Dagen när Rögles existens stod på spel

Det är söndag förmiddag den 30 mars 1997 och i Ängelholms ishall åker den då 43-årige tränaren ensam runt på isen efter lagets morgonvärmning. I huvudet maler tankarna: – Jag åkte runt där och tänkte: ”Det här kanske är sista gången”, berättar han för hockeysverige.se och fortsätter: — Det var press. Man är ju så inne i den så kallade bubblan och man var så fokuserad på vad som skulle ske. Kristoffer Starck hade inte räknat med a-lagsspel inför säsongen. Det slutade med att han blev lagets näst bäste poängplockare. Foto: Bildbyrån Osby-killen avrundade sin karriär med tre säsonger i IK Pantern i slutet av 00-talet. 42-åringen är Rögles sjätte bästa poängplockare genom alla tider med 140 mål och 158 målgivande passningar. Då, våren 1997, var han juniorlandslagsman och rookie i Rögles a-lag. – Hade vi förlorat den matchen så hade det nog varit konkurs eller att de hade slagit igen a-lagsverksamheten, det är vad jag har förstått i efterhand, berättar han. IMPORTERNA SVEK Matchen Bergkvist och Starck pratar om är den mot Kristianstad i kvalseriens tionde och sista omgång. Ett år tidigare hade Ängelholms-klubben åkt ur Elitserien och nu slogs man för att stanna kvar i division 1, som andraligan hette i Sverige på den tiden. Hur i hela friden kunde det gå så pass mycket utför så snabbt? – Vi hade gjort en satsning genom att värva en massa finländska spelare, som sedan visade sig inte hålla måttet. Efter halva säsongen kickade de ut sex eller sju stycken tror jag och sen satsade vi på våra egna juniorer, berättar den förre Rögle-forwarden . 1990 ville den belgiske fotbollsspelaren Jean-Marc Bosman byta klubb från RFC Liège i hemlandet till franska USL Dunkerque. De sistnämnda var dock inte beredda att betala vad RFC Liège begärde och Bosman hindrades från att byta klubb. Men spelaren vägrade ge sig och tog fallet hela vägen upp till EG-domstolen som drygt fem år senare gav honom rätt. Jean-Marc Bosman kom att påverka Rögle - sju år efter att han ville byta klubb. Foto : Bildbyrån Bosman-domen kom att rita om övergångskartan totalt och den innebar att spelare kunde byta klubb fritt, utan övergångssumma, när deras kontrakt gått ut. Rögle, som åkt ur Elitserien på våren 1996, såg här en chans att snabbt ta sig tillbaka till finrummet och slog på stort med ett sex finländare och en amerikan. Men ingen av dessa blev någon hit. – De spelarna fick man ju lösa ut mer eller mindre på hösten redan efter ett par månader. Det var en tung bit. Man ville ju ta steget tillbaka snabbt efter att man åkt ur. Det blev ju tyvärr katastrof av det istället, berättar . STJÄRNAN TILLBAKA I KVALSERIEN Man anställde också en ny tränare vid namn och säsongen började bra för topptippade Rögle med två raka segrar mot Olofström och Oskarshamn, men sedan följde fyra raka förluster och vid juluppehållet återfanns Rögle näst sist i tabellen av Division 1 Södra. Det var inte bara underpresterande nyförvärv som spökade. Mats Lööv, en av få rutinerade spelare som fanns kvar, drabbades av en tuff skada. – Hela säsongen var turbulent. Jag fick ett diskbråck i nacken och var borta från september/oktober till...Ja, i princip så gick jag direkt in och spelade i kvalserien sen, berättar han. – Det var skönt att kunna komma tillbaka och slutföra säsongen. Stefan Bergkvist kom in och räddade kvar Rögle. Foto: Bildbyrån Den nye tränaren Hannu Niemi, som vunnit SM-guld med Modo som spelare 1979, fick sparken den 14 oktober och ersattes av juniortränaren Stefan Bergkvist. I samma veva fick även importspelarna lämna och en rad juniorer flyttades upp för att ta deras plats. , och var några av ungtupparna som fick chansen. Andra unga killar som fick chansen var bland andra , och den nuvarande Leksands-tränaren . – Vi hade bra juniorer på den tiden och vi var hjälpta av det, minns Stefan Bergkvist tillbaka nästan 25 år senare. Mikael Gath var med och räddade kvar Rögle 1997. Elva år senare var han med om att ta upp klubben i Elitserien. Foto: Bildbyrån Kristoffer Starck var en stor talang på den tiden, men att a-lagschansen skulle komma så snabbt trodde han inte. – Det hade man inte räknat med innan säsongen drog igång. Men de hade inga alternativ efter att de gjort sig av med de finska spelarna. Det var roligt såklart att få chansen och spela a-lagshockey. "JAG LYCKADES SLÄNGA UT PLOCKEN" Trots de stora förändringarna i truppen och skickliga juniorer lyfte det aldrig för Rögle och 0-6-förlusten borta mot Västervik i vårseriens 13:e omgång den 16 februari 1997 beseglade Rögles öde: Det skulle bli kval för att hålla sig kvar i andraligan. I den första matchen av den tio omgångar långa kvalserien mötte man Kristianstad på bortaplan. Tuffast möjliga inledning då den storsatsande landskapskollegan från division 2 bara förlorat två matcher under hela säsongen. Här kom den då 20-årige målvakten (då Nilsson) att spela en huvudroll vid ställningen 4-4 och tio sekunder kvar. – De hade öppet mål, men jag lyckades slänga ut plocken och ta den i handsken. Jag vet att jag brukar tänka på det, hade de vunnit den matchen hade det blivit helt andra förutsättningar, berättar den nuvarande målvaktstränaren i Rögle om räddningen som fortfarande är ihågkommen hos de med sympatierna hos Rögle. Magnus Wennström är inne på sin 15:e säsong som målvaktstränare för Rögle. Foto: Bildbyrån Efter den nervösa premiären var det som att nervknutarna släppte hos Rögle. Hanhals, Alvesta och Borås besegrades i tur och ordning med 12-0, 3-0 och 4-0. I den femte omgången innan serien vände fick man 1-1 hemma mot division 1-kollegan Olofström. -- Jag kom in i ett stim. Vi var ganska bra som lag, men det var någonstans känslan av att det kom badbollar flygande. Det kändes som att jag hade koll och jag spelade min bästa hockey i den kvalserien vilket var lägligt förstås, berättar Magnus Wennström. LUNDMARK STOR HJÄLTE Wennström fortsatte sitt storspel när serien vände, men i övriga maskineriet började det gå troll och på de tre nästkommande matcherna blev det tre poäng. Noteras bör att det var tvåpoängssystem som gällde på den tiden. Inför den näst sista omgången såg tabelltoppen ut på följande vis. Målskillnad inom parantes. 1. Olofström, 12 poäng (+10) 2. Kristianstad, 11 poäng (+25) --------------------------------------- 3. Rögle, 11 poäng (+17) I den nionde omgången skulle Kristianstad och Olofström mötas. Rögle begav sig till Kungsbacka för att möta den sedan länge avsågade jumbon Hanhals, ett lag man i omgång två besegrade med 12-0. Men i returen blev det värre och mot slutet av matchen låg man under med 6-4. Samtidigt ledde Kristianstad sin match och skulle resultaten stått sig hade det blivit extremt svårt för Rögle att greja kontraktet i avslutningsronden. Detta med tanke på Kristianstads målskillnad plus att Olofström hade Alvesta, som inte hade något att spela för, hemma i den sista omgången. Men Rögle lyckades komma tillbaka och Peter Lundmark smällde in kvitteringen till 6-6. – Hade vi förlorat där så hade det i stort sett varit kört, konstaterar han. I och med poängen i Kungsbacka hade Rögle återtagit andraplatsen och inför den sista matchen mot Kristianstad på hemmaplan hade man allt i egna händer. 1. Kristianstad, 13 poäng (+27) 2. Rögle, 12 poäng (+17) --------------------------------------- 3. Olofström, 12 poäng (+8) Att matchen var av yttersta vikt för Rögle rent sportsligt kan ingen ha tvekat på. Men hur viktig den faktiskt var för föreningens överlevnad var det få som visste om på förhand. Mats Lööv berättar: – Jag visste kanske lite mer om läget än vad många andra gjorde. Jag fick möjligheten att vara med på några möten redan runt jul. Så jag visste att läget var otroligt tufft för hela föreningen. – Det var vinna eller försvinna och hade vi förlorat den matchen så hade man väl fått packa ihop. Det var enorma skulder man hade då. Mats Lööv kom till Rögle 1991 och stannade till 1998 när han slutade som spelare. Foto: Bildbyrån Lyckades du koppla bort den vetskapen till matchen mot Kristianstad? – Det är ju så att när man väl går ut till spel så är det matchen som gäller, man kan inte göra mer än en bra prestation. 3856 åskådare hade letat sig till Ängelholms Ishall inför avgörandet. – Minns jag rätt så var det fullt i hallen och då hade man precis kommit upp i a-laget och tyckte det var rätt fräckt, berättar Kristoffer Starck och fortsätter: – Man var ju ung, men jag kände ändå att det var en speciell match. Det var sista för säsongen och den gällde så pass mycket. Hade vi förlorat så skulle vi trilla ner och då hade man gått från Elitserien året innan rakt ner till division 2. Det är ju ett jävla steg, konstaterar han. Peter Lundmark i kamp framför Håkan Algotsson i Frölundas mål i en match på 90-talet. Foto: Bildbyrån Peter Lundmark var lagkapten det året i Rögle. – Kristianstad hade ju satsat en hel del och hade egentligen inget att förlora. För oss var det jättemycket att tappa med tanke på hur ekonomin och allting var. Hur var känslan inför? – Jag kan bara gå till mig själv, det var att ge järnet. Att verkligen, verkligen göra sitt yttersta för föreningen. – Sen hade jag spelat ganska många såna matcher tidigare, så man hade lite rutin, berättar Peter Lundmark som tidigare i karriären spelat kvalmatcher med Skellefteå, Leksand och Rögle. RUTINERADE TRION DROG ETT TUNGT LASS Trots att 1997 ändå får räknas till modern tid, så har det visat sig vara omöjligt att få tag i matchfakta från avgörandet. Trots konsulterande av böcker och internetsidor så går det inte att fram vilka som gjorde målen och i vilken ordning de föll. Varken tränare Bergkvist eller de intervjuade spelarna som deltog i matchen minns i vilken ordning målen föll. Men den sammantagna bedömningen från författarhåll av berättelserna är att det inte verkar ha blivit någon större dramatik. – Jag tycker att vi gjorde en jävligt bra match, alltså en avgörande match där allt kändes stabilt. Hade vi spelat så där i serien också så hade det varit ett annat resultat. Men det är klart, unga spelare som kommer in måste få tid att utvecklas, berättar Peter Lundmark. Stefan Bergkvist: – Man kommer fasiken inte ihåg, man är så inne i det och det är ju synd att man inte kunde glädjas, det var mer en lättnad när det var över. – Men jag kommer ihåg att vi ägde matchen och var det bättre laget, så mycket kommer jag ihåg, säger han och skrattar. Stefan, hur fick du de här unga och orutinerade killarna att släppa pressen? – Jag kommer inte ihåg, men jag tror att pressen är mindre på de yngre, de tänker inte så mycket, berättar Bergqvist och lägger till att de rutinerade spelarna som Roger Elvenes, Mats Lööv och Peter Lundmark drog ett tungt lass. – Det var en enorm börda som släppte från axlarna. Glädjen var enorm och man slapp vara med om en sådan pinsam grej att ramla ner, säger Peter Lundmark och lägger till: – Jag tror inte att många hade klarat av att göra det idag som Rögle gjorde då. Säsongen 96/97 var Magnus Wennströms första i Rögles a-lag. Foto: Bildbyrån Målvakten Magnus Wennström minns tillbaka: – Det var en elektrisk stämning i arenan med mycket folk. Någonstans var det en fantastisk upplevelse och en lättnad när det väl var klart att vi höll oss kvar. "VAR EN SPELARE MAN SÅG UPP TILL" Olof Erikzon är en ishockeyentreprenör med 18 säsonger inom Rögles operativa ledningsgrupp. Han har koll på i stort sett allt kring Rögle BK. Han berättar att den förre Rögle-spelaren gav Kristianstad en pangstart i matchen med sitt ledningsmål. Mot slutet av den första perioden kvitterade Rögle och efter det drog de ifrån. Peter Lundmark gjorde två av målen i 6-2-vinsten och de övriga gjordes av Mats Lööv, Johan Finnström, Kristoffer Starck och . – Minns jag rätt så hade jag ett mål som gick stolpe in, berättar Starck. Minns du vilket mål? – Nej, absolut inte, och jag har inte grävt djupare i det heller, säger han skrattar. blev poängbäste spelare i Rögle den säsongen och Kristoffer Starck pekar på honom som en viktig anledning till att Rögles ombyggnad mitt under säsongen till slut slutade lyckligt. – Han var en spelare man såg upp till. Han var riktigt duktig på att ta hand om oss yngre. Roger Elvenes är Rögles tredje bäste poängplockare genom tiderna. Foto: Bildbyrån Klubben överlevde och Rögle blev kvar i ettan. Det krävdes dock ett hårt jobb för att få klubbens ekonomi på rätt köl igen. Redan säsongen efter man nästan åkte ur var man tillbaka i kvalspel uppåt och fram tills att man gick upp i elitserien igen 2008 så var man ett ständigt topplag i andraligan. Nu för tiden nämns Rögle som en seriös utmanare till SM-guldet. Vi kommer aldrig få veta svaret, men frågan är om klubben varit i nuvarande läge om inte Magnus Wennström kastat plockhandsken åt rätt håll i Kristianstads Ishall den 5 mars 1997. Eller om inte Peter Lundmark satt kvitteringen mot Hanhals i den näst sista omgången.

Dagen när Rögles existens stod på spel

Månadsvis

Årsvis

Senaste Nytt

Nära sista spetsen: "Vi har inget dåligt kapital"

NHL:s svenska All Star-lag - 1990 till 1999

Klar för AIK: "Jag kommer hit för att vinna"

Färjestad gör klart med OS-forward

HA-profilen klar för tredjeligan