Historiska lag – Södertälje SK 1985

"Ingen fattade ändå sista mars vad han hade sagt" ”Den som viker sig här får spö ” “Aldrig varit så nervös inför en tredjeperiod” “På träningarna kunde det vara krig" {{ PAYWALL LIMIT }} Säsongen 1982/83 tog Södertälje steget upp till elitserien efter två säsonger i Division 1. Tränare var Curre Larsson och i laget spelade bland andra Thommie Bergman, Thomas ”Malin” Jernberg, Glenn Johansson, Leif R Carlsson, Peter Ekroth, ”Lill-Janne” Eriksson, Conny Jansson med flera. Desktop ad in article Mobile ad in article Inför återkomsten till högsta serien storsatsade SSK. Timo Lahtinen och Dick Yderström tog över som tränare. In i laget kom Uffe Borg från AIK, Peter Loob Färjestad, Peter Wallin New York Rangers, Hans Särkijärvi Djurgården och Jarmo Mäkitalo Leksand. Laget hade två tunga tapp i Thommie Bergman som slutade och skulle i stället satsa på en karriär som spelare och Janne Eriksson som tillsammans med Kent ”Kneten” Andersson valde Ambri-Piotta, men inte minst fick Södertälje hem Anders Eldebrink från Vancouver. Det blev en mycket lyckad återkomst för Södertälje och laget tog sig till slutspel där AIK blev för starka i semifinalspelet. I den tredje och avgörande semin förlorade SSK med 11-1. Inför säsongen 1984/85 fortsatte hårdsatsningen. Kjell Berglund tog över som assisterande tränare till Timo Lahtinen efter Dick Yderström och raden av nyförvärv imponerade. Från Brynäs kom Anders ”Masken” Carlsson. Hardy Åström anslöt från MoDo. AIK:s lagkapten, Bosse Ericson erbjöds ett fint jobb på Astra och valde på att skriva på för SSK. Dessutom plockades Enköpingskillen, Thom Eklund, in från Björklöven. Mötte Djurgården i finalen Södertälje slutade två i elitserien och lottades mot Björklöven i semifinal (bara fyra lag gick till slutspel). SSK vann första matchen hemma med 7-1, förlorade returen borta med 5-6 för att sedan vinna den tredje och avgörande matchen hemma med 6-4. I finalen väntade nu Djurgården. I första finalen, på Johanneshov Isstadion, vann Södertälje med hela 6-0. Den egna produkten, Conny Jansson svarade för ett hattrick. Andra mötet vann Djurgården med 4-2. Tredje mötet, i bäst av fem, ledde Djurgården med 5-4 i slutet av matchen då Bosse Ericson kvitterade och tog matchen till sudden. Där storspelade Hardy Åström och i ett av Södertäljes få anfall avgjorde Thom Eklund då han kom fri med Rolf Riddervall i Djurgårdsmålet. Foto: Ronnie Rönnkvist. Peter Ekroth var en del av det historiska laget. Nu skulle Södertälje avgöra hemma i Scaniarinken. SM-bucklan var uppackad, men Djurgården ville annat och vann matchen rättvist med 4-1. Avgörande finalen spelades i Himmelstalundshallen. Nu var Djurgården favoriter att spela hem guldet, men Södertälje avgjorde redan i andra perioden då man gick från 2-1 till 6-1. Matchen slutade 6-3 och målskyttar i den avgörande finalen var: Peter Wallin, två mål. Conny Jansson, Peter Ekroth, Stefan Jonsson och Thom Eklund gjorde ett var. Skottstatistiken i tredje perioden var för övrigt 3-21 till Djurgården. Det visar på att stockholmarna gjorde precis allt för att komma i kapp. Dock utan att lyckas. Hjältarna minns tillbaka Några röster från spelarna som var med och spelade hem det senaste guldet till Södertälje Anders Eldebrink: – Det var riktigt kul att få vinna med sin moderklubb och vi hade ett väldigt bra lag med äregiriga killar. Bland annat tre av landets bästa centrar i Anders ”Masken” Carlsson, Peter Wallin och ”Glenna” Johansson. Sedan hade vi bra backar med Bosse Ericson, Uffe Borg, Stefan Jonsson, Peter Ekroth och Thomas ”Malin” Jernberg. Hardy Åström stod i målet. Forwards Reine Karlsson (Landgren), Conny Jansson, Thom Eklund, Jarmo Mäkitalo… – Målskyttar, grovjobbare och framspelare. På träningarna kunde det vara krig och tvåmålen var ofta hårdare än elitseriematcherna. Hur minns du finalserien? – Givetvis när vi vinner femte matchen nere i Himmelstalundshallen och gick ifrån så stort i andra perioden. – När jag åker förbi Norrköping i dag tänker jag varje gång att det där är guldstaden. På den tiden spelades alltid avgörande matchen på neutral plan och året efter fick vi stryk i Karlskoga av Färjestad. Det året var vi nästan bättre men Färjestad hade ett bra lag. Foto: Stickan Kenne. Thom Eklund och Conny Jansson. Thom Eklund – SSK hade plockat in , Bosse (Ericson) och ”Masken” () samtidigt. hade kommit dit säsongen innan. Framför allt hade Södertälje väldigt bra forwards där. ”Säcken” () var där liksom , , , och ”Leffe R:et” (). "Ingen fattade ändå sista mars vad han hade sagt" Det här kom även att bli s genombrott som coach, hur upplevde du hans ledarskap? – Han var dålig på svenska (skratt). Jag tror inte att jag pratade något längre samtal med honom under första sex månaderna. Jag förstod inte var han sa så jag höll mig ifrån honom eftersom jag antagligen bara skulle svara fel. – Nu sa inte Timo speciellt mycket och vi fick lira som vi ville. Tittar du på laget vi hade, Wallin, ”Säcken” eller ”Masken” som inte heller är född bakom en tekopp. Jarmo Mäkitalo… – I powerplayspelet, skicka pucken till Jarmo så åker han in med den i zon. Det var nästan självspelande och Timo öppnade i princip bara dörren den säsongen. Han sa ungefär samma sak på alla genomgångar från första augusti till sista matchen. Ingen fattade ändå sista mars vad han hade sagt. Timo styrka var nog att han lät oss vara. Sedan hade han bra isträningar där han verkligen drev på oss. Hur fungerade det här gänget med så många starka karaktärer vid sidan av isen? – Under säsongerna jag var där och som vi var bra flöt det på förhållandevis bra. Precis som du säger var det många starka karaktärer. Wallin är en riktig jäkla tjurskalle, ”Masken” är hur tjurskallig som helst, (Peter) Ekroth är som han är, Eldebrink är Eldebrink och Bosse var ganska stark i ett omklädningsrum. – Det var aldrig, som jag kommer ihåg det, något tjafs i omklädningsrummet. Det har nog att göra med att det gick väldigt bra och att vi inte förlorade många matcher under de här säsongerna. Jag upplevde inte heller att det var någon panik när vi låg under i matcher under slutspelet. Det var väldigt lugnt hela tiden. – Jag har varit tränare efter spelarkarriären och jag kan se i blicken på folk när det blir stressat. Det där lär man sig att se, men så var aldrig det under första säsongerna i Tälje. Foto: Stickan Kenne. Glenn Johansson i Södertälje. Är det nyckeln till att ni vann SM-guld 1984/85? – Ja, jag tror det. Sedan måste man givetvis ha lite flyt också och även kunna producera. Jarmo var ruggigt bra att producera under de här åren, ”Masken” med och Leffe (R Carlsson) passade i alla fall ibland. ”Glenna”, jag och Conny tillsammans med Anders gjorde mycket mål i powerplay. ”Säcken” och Wallin åkte runt och retade folk, men bidrog också med en hel del mål. – När vi var dåliga var Hardy bra i målet. Det var en sådan målvakt föreningen behövde just då. Innan hade Södertälje haft problem på just målvaktssidan. – Hardy var ruggigt bra i finalserien och det var skönt när motståndarna skulle dumpa och stressa oss. Då gick Hardy bara ut och slog i väg pucken så Djurgården fick aldrig tag i det spelet mot oss. Finalserien mellan Södertälje och Djurgården kom att vara den kanske tuffaste som hade spelats. – ”Mörthen” (), , , … Det är inga snälla killar. Det var ge och ta och inget gnäll eller tjafs som man kan uppleva idag. Idag ska det ”bjabbas” hela tiden. Vi pangade på men sedan fick vi också ta om man själv blev på-pangad. ”Den som viker sig här får spö ” Anders ”Masken” Carlsson - Södertälje var den klubb i Sverige som satsade hårdast vid den här tiden och hade verkligen fått ihop ett riktigt bra lag. Alla killar i laget utom ett par bodde i Södertälje och det skapade en grym sammanhållning. - Det var helt enkelt dags för mig att göra något nytt. Brynäs var inte direkt beredd att satsa på mig och då kändes det här steget som en naturlig utveckling för mig. - Vi vann SM-guld med Södertälje 1985 och dessutom var det som SSK:are jag blev etablerad i landslaget och fick debutera i VM. En fantastiskt rolig tid i mitt hockeyliv. Leif R Carlsson – Anledningen till att vi vann SM-guldet var precis som alla andra gånger jag varit med och vunnit, att vi som grupp rakt igenom med ledning, styrelse och så vidare, hade bestämt oss för att vinna guld. – Det här var första gången jag var med i ett spelarråd. Jag stred för en viktig och ganska avgörande fråga. Han som var förhandlare var Pelle Blom som senare blev Vd för Astra Zeneca. Min tes var att vi inte skulle ha någon seriepremie. Vi skulle i stället ta allt om vi vinner SM-guld. Jag såg på Pelle Blom att han tyckte det här lät skitbra. – Några av killarna i laget tyckte att dom ändå behövde den här extra premien till månadslönen. Jag fortsatte ändå att driva den här frågan. ”Vi skiter i premien och begär dubbelt så mycket om vi vinner SM-guld” . Jag lyckades få igenom det där och jag kan tänka mig att det var en viktig del när det började dra ihop sig även om det inte var några som i början av säsongen åkte runt och tänkte på det. När det närmade sig finalen så var snacket att ”Den som viker sig här får spö ” ha ha… Hur reagerade Pelle Blohm då ni till slut vann guldet? – Alla tyckte nog att det var kul. Jag skulle säga att det handlade om att komma in i fokus för det man ska göra. Vi hade många bra saker tillsammans med Timo (Lahtinen). Tävlingar om att vinna en t-tröja eller en Lacoste från sponsorer till oss. – Bland annat hade jag och ”Masken” tävling på varje träning. Den som vann fick en dricka från drickaautomaten och förloraren skulle knyta av skridskorna på vinnaren. Det kunde vara tävlingar om att träffa ribban med ett skott och så vidare. När man vunnit satt man där stolt och smuttade på drickan medan den andra satt på golvet och snörade av skridskorna. Idag garvar jag och ”Masken” åt det där när vi träffas. Hans Särkijärvi – Vi hade ett bra lag med tre femmor som slogs om positionerna på varje träning. Det var slagsmål på träningarna och sådant. Jag, Peter Wallin och Reine Karlsson (Idag: Landgren) var en ”line”. Sedan hade vi en med ”Masken” (Anders Carlsson), Leif R (Carlsson) och Jarmo Mäkitalo. Den tredje var en ”Södertälje-line” med ”Glenna”, Conny Jansson och Thom Eklund. Klart att det var bra spelare. Samtidigt hade vi bra backar och målvakter. “Aldrig varit så nervös inför en tredjeperiod” Hur stor roll hade coachen Timo Lahtinen i det här guldet med tanke på att flera vittnat om att SSK årgång 1985 var lite av ett självspelande piano? – Det var lite åt det hållet. Dom som plockade ihop det här laget ska ha den största elogen. Timo var absolut inte inne där och förstörde. Någonting hade Timo som var bra. Han satt ihop gruppen och förberedde oss på ett bra sätt. Antagligen hade vi även bra träningar också för vi var väldigt bra tränade. – Givetvis fanns det ett grundsystem som vi spelade efter, men sedan spelade vi mycket på våra olika skickligheter. Det är bara att se på våra centrar, ”Glenna”, ”Masken” och Wallin. Det är hyfsade centrar. ”Masken” var i NHL liksom Wallin. ”Glenna” hade säkert också hamnat där om han hade velat. Hardy Åström – Vilket gäng vi hade, skrattar Åström. Om Skellefteå är laget i mitt hjärta har ändå Södertälje en nästan lika stor plats. Vi hade en fantastisk mix av spelare och här kan man snacka om fajt på träningarna. Det var ingen som lade fingrarna emellan ute på isen. Men då träningen var slut så hade vi lagt alla tuffa strider åt sidan och var då ett jäkla bra kompisgäng i stället. Det var inte bara talang i det här laget utan nästan alla var verkliga vinnarskallar som avskydde att förlora. Att då få vara med det här gänget och vinna SM-guld var väldigt stort. – Jag spelade ytterligare en säsong i Södertälje innan jag slutade spela. Under mina år i klubben bodde jag i Stockholm och där, liksom i SSK, trivdes jag väldigt bra. Foto: Stickan Kenne. Tommy Mörth utmanar Hardy Åström i målet. Glenn Johansson – Våra ledare, Nisse Andersson och Sonny Danielsson, hade värvat ihop ett otroligt bra lag. Thom Eklund från Björklöven, Hardy Åström från Modo, Anders ”Masken” Carlsson Brynäs och Bosse Ericson från AIK. Peter Wallin, Peter Ekroth och ”Säcken” (Hans Särkijärvi) kom alla från Djurgården och var revanschsugna. – Vi gick upp 1982/83, året efter åkte vi ut mot AIK i semifinal, torsk 11-1 i den avgörande matchen. Vi visade i alla fall att vi var med redan då så det var ingen stor överraskning att vi vann guldet. Ni ledde med 6-1 i den avgörande finalen mot Djurgården 1985, men höll på att tappa den ledningen. – Jag har aldrig varit så nervös inför en tredjeperiod som då. Jag trodde aldrig vi skulle klara det. Djurgården gick ju upp till 6-3, men närmare än så kom dem aldrig. Timo Lahtinen hyllas: “Både fys och mycket springande” Kan du sätta ord på känslan när slutsignalen gick? – Nej. Jag är ju SSK:are och det här var det man alltid velat uppnå. Stort och fantastiskt skönt. Timo Lahtinen var tränare för Södertälje guldåret 1985. Hans ledarskap såg Glenn Johansson som något väldigt viktigt för det här guldet. – Timo var bra. Han kunde motivera folk och var den som kom in och körde hårt och införde riktig sommarträning. Det var både fys och mycket springande upp och ner för läktaren. – Jag tror att han var jätteviktig för guldet och att det just kom en tränare utifrån med nya idéer till Södertälje. Foto: Stickan Kenne. Peter Ekroth, Andreas Carlsson och Leif R Carlsson. Firades ni stort ute på stan efter guldet? – Nej, ingenting. Damerna vann basketen samma år och vi skulle göra någon grej tillsammans med dem. Jag tror att det slutade med att man tog något kort med lagen på samma bild utanför stadshuset här i Södertälje, skrattade Glenn Johansson. Bosse Ericson – Vi hade ett fantastiskt bra gäng. Anders (Eldebrink) var kanske på toppen av sin karriär. Vi hade en bra målvakt (Hardy Åström). Sedan hade vi en del spelare som var väldigt underskattade. Södertälje plockade upp några spelare som blivit ratade i Djurgården, Peter Wallin, ”Säcken” (Hans Särkijärvi) och Peter Ekroth. Dom blommade ut på ett fantastiskt sätt i Södertälje och var väldigt bra. – Peter Ekroth var en väldigt underskattad back. Sedan hade han sina sidor där det ballade ur och så vidare. Jag tycker i alla fall att han var jättebra. Dessutom hade vi Thomas Jernberg som också spelade jättebra. – Vi hade även bra forwards, Thom Eklund, Jarmo (Mäkitalo), ”Masken” (Anders Carlsson), ”Glenna” (Glenn Johansson), Conny Jansson och så vidare. I princip alla ”peakade” karriärmässigt. Reine Landgren, han hette Karlsson vid den här tiden, var också grymt bra liksom Leffe R (Carlsson). – Vi spelade den avgörande matchen i Norrköping. Vi var väldigt bra men det blev ändå väldigt tuffa drabbningar och fysiska finaler. Eldebrink vann Guldpucken Peter Ekroth – Vi var ett väldigt skönt gäng. Oftast kunde vi ligga hemma hos eller och tittade på TV, men framför allt snackade vi hockey. Sedan ”Masken” (), Peter Wallin, Hasse Särkijärvi, , kom dit och kryddade laget. – Samma sak som i Djurgården var det här ”doers”, killar som ville göra skillnad och hade en väldigt skön attityd. Vi hade intriger i laget och det tuffaste vi kunde göra var att spela tvåmål på våra träningar. Det var tuffare än vilken match som helst i serien. Hur var din inställning i omklädningsrummet när det blev lojt eller ni förlorade matcher? – För mig handlade det alltid om laget. Jag var och är en lagspelare. Jag önskar att jag hade varit lite mer egoistisk. Just laget har alltid legat mig varmt om hjärtat. – Jag gjorde vad som helst för att vinna matcher och när man då inte offrade sig för laget… Jag var och är verbal och ville ha med mig grabbarna i båten. Däremot såg jag mig inte som den ledande utan mer som en i mängden. – I min värld var Eldebrink en ledande figur, Peter Wallin, Bosse Ericson… Sedan var det en del som var rätt tysta, men för mig har det alltid varit viktigt att höras för att få ut mitt budskap. – Det var absolut inget speciellt att det var just Djurgården vi slog i finalen. Jag har aldrig sett tillbaka utan bara försökt blicka framåt. – Avgörandet, det var bara en euforisk känsla. Att göra det här tillsammans. För mig var det bara ett skönt party efteråt. Det första jag gjorde då vi kom in i omklädningsrummet var att sätta på Kenta-låten ”Just idag är jag stark”. Vi sjöng och det var så jäkla härligt att få uppleva det där. Det var ”the mission complete” på något sätt. – Det har blivit en speciell känsla mellan oss som spelade i det här laget. Jag har idag bra kontakt med ”Malin” (Thomas Jernberg) nere i Ängelholm och som jag bodde ihop med Det är alltid skönt att ses. ”Masken” bor här i Leksand. Vi har inte så mycket kontakt, men när vi springer på varandra är det en speciell känsla. Foto: Stickan Kenne. Thom Eklund och Anders Eldebrink. Efter säsongen tilldelades Anders Eldebrink Guldpucken som ett bevis på att han var Sveriges bästa spelare säsongen 1984/85. Anders Eldebrink, Bosse Ericson, Hans Särkijärvi, Leif R Carlsson, Glenn Johansson och Anders ”Masken” Carlsson spelade alla i Tre Kronor under säsongen. Södertäljes lag säsongen 1984/85 Målvakter: Hardy Åström Sam Lindståhl Backar: Anders Eldebrink Ulf Borg Niklas Gällstedt Jonas Heed Tomas Jernberg Per Ljusteräng Hans Pettersson Peter Ekroth Bo Ericson Stefan Jonsson Forwards: Thom Eklund Dan Hermansson Glenn Johansson Leif R Carlsson Johan Mellström Stefan Karlsson Niklas Lindgren Jörgen Winborg Peter Wallin Hans Särkijärvi Anders ”Masken” Carlsson Reine Karlsson (Landgren) Conny Jansson Peter Larsson Jarmo Mäkitalo

Historiska lag – Södertälje SK 1985

Månadsvis

Årsvis

Senaste Nytt

Nära sista spetsen: "Vi har inget dåligt kapital"

NHL:s svenska All Star-lag - 1990 till 1999

Klar för AIK: "Jag kommer hit för att vinna"

Färjestad gör klart med OS-forward

HA-profilen klar för tredjeligan