Rönnkvist: Är PWHL bra för SDHL?

Är verkligen bra för svensk hockey? Jag har fått frågan några gånger och jag kan inte se varför det inte skulle vara det. Egentligen är det bra för hockeyn i stort. Den raderar ut gränser. Visserligen med små kautschuksudd åt gången, men ändå. "Ja, men då blir ju sämre." Efter att ha pratat med flera av de svenska spelare som spelat i PWHL de senaste säsongerna är det lätt att förstå att intresset för damhockeyn i Kanada och USA går hand i hand med intresset för hockey i stort. Visst, det är inte ens i närheten av samma pengar som i NHL. Så kommer det med stor sannolikhet att vara under många år framöver. Men att jämföra ligorna är egentligen fel. har över 30 lag och har funnits sedan 1917, medan PWHL startade 2023. Att damspelare kan leva – och kanske till och med leva gott – på sin idrott är ett stort steg i rätt riktning. Egentligen borde det vara en självklarhet. Spelarna lever sin dröm Till saken hör också att ligan på bara några år vuxit till att nästa säsong innehålla tolv lag: Boston, Minnesota, Montréal, New York, Ottawa, Detroit, Hamilton, Las Vegas, San José, Seattle, Toronto och Vancouver. Vad det innebär för klubbarnas ekonomi, löner och konkurrens återstår att se. Både , som blev mästare och dessutom avgjorde finalen för Montréal, och , som spelade i Toronto förra säsongen, vittnar om utsålda arenor mer eller mindre varje hemmamatch. har dessutom fått spela inför ett utsålt Madison Square Garden – alltså inför 18 000 åskådare. Anna Kjellbin, som nu ska inleda sin tredje säsong i PWHL, berättade i en intervju med hockeysverige.se att de svenska spelarna i ligan lever sin dröm. Kommande säsong kommer vi att ha ännu fler svenska spelare i PWHL. Spelare som med sina erfarenheter sedan kommer hem till landslagsläger, camper och längre fram även återvänder till SDHL eller NDHL. Ett fint exempel är att världsmålvakten Emma Söderberg valt att slå sig ner i Stockholm och spela för SDE i SDHL. Maja Nylén-Persson, Anna Kjellbin, och Lina Ljungblom, som alla spelar i PWHL, var dessutom med på landslagslägret i Enköping förra veckan. Kommer få vår första svenska coach Det är spelare som kan dela med sig till unga tjejer och killar av vad som krävs för att nå hela vägen. Att det handlar om lek, höga krav och – ursäkta uttrycket – ett jäkla hårt jobb. Inte bara en dag, utan varje dag. Men också om att det måste finnas utrymme för skratt och återhämtning. Vi ska inte heller vara nonchalanta bara för att vi spelat OS-bronsmatch och förbise att de bästa lagen i världen – och därmed också den bästa utbildningen – fortfarande finns i Kanada och USA. Där är de, åtminstone just nu, ohotade ettor och tvåor. Nästa säsong kommer dessutom att spela i PWHL, och det dröjer nog inte länge innan vi får vår andra svenska coach i ligan. Jag tänker då på Uffe Lundberg. Tidigare har en av Sveriges riktigt stora spelare, Pernilla Winberg, varit assisterande coach i Boston, där spelade. Winberg är i dag assisterande förbundskapten och kan därmed dela med sig av sina erfarenheter från världens bästa damliga. Just det här med erfarenheter, att dela med sig av kunskap, träna rätt, äta rätt och samtidigt ha nära till skratt är saker vi borde trycka ännu mer på i svensk hockey. Vi måste våga ställa krav. Det är inte fult att vilja vinna. Går vi enbart till SDHL finns mycket av det här redan i dag. Hur effektivt lagen tränar jämfört med lagen i PWHL är inte jag rätt person att svara på. Däremot vet jag att coacher i PWHL har tittat en hel del på hur Damkronorna arbetat, både på och vid sidan av isen. Just utbytet mellan nationer och ligor tror jag är en nyckel till framgång för våra landslag och framför allt till en bättre utbildning för våra spelare. Nu utvecklar Svenska Ishockeyförbundet andraligan, NDHL, inför kommande säsong för att skapa tuffare matcher. Tyvärr är NDHL ännu ingen publikmagnet, men initiativet är i mina ögon utmärkt. Nu kommer det att krävas mer än tidigare för att vara ett topplag. Fler spelare kommer få chansen Därför är det också viktigt att exempelvis Wilma Johansson, som tidigare spelat både i Damkronorna och SDHL, väljer att spela i NDHL och dela med sig av sina erfarenheter. Samma sak gäller Matilda af Bjur, Frida Axell och flera andra. Spelare som kan visa unga tjejer runt om i landet vad som krävs för att nå den absoluta toppen. Inom kort kommer med stor sannolikhet flera svenska spelare – , , , , , , Lisa Jönsson, Felicia Frank, Tilde Grillfors och många fler – att få leva sin dröm och bli proffs i världens bästa damhockeyliga, PWHL. Samtidigt tänder det drömmar hos Hanna, Elin, Lykke och många andra tio- och tolvåringar om att en dag få dra på sig tröjan med "Tre Gurra", som Håkan Södergren brukar säga. Sedan är det också upp till er som i dag spelar i PWHL, Damkronorna och SDHL att fortsätta bjuda till och generöst dela med er av de erfarenheter ni samlat på er. Men det är jag övertygad om att inte kommer att vara något som helst problem. Hockeyn på damsidan har tagit enorma kliv de senaste åren. Fortsätt bara att ösa på, så kommer det här att bli riktigt, riktigt bra.

Rönnkvist: Är PWHL bra för SDHL?

Månadsvis

Årsvis

Senaste Nytt

Markström trejdad – mot svensken

Beskedet om Gunler - efter Carolinas kontraktsförslag

Erbjöds inget nytt kontrakt – kan bli kvar i NHL-klubben ändå

Pekas ut som favorit att värva OS-hjälten

Uppgifter: Rasmus Andersson får jättekontrakt