- “Siffrorna motsvarar inte hans rykte som toppback”
- “Ser ut som en optimal värvning för dem”
- “Matchas i första backpar - oroande för dem”
- “Han var ett monster förra säsongen”
- “Matchades som en toppspelare - var svagast av alla”
- “Supersäsong - en av de bästa spelarna i ligan”
- “De får hoppas på att de får en högre träffprocent på sina nyförvärv”{{ PAYWALL LIMIT }}
En ny säsong närmar sig och det är tabelltipsens och förhandsprognosernas tid. Jag tänkte inte vara sämre men blicka framåt genom att titta i backspegeln och se hur spelarna i de olika lagen presterade sett till det förtroende de fick av sina tränare i form av istid föregående säsong.
Mätverktyget jag kommer använda den här gången är Game score*, en sammanställning av olika mätpunkter som kombinerar spelarnas individuella prestationer med hur laget påverkas när de är på isen. Siffrorna korrigeras för istid så att alla spelare hamnar på samma skala och enheten som presenteras är Game score per 60 minuters istid över/under genomsnittet.
Ofta tittar vi enbart på fem mot fem-spel när vi jämför och utvärderar spelare men eftersom vi här vill se hur spelarna presterat sett till förtroende så är alla spelformer inräknade. Dock inte spel med tom målbur och heller inte straffar.
Utgångspunkten för analysen är ett diagram med alla spelare i SHL som spelat mer än 200 minuter under säsongen. På y-axeln visas Game score och på x-axeln ser vi spelarnas istid över eller under genomsnittet i ligan (för respektive position). För att det ska bli läsbart så har jag fokuserat på ett lag i taget och dessutom delat upp det på backar och forwards.
Att trendlinjen går snett uppåt indikerar att det finns ett samband mellan högre Game score och mer istid vilket är rimligt. Noterbart är dock att den trenden är mycket starkare för forwards än för backar. Det beror nog dels på att Game score inte är fullt så bra på att fånga upp vad som är viktigt att mäta för backar men jag tror också att klubbarna generellt har svårare att värdera backar än forwards och att det finns marknadsandelar att hämta hos dom klubbar som är skickliga på det.
Innan vi går in på lagen så är det värt att poängtera att när vi bara tittar på en säsong som vi nu gör så betyder inte ett svagt Game score att spelaren nödvändigtvis är usel och vice versa. Det hjälper oss dock att kalibrera våra förväntningar inför den kommande säsongen.
Siffror och bildmaterial hämtas från Hockeysiffror.se.
Färjestad
Backar:
Bland Färjestads backar finns det en hel del intressant att titta på.
Det närmaste Färjestad kom en riktig toppback sett till den här statistiken var och han har som bekant lämnat. Magnus Nygren hade en väldigt tung säsong. Powerplay snyggar till hans totala Game score men det räcker ändå inte för att putta upp honom till genomsnittet i ligan. Hans skada är väldokumenterad och förmodligen en stor anledning till den knackiga säsongen, men att han ändå fick så pass mycket istid förvånar lite. Speciellt om vi tittar på Färjestads övriga backar där det finns gott om exempel på backar som gjort sig förtjänta av betydligt mer istid än dom fick under säsongen.
har två säsonger med väldigt fina siffror, framförallt offensivt, där utvecklingskurvan dessutom pekar uppåt. Men han har haft väldigt svårt att få istid. Här finns det kanske möjlighet att fynda för en annan klubb under säsongen om det fortsätter. Även late-bloomern har haft två säsonger med otroliga on-ice siffror både i lika styrka och PK. Har ätit sig till mer istid under säsongerna så kanske är det här säsongen när han får mer regelbunden istid.
Forwards:
För forwards så ser vi att de forwards som hade istid under snittet följer trendlinjen, dock allihop på den övre sidan om den vilket inte är så överraskande för en serievinnare.
Per Åslund, David Tomášek och Joakim Nygård tillhörde alla toppskiktet av forwards i ligan. Den enda forward som egentligen underpresterade sett till Game score är Linus Johansson och då pratar vi alltså om en VM-spelare. Det som trycker ner Johanssons Game score är bristen på egen produktion och svaga siffror i PP. Defensiven i lika styrka och PK ser fortsatt bra ut.
Kanske är det dock läge för Färjestad att minska gapet i istid mellan Johansson och under säsongen?
Frölunda
Backar:
Jag hade väldigt stora förväntningar på Henrik Tömmernes inför säsongen med tanke på vad han presterat i Schweiz och även om han, när vi sammanfattar säsongen, gjorde det helt okej (med hans måttstock) så finns det mer att hämta där.
Christian Folins säsong ser inget vidare ut sett till det här mätverktyget och i ärlighetens namn är han väl kanske urtypen för den spelare som inte kommer att skina i en sån här modell. Men jag ifrågasätter ändå lite om han verkligen ska spela 18 min per match i lika styrka?
Forwards:
Max Friberg kommer från en supersäsong där han tillhörde de absolut bästa spelarna i ligan. Frölunda har också spännande ynglingar i Isac Born och David Edstrom som gjorde det bra under säsongen.
Fokuset blir tyvärr ändå på underpresterande spelare. Linus Öberg, Carl Klingberg och hade alla tunga säsonger - men framförallt så måste fokuset hamna på Gustav Rydahl. Han missade halva säsongen men när han väl spelade matchades han som en toppspelare men var den svagaste spelaren av alla i det dataset som vi kollar på nu. Han matchades i alla spelformer och i alla såg det lika illa ut. Som många andra underpresterare så finns det skador som spökar och vi får för Rydahls och Frölundas skull hoppas att det är en ny spelare till den här säsongen.
HV71
Backar:
Oliwer Kaski är en spelare som jag personligen anser vara överskattad av Game score-modellen. Bara Jonathan Pudas hade ett högre Game score förra säsongen av backarna och så högt skulle jag inte hålla honom även om vi pratar om en finsk VM-back. Kaskis siffror drivs av att han genererar en enorm mängd avslut men jag är inte övertygad om att han erbjuder så överdrivet mycket mer än så.
HV har plockat in en rad nyförvärv på backsidan och det är behövligt för förutom nämnda Kaski, och som lämnat, så var det inte mycket att skriva hem om på HV:s backsida föregående säsong.
Forwards:
Nick Shore kom in under säsongen och var HV71:s bästa forward. Till nästa säsong är han ett högintressant nyförvärv i LHC. Isac Brännström rivstartade förra säsongen men tappade fart och var till slut lite av en besvikelse. Här har jag förhoppningar om att han kommer studsa tillbaka till den nivå han höll i Luleå.
De tydligaste underpresterarna i övrigt var Julius Nättinen och Tommi Tikka. Nättinen är inte kvar och i Tikkas fall ser jag framför mig (för HV:s skull) att han får en mindre roll kommande säsong.
Oskarshamn
Backar:
kommer ifrån en väldigt stark säsong och tar med sig en hel del intressanta verktyg till Örebro, framförallt ett vasst spel i PP vilket Örebro minst sagt är i behov av. I övrigt var det, som mycket annat i Oskarshamn föregående säsong, alldeles för dåligt.
s siffror lovar dock väldigt gott nu när han följer med ner till Hockeyallsvenskan. Oscar Engsund, och ska försöka studsa tillbaka i nya SHL lag. Engsund har ett track-record att falla tillbaka på och det fanns positiva tendenser i hans defensiva siffror så han blir med all säkerhet en nyttig värvning för HV71. Jonasson är förmodligen tänkt för en mindre roll i Malmö men har hittills visat väldigt lite på SHL nivå. Pilö, ny i Timrå, kommer från två väldigt svaga säsonger där han framförallt blivit uppkäkad defensivt.
Forwards:
Ahti Oksanen, kanske ligans mest underskattade spelare de två senaste säsongerna, och Viktor Lodin, kommer båda från starka säsonger. Man blir inte så lite nyfiken på vad Lodin kan uträtta i Färjestad kommande säsong…!
Patrik Karlkvist och Lukáš Jašek hade tyngre säsonger och ska nu vidare till Örebro respektive Modo. Karlkvist var fortsatt en av ligans bästa PP-spelare och det räddar hans Game score här för i lika styrka hade han en katastrofal säsong. På nära 600 minuters istid i lika styrka var han inne på 7 mål framåt. Det ger ett snitt på 0.72 mål/60 min och med det hamnar han botten-5 i ligan. Inte vad man önskar av en spelare som hade ligans fjärde högsta istid per match i spelformen.
Mest istid per match i lika styrka i ligan hade Lukas Jasek och även om hans säsong inte var i närheten så illa som Karlkvists så finns det mycket mer att önska. Svaga defensiva siffror och dålig produktion i 5v5 drar ner hans Game score. Defensiven återstår att se men att produktionen kommer öka i Modo är jag mer optimistisk kring för de underliggande siffrorna indikerar att Jasek skapade betydligt mer än vad han fick utdelning för.
Linköping
Backar:
Linköping hade problem defensivt och det visar sig även på individnivå när vi tittar på deras backar.
och Jesper Pettersson har blandat och gett ganska rejält senaste två säsongerna och det återstår att se om ett miljöombyte kan få dem tillbaka till tidigare nivåer. De hade liknande Game score säsongen som gick men jag skulle ändå säga att Pettersson kommer från en bättre säsong än Nyberg som stundtals hade det extremt jobbigt.
Forwards:
Offensivt såg det mycket trevligare ut för Linköping. Man får dessutom behålla sina mest tongivande spelare som , Patrick Russell, Broc Little och Remi Elie. Lance Bouma är en karaktärsspelare vars fördelar inte visar sig i mätbara värden på isen och att var en regelbunden landslagsman under säsongen kan man kanske ha synpunkter på.
Luleå
Backar:
I dagsläget har Luleå exakt samma backuppsättning som föregående säsong, och sämre kan man ha det. I alla fall kvalitetsmässigt i topp-4 där alla fyra gjorde strålande säsonger.
Erik Gustafsson blir inte yngre och offensivt bidrog han inte med mycket men defensivt var det fortfarande toppklass i både 5v5 och PK. hittade aldrig riktigt rätt och det blir intressant att se hur hans säsong blir. Likaså Ludvig Jansson som Luleå inte vågade använda överhuvudtaget. Man gick till och med nästan hellre på fem backar under perioder än att ge Jansson istid.
Forwards:
Bland forwards handlade mycket om hur toppgubbarna hade svårt att producera, och faktiskt även skapa, i 5-mot-5 spelet.
Oscar Eklind var den som lyckades bäst med det och det betalade sig i ett NHL kontrakt.
Leksand
Backar:
Matt Caito, med nyskrivet fyraårskontrakt, var den back som stack ut mest positivt där det i övrigt inte stack ut så mycket åt något håll.
Anton Johansson visade lovande tendenser i en begränsad roll.
Forwards:
Hade vi inte haft med special teams så hade det sett ännu bättre ut för Leksand här. Vi hittar ändå hela sex forwards i övre högra hörnet där Peter Cehlárik och Lucas Elvenes stack ut mest under säsongen.
Men även Marek Hrivik och Max Veronneau har lite under radarn gjort riktigt bra säsonger. Det samma kan sägas om .
Leksand satsar på kontinuitet och kommer ha kvar i stort sett samma forwards nästa säsong. Det kan visa sig vara ett smart drag.
Malmö
Backar:
var den stora succéspelaren på Malmös blålinje. Här flaggar jag dock ganska starkt för en tillbakagång kommande säsong då procenten var lite väl fördelaktiga.
Malmö bygger om toppen av sin backsida då både och lämnar vilket i sig inte ser ut som någon katastrof för Malmö. Adam Ollas Mattsons Game score de två senaste säsongerna motsvarar inte det rykte han har som toppback i ligan. Han lär dock få en tongivande roll i Färjestad så det blir intressant att se vilken effekt det kan ha.
Forwards:
Malmö tvingas också bygga om toppen på sin forwardsuppsättning och det ser på pappret betydligt jobbigare ut då Janne Kuokkanen och Lauri Pajuniemi lämnar två gigantiska hål efter sig. Kuokkanen hade ligans högsta Game score.
och Fredrik Händemark blir viktiga kommande säsong. I övrigt hade Malmö lite väl många forwards som inte bidrog tillräckligt men man har plockat in en del intressanta nyförvärv som förhoppningsvis kan höja golvet i laget.
MoDo
Backar:
David Rundblad värvades in för att vara en ledande back men han lyckades inte alls leva upp till det och fick som en konsekvens se sin istid minska kontinuerligt under säsongen. Inte heller Modos andra nyförvärv inför säsongen, , lyckades göra några positiva intryck.
Modo fick istället luta sig åt David Bernhardt och som dominerade i Hockeyallsvenskan. De gjorde det båda helt okej men som första backpar räckte det inte till i SHL.
Forwards:
Liksom för backarna så var det Modos bästa spelare i Hockeyallsvenskan som fortsatte att vara det också i SHL. , DJosh Dickinson och lyckades dock hålla uppe den höga nivån också på SHL nivå.
Danny O’Regan kan inte beskrivas på något annat sätt än som en flopp och Sampo Ranta är en väldigt sevärd spelare med rejäla toppar, han var topp-5 i ligan i individuell xG i 5-mot-5, men också rejäla dalar i sin defensiv.
Till kommande säsong måste Modo få mycket bättre träff på sina nyförvärv, annars blir det en jobbig säsong.
Rögle
Backar:
Rögle var en besvikelse i 52 grundserieomgångar för att sen vända sin säsong helt i slutspelet. Eftersom vi bara tittar på grundserien så ser det därför rätt deppigt ut. har dock etablerat sig som en toppback i ligan. Extremt kritiserade och slutligen sparkade visade faktiskt upp rätt bra siffror under sin tid i klubben.
och hade sett bättre ut om vi bara hade tittat på 5-mot-5 spel.
Forwards:
Bland forwards var det svårt att hitta några ljusglimtar hos Rögle under grundserien. Linus Sandin är dock ett till exempel på en som gjorde det bra i lika styrka men vars PP trycker ner hans totala Game score.
Simon Ryfors började väldigt knackigt men tog kliv under säsongen. En hel del av Rögles bekymmer kan härledas till dålig utdelning och till exempel Dennis Everberg hade gjort 5-6 mål till med förväntad utdelning.
Skellefteå
Backar:
Skellefteå matchade sina backar ganska försiktigt, undantaget Jonathan Pudas som spelade mest i ligan. Dessutom var han bäst av alla, i alla fall sett till Game score. I 5-mot-5 hade faktiskt både Elias Salomonsson och Arvid Lundberg, två spelare som fick stora rubriker i slutspelet men som gjorde det fantastiskt bra hela säsongen, högre Game score men Pudas är också enorm i PP.
Petter Granberg var den enda backen under genomsnittet men även han hade en bra säsong. Dock har han inte offensiven som övriga backar i Skellefteå utan hans siffror är helt drivna av defensiven, som var bra.
Forwards:
Oscar Lindberg var ett monster under säsongen men framförallt är det Skellefteås bredd som imponerar. Bröderna Johnson är förtjänta av mer istid sett till vad de presterar och är på väg att etablera sig som en toppspelare.
Timrå
Backar:
Timrås två bästa backar lämnar för spel i Leksand och där tror jag de kommer göra stor nytta. Joonas Lyytinen har haft ligans bästa defensiva impact(sett till Game score) två säsonger i rad medan Axel Rindell framförallt bidrar offensivt.
Kvar i Timrå finns bland annat och som båda är över medel i ligan men långt ifrån några toppbackar. Nu under försäsongen har spelat i första backpar och sett till hans tid i Timrå hittills är det oroande för Timrås del.
Forwards:
Om backsidan ser lite tveksam ut så kan Timrå trösta sig med att man har en väldigt imponerande forwardsuppsättning. Bäst av alla, sett till Game score, var som lite i skymundan var otroligt bra när han väl spelade förra säsongen. Faktum är att han hade ligans högsta Game score i lika styrka. Filip Hållander var inte långt efter han heller.
Om alla får hålla sig friska och inte lämnar för NHL så ser Timrås forwardssida väldigt stark ut.
Växjö
Backar:
är år efter år en av ligans bästa spelare men får förhållandevis lite istid. Om det är en av hemligheterna bakom hans kontinuitet låter jag vara osagt. Oavsett om får en större roll eller inte så hade nog Växjö mått ganska bra av att få in ytterligare en back i laget.
Forwards: 
Växjö har väldigt tunga tapp bland forwards i form av Marcus Sylvegård, Kalle Kossila, Noah Östlund, och Robert Rosén.
Nyförvärven ser dock intressanta ut och grunden som är kvar är otroligt stabil utan några egentligt svaga punkter.
Örebro
Backar:
Örebro har tappat sina tre bästa backar från föregående säsong och det är ett bekymmer för dom som är kvar hade alla mindre imponerande säsonger. Stor press ligger alltså på nyförvärven Quenneville och .
lämnar för Linköping och på pappret är det en optimal värvning för dem. En defensiv klippa som kan äta mycket istid.
Forwards:
Patrik Karlkvist kan ses som Lekkerimäkis ersättare och måste tillsammans med driva Örebros offensiv och kanske framförallt PP.
gjorde en bra säsong men likt Örebro i övrigt handlade det mer om stabil defensiv än kreativ offensivt.
