gjordes i lika styrka med båda målvakterna i kassen och 26% av målen gjordes i powerplay. 16 mål gjordes när något lag plockade sin målvakt i hopp om att få till en reducering eller kvittering och endast vid 4 tillfällen lyckades det. Det är givetvis ändå en risk värd att ta. I slutspelet tenderar också tränarna att vara ännu aggressivare med att ta sin målvakt i hopp om att hämta upp tvåmålsunderlägen eller större. Ett lyckat exempel är när Frölunda i match 3 gjorde två mål med uttagen målvakt för att hämta upp ett 1-3 underläge och sen avgöra i förlängningen.
Skottkartan visar alla mål i kvartsfinalerna. Det streckade området är det som brukar kallas skottsektorn eller “slottet”. Vi ser att majoriteten av målen kommer från det området och framförallt området precis framför mål. Det “inre slottet”. I lika styrka gjordes 59 av de 74 målen, eller 80% om man så vill, från skottsektorn. I powerplay var andelen lite lägre med 63% av målen från skottsektorn. Med det extra utrymmet som finns i powerplay så är det lättare att hitta bra skottlägen med förflyttning på målvakten och kontrollerade skymningar, så det är rimligt att siffran är lite lägre i den spelformen.
För målen i lika styrka taggade jag som sagt även hur målet kom till. Jag har fyra kategorier som jag kategoriserar målen i. Kategorierna och deras definitioner är följande:
Rush: Om målet gjordes inom 6 sekunder efter en kontrollerad ingång.
Forecheck: Om målet gjordes inom 6 sekunder efter att laget återtagit puckinnehav från motståndarna eller återerövrat en dump-in.
Tekning: Om målet kom i direkt anslutning till en tekning.
Spel i OZ: Om ingen av ovanstående kategorier uppfylls.
Tidsangivelserna är mer riktmärken än hårda gränser. Huvudsyftet till att vi intresserar oss för Rush och Forecheck kategorierna är att motståndarna inte har kommit i position i försvarszonen, och om det fortfarande är fallet efter 7 sekunder så har jag tilldelat den kategorin i alla fall.
Så här ser spridningen ut mellan de olika kategorierna. Kom ihåg att vi enbart tittar på lika styrka.
Vi ser att Rush är den kategorin som har flest mål. Ett rushmål kan se ut på lite olika sätt men jag skulle säga att majoriteten av dessa är omställningar. För ytterligare kontext så registrerade jag var rushmålen startade och 20 av 27 mål startar i defensiv zon och 7 av målen startar i neutral zon. När rushen startar i defensiv zon är det i regel alltid en omställning. Väldigt sällan ser man ett lag ta sig igenom tre zoner mot ett uppställt lag med pucken under kontroll och göra mål, även om det såklart händer ibland. När rushen startar i neutral zon kan det antingen handla om att man har en bra mittzons-forecheck och vinner tillbaka pucken där och vänder spelet, eller så kan det vara en förlängning av lagets forecheck i offensiv zon så att motståndarna måste chippa ut och att man då kan fånga upp den lösa pucken i mittzon och starta ett nytt anfall.
Mellan OZ spel och forecheck är det i stort sett lika fördelat. Kanske lite förvånande för mig då jag nog hade förväntat mig att OZ spel skulle vara vanligare.
Låt oss gå in och titta på hur fördelningen har sett ut i respektive kvartsfinal.
Brynäs - Malmö
Malmö gav Brynäs en bra match här. I Lika styrka och PP är det målmässigt jämnt även om Brynäs har övertag i varje spelform. Brynäs fördelade sina mål i lika styrka jämnt mellan rush och OZ spel vilket tyder på ett varierat anfallsspel. En snackis under serien var att Malmö lyckades sätta press på Brynäs backar och här ser vi det svart på vitt i form av hela 7 stycken forecheckmål. Samtidigt som det är imponerande från Brynäs sida att inte släppa in ett enda rush mål så säger det nog också en del om Malmös offensiv att man inte gjorde fler mål i andra kategorier än forecheck.
Färjestad - Skellefteå
En fartfylld och underhållande serie. Det visar sig också i att de flesta av målen i lika styrka gjordes genom rush och forecheck. Att Färjestad var laget som gjorde flest rush mål av alla lag i kvartsfinalerna är nog inte förvånande för någon. Alla deras mål i den kategorin startade i defensiv zon och vi har sett hela säsongen hur deras forwards flyger fram i omställningarna. Skellefteå var också vassa i rushspelet och hade ytterligare en dimension i sin forecheck. Ett av deras rushmål kom dessutom som en direkt följd av att Färjestad inte lyckades spela sig ur egen zon med kontroll. Skellefteå vann också special teams med 7-4.
Frölunda - Timrå
Timrå hade problem med målskyttet vilket blev avgörande i den här serien. 5 mål i lika styrka var klart lägst av alla lag. När man dessutom förlorade special teams matchen så räckte det inte till. Frölunda blir farliga framåt. Man visade i kvartsfinalen att man kan göra mål på flera sätt och i både lika styrka och PP. Lägg till ett riktigt vasst målvaktsspel på det.
Luleå - Växjö
Här blev special teams helt avgörande. Inte nog med att Luleå var bäst av alla lag med 7 powerplay mål, Växjö var enda laget som inte gjorde ett enda PP mål i kvartsfinalerna. Eller, man gjorde faktiskt ett mål i powerplay men i samband med att man tog ut målvakten så det hamnar i en annan kategori i min bok. Att Växjö gjorde hela 7 av 9 lika styrka mål i uppställt OZ spel är helt enligt deras melodi där man prioriterar puckinnehav och kontrollerat spel. Böljande spel och omställningar är kanske inte något man förknippar med Luleå heller men man har ett dynamiskt anfallsspel den här säsongen. I kvartsfinalen kom dock alla deras 5 rush mål från firma Andreasson, Lilja och Nurmi.
Inför semifinalerna
Jag skrev i början av texten att man ska vara försiktig med att dra slutsatser efter en analys av några få matchers målgörande, men vissa tendenser blir intressanta att följa vidare i semifinalerna.
Om vi börjar med Brynäs mot Skellefteå så återstår det att se om Brynäs kommer fortsätta få problem med motståndarnas forecheck när man nu möter ytterligare ett lag som är starkt i det spelet. Skellefteå är också ett mycket mångsidigare lag offensivt än Malmö. Sett till grundserien har dock Brynäs backar imponerat ordentligt och jag tycker det finns gott om spelskicklighet bland deras backar så de borde kunna hantera det på ett bättre sätt än i kvarten.
I den andra semifinalen mellan Frölunda och Luleå ställer jag mig lite frågande till Luleås bredd på forwardssidan. Andreasson & Co är som bekant stekheta och gjorda alltså alla Luleås rushmål i kvarten. Kommer de verkligen kunna fortsätta på det spåret. Där bakom finns en hel del frågetecken enligt mig. Brian O’Neils kedja gjorde inte ett enda mål i lika styrka mot Växjö och deras Corsi nådde inte ens upp i 40% i serien. Vi vet också att Bulan inte litar fullt ut på sin fjärdeline och de visade inget i kvarten för att direkt motbevisa honom heller. I sista kvartsfinalen var Anton Levtchi i spel vilket är enormt viktigt för Luleå och det sägs att även Linus Omark kommer kunna spela i semifinalen och det skulle givetvis stärka bredden rejält.
