- "Definitionen av en MVP"
- Vändningarna kring AHL-svensken
- SHL-spel väntar för stortalangen: “Kan nog bli en hel del poäng”
- “Har börjat seglat upp som favoriter”
{{ PAYWALL LIMIT }}
Även om SHL möjligtvis har blivit en mer urvattnad liga när det kommer till färgstarka profiler så finns det alltjämt gott om stjärnglans i ligan. Den gångna säsongen återfanns gott om världsmästare i ligan och stortalanger som går en lysande framtid till mötes.
Bland alla dessa stjärnor i ligan är det tre spelare som stuckit ut ur mängden. Ja, det finns så klart fler än bara tre spelare som gjort det, men de tre spelarna vars insatser enligt SHL:s jury varit MVP-värdiga denna säsong är Skellefteås guldhjälte Oscar Lindberg, Malmös succévärvning Janne Kuokkanen samt Linköpings stjärnmålvakt Marcus Högberg.
Jag har egentligen inte mycket att invända på när det kommer till finalisterna till en av SHL:s allra mest ärofyllda individuella utmärkelser. Visst, det finns andra spelare som det går att föra ett argument kring att de kanske skulle haft en av finalistplatserna, men i slutändan spelar det egentligen ingen roll.
För i mitt tycke finns en solklar vinnare bland de tre finalisterna.
"Definitionen av en MVP"
Poängsprutorna (i SHL mått mätt, åtminstone) Lindberg och Kuokkanen får ursäkta, men i mina ögon är Marcus Högberg den som förtjänar detta pris mest av alla. Under en rad säsonger har Högberg själv varit anledningen till att Linköping lyckas hålla sig flytande över kvalstrecket i SHL och när fler och fler pusselbitar började falla på plats till den här säsongen så kunde “Cluben” lyfta sig hela vägen till en topp sex-placering i SHL.
Statistiskt sett var den gångna säsongen Högbergs bästa i SHL sedan återkomsten från Nordamerika 2021. Han loggade en räddningsprocent på 91,4 procent, höll fyra nollor och framför allt vann han fler matcher än vad han någonsin tidigare gjort under en säsong. 21 segrar noterades han till slut för, bara slagen av Lars Johansson (27) och Linus Söderström (23).
Jag ska inte säga att hans betydelse för Linköping blev smärtsamt tydlig i SM-slutspelet, Jesper Myrenberg gjorde en bra serie mot Skellefteå i Högbergs sjukdomsfrånvaro, men med Högberg mellan stolparna hade Linköping faktiskt lika gärna kunnat slå ut Skellefteå i kvartsfinalserien. Den betydelsen och inverkan har Högberg på Linköping – och i mina ögon är han definitionen av en MVP.
Stort tomrum att fylla
Exakt hur stor inverkan Högberg haft på Linköping kommer vi att få en fingervisning på till hösten. Detta då stjärnmålvakten hoppat på en sista (?) NHL-chans och skrivit på ett tvåårskontrakt med New York Islanders och därmed lämnat ett stort tomrum mellan Linköpings stolpar. Delar av det ska fyllas av Myrenberg, men merparten får sägas ska fyllas av nyförvärvet som själv kommer från en MVP-säsong i den finska ligan med mästarklubben Tappara.
Jag skulle ljuga om jag sade att jag har bra koll på 27-åringen, med handen på hjärtat har jag inte sätt många av Tapparas matcher den här säsongen, men sett till meritlista och levererade siffror så är det ett intressant val från Linköpings sida. Att han ingick i den finska VM-truppen 2023 skvallrar om att det finns en grundnivå som håller hög europeisk klass, men samtidigt har vi sett målvakter som varit uppburna i vårt högsta grannland komma till SHL och sedan falla platt.
Ja, jag tittar på dig .
Omdömet: “Topp i Europa”
Senast Linköping hade en finsk burväktare var säsongen 2020/21, då Jussi Rynnäs hämtades in för att ersätta en sent avhoppande Jonas Gustavsson. Han kom med en starkare meritlista, men inte med samma momentum, som Heljanko. Det slutade med ett rejält magplask där veteranen levererade så pass svagt att han fick avsluta säsongen på lån i Södertälje. Den risken finns inte med Heljanko.
Min magkänsla gällande Heljanko är god (vad nu min magkänsla är värd i sammanhanget), men jag får nog också vara tråkig och invänta med att göra någon bedömning av själva värvningen. Jag vet helt enkelt för lite för att på ett trovärdigt sätt komma med någon vidare skarp analys. Fram till att pucken har släppts och jag fått se Heljanko med egna ögon så väljer jag dock att lita på den gode s omdöme:
– Finska ligans bästa målvakt. Topp i Europa. Tappara har en stark organisation, men du vinner inte tre år i rad bara för det. Under många år var Tappara enormt strukturerat, men nu har (Rikard) Grönborg kommit in som tränare och spelat mer öppet, vilket innebär att du som målvakt hamnar i en helt annan typ av omgivning. Men Heljanko klarade det också. Det är en tävlingsmänniska och en vinnare, löd hans omdöme när han fick frågan av Corren.
Tuff konkurrens om speltid
För Högbergs del väntar en intressant utmaning i Islanders, som sedan tidigare har två etablerade burväktare på långtidskontrakt i form av Ilja Sorokin och Sergej Varlamov. Där är det framför allt med Varlamov som Högberg kommer att göra upp om speltiden, Sorokin är solklar etta på Long Island, och med tanke på den fina säsong som den ryske veteranen har bakom sig så kommer det bli tufft för Högberg att slå sig in som en av två målvakter i Islanders. Mycket tyder på att det ska till en skada, alternativt trejd, för att Högberg ska få chansen i NHL.
Med det sagt är det inget konstigt i sig att Högberg nu tar den här NHL-chansen när den väl dyker upp. Även om det kom lite oväntat, ingen av de stora silly-drakarna hade rapporterat om något NHL-intresse tidigare under våren, så var han tydlig med sina NHL-ambitioner när han vände hem till Linköping för tre år sedan. Kan han nå upp till samma höga högstanivå som han visat i SHL finns alltid chansen för honom att spela till sig en ordinarie NHL-plats – och om möjligheten uteblir behöver han åtminstone inte ångra sig att han inte tog chansen när den väl dök upp.
Veckans snackisar i korthet
Lövens lagbygge börjar ta form
Han har inte legat på latsidan den här veckan, Per Kenttä.
Under fredagen roddes affären med Fredrik Forsberg slutligen i land efter veckor av spekulationer. Forsberg ansluter till Umeåklubben efter en på många vis tuff säsong i HV71 och klivet ned till toppen av Hockeyallsvenskan känns som rätt väg att gå för honom. I Forsberg får Björklöven en beprövad offensiv kraft på allsvensk nivå som kan utgöra en del av Hockeyallsvenskans bästa kedja tillsammans med Marcus Nilsson och en spelskicklig center (det blir Axel Ottosson, väl?).
Kenttä var inte färdig där heller, då “Löven” meddelade i ett slags efterskalv till Forsberg-nyheten att toppbacken skrivit ett tvåårskontrakt med klubben. Kanadensaren utsågs till Hockeyallsvenskans bästa back den här säsongen och har en offensiv uppsida som få backar i ligan kan mäta sig med. Det finns defensiva brister i hans spel, men det är inte något som nya backtränaren Daniel Rahimi säkerligen kan få bukt med under säsongens gång.
Utöver Theocharidis och Forsberg gjorde Björklöven även klart med hyperintressante backtalangen Alfons Freij på lån från Växjö. Freij var en framstående spelare för Sverige i vårens U18-VM i Finland och har under säsongen visat framfötterna i J20-ligan. Nu får han chansen att visa vad han går för på seniornivå och vill det sig väl kan han mycket väl få ett genombrott likt det Hugo Fransson fick på lån i Nybro förra säsongen.
Här och nu har Björklöven seglat upp som favoriter i Hockeyallsvenskan, om ni frågar mig.
Vändningarna kring Adam Wilsby
Under vintern kom uppgifter från Aftonbladet som gjorde gällande att Färjestad vunnit dragkampen om den svenske AHL-backen Adam Wilsby. Sedan dess har det varit mer eller mindre underförstått att det var i Karlstad som stockholmaren skulle hamna, men under veckan kom Norran med uppgifter som rörde om i Wilsby-grytan.
Enligt tidningen ska Wilsby aldrig varit överens med Färjestad. I stället ska han stå i valet och kvalet mellan att stanna borta i Nordamerika och fortsätta kämpa i Nashvilles organisation eller vända tillbaka till Skellefteå, där han spenderade sina juniorår och gjorde sig ett namn på SHL-nivå innan flytten till Nordamerika. Tidningen rapporterar att beslutet ligger på Wilsbys bord och att Skellefteå ska vara förstavalet om han väljer bort AHL-spel, men dessa uppgifter är ingenting som agenten Erik Wallström ville kommentera i tidningen.
Expressen rapporterar i sin tur att det mesta tyder på att Wilsby blir kvar i Nordamerika och att det “hetaste budet” är att han skriver ett nytt avtal med Nashville. Tråkigt för SHL att det av allt att döma inte blir något spel i vare sig Färjestad eller Skellefteå, men det är också förståeligt att Wilsby inte vill ge upp NHL-chansen riktigt ännu.
Michael Brandsegg-Nygård till Skellefteå
En värvning som Skellefteå emellertid ror i land är den av den norske stortalangen Michael Brandsegg-Nygård. Efter att ha teasat om värvningen på sociala medier med en inte allt för klurig rebus så presenterade klubben värvningen i fredags.
För er som följt Norge i VM de senaste veckorna och Mora i Hockeyallsvenskan under säsongen för den delen, vet att detta inte är en vanlig talang som via Vålerenga och Mora vuxit fram som ett av världens hetaste forwardslöften i sin åldersgrupp. 18-åringen har redan visat framfötterna på hög internationell nivå och avslutade säsongen urstarkt med Mora, där han dundrade in tio poäng på tolv matcher. Nu får han chansen att frodas i en klubb som dels varit skickliga på att pricka rätt med sina hockeyallsvenska värvningar och dels har ett bra track reckord på att utveckla och förädla unga spelare.
I en miljö med sig bröderna Johnson, alternativt på en vinge med Oscar Lindberg som center, kan det nog bli en hel del poäng i SHL redan nästa säsong för Brandsegg-Nygård. Den här säsongen gjorde 18-åringen mer assist än mål, men det är hans skott som är hans stora x-faktor. Under VM har lovorden haglat över stortalangen, som matchats i Norges förstakedja tillsammans med nationens fixstjärna .
– Jag ser att han har ett bra skott. Han är smart, stor och stark, har Zuccarello sagt om Brandsegg-Nygård till norska TV2.
Jesper Sellgren nobbar locktonerna - stannar i Luleå
Vissa orosmoln har funnits på den norrbottniska himlen krig huruvida locktonerna från Schweiz skulle bli för högljudda för att Luleåbacken Jesper Sellgren skulle kunna motstå frestelsen. I slutändan blev det inte så. Under den gångna veckan inföll deadlinen för Sellgrens out-klausul, men någon flytt blev det inte för nyckelbacken.
I stället blir den Tre Kronor-meriterade backen kvar i ett Luleå som tack vare några spännande nyförvärv ser ut som ett riktigt utmanarlag till den kommande säsongen. Utöver Sellgrens beslut att stanna i Luleå stod det under veckan klart att klubben hittat sin toppcenter i form av rutinerade amerikanen Brian O'Neill från schweiziska Zug.
O'Neill har varit en pålitlig poängproducent under i stort sett sedan han lämnade Nordamerika för spel i Europa och KHL med Jokerit 2016. Den gångna säsongen var en aning skadefylld, då han endast kom till spel i totalt 31 matcher för Zug, men får han bara hålla sig skadefri så har O'Neill kapacitet att vara en producerande spelare för Luleå.
Daniel Ljunggren hamnar i Thurgau
Efter fem säsonger i Mora stod det efter säsongen klart att lagkaptenen skulle lämna dalalaget för ett äventyr utomlands. Hockeysverige.se kunde under veckan avslöja att nästa klubbadress skulle bli schweiziska Thurgau, där han gör landsmannen sällskap och får svenske som huvudtränare.
Lite tråkigt är det att han lämnar Hockeyallsvenskan, då han vuxit ut till en profil i ligan, samtidigt som man har full förståelse att han tar den här chansen när den nu dyker upp. Om man sätter sig i spelarens sits så är ett äventyr likt det Ljunggren nu står inför och i hans ålder (30 år är förvisso ingen ålder, visst!?) är det inte alls säkert att så många fler chanser dyker upp.
