SHL-klubbarna överlevde coronapandemin. Desktop ad in article Mobile ad in article
Nu är nästa utmaning här. Elkrisen påverkar inte bara privatpersoner och företag, utan även landets ishockeyklubbar. Ishallarna drar mycket el och för vissa klubbar kan kostnaderna bli väldigt stora.
Enligt revisionsbyrån EY var det de statliga stöden som tog elitklubbarna igenom den publiklösa perioden under restriktionstiderna.
– Publiken är tillbaka och nu hoppas vi att det inte kommer en ny variant av covid-19 som kan störa publikfesten. Vår analys av den förra SHL-säsongen visar att den finansiella situationen för SHL-klubbarna hade varit betydligt mer ansträngd utan stödåtgärder, speciellt i klubbar med litet eget kapital. Vår beräkning visar att utan stöd hade två klubbar uppvisat ett negativt eget kapital, säger Carlos Esterling i ett pressmeddelande. Desktop ad in article Mobile ad in article
Kan öka med 400 (!) procent
När elkrisen nu sveper över landet kan det bli svårare för klubbarna att hålla nere kostnaderna.
Enligt EY:s rapport kan priserna för ishallarna stiga med över 400 procent. Det oavsett om klubbarna äger ishallen själv eller om man hyr. Något som gör att klubbarna kan få betala mer än tolv miljoner kronor mer än i dagsläget.
– De stigande elkostnaderna kan alltså påverka klubbarnas möjligheter att uppfylla licenskravet i framtiden. De senaste två åren har licensnämnden valt att frångå kravet på eget kapital som en följd av coronapandemin. Säsongen 2022/2023 införs en ny modell med ett procentuellt krav som baseras på den totala omsättningen i respektive klubb. Desktop ad in article Mobile ad in article
