Krönikor

KÅGSTRÖM: Därför är han NHL-säsongens mest fascinerande spelare

Publicerad 21 november 2026 10:00

För sex år sedan förbisågs han både i OHL- och USHL-draften och fem målvakter valdes före honom i NHL-draften för tre år sedan. Nu är Jacob Fowler NHL:s hetaste rookie – i en av ligans mest krävande marknader, skriver Rasmus Kågström.

Superdeal på Hockeysverige Plus: Läs alla våra texter - resten av 2026 - för bara en krona.

Jacob Fowler är NHL-säsongens mest fascinerande spelare.

Inte nödvändigtvis för att han gör de mest spektakulära räddningarna eller bjuder på den typ av målvaktsspel som får publiken att tappa andan. Snarare är det motsatsen. Det fascinerande med Fowler är hur odramatiskt han får det svåra att se ut. Hur han läser spelet, hittar rätt position och alltid tycks ligga ett steg före alla andra, hur han kan stå bakom ett Montréal Canadiens-försvar som stundtals vacklat den här säsongen – och ändå inge en känsla av att situationen är under kontroll.

Det mest fascinerande är emellertid hur snabbt han har gått från att vara ett val i tredjerundan av draften till att bli en av ligans mest betydelsefulla rookies. Montréal valde honom som nummer 69 totalt 2023, där fem målvakter gick före honom. Ingen av de andra målvakterna har spelat i NHL ännu. Ändå är det Fowler som nu håller på att etablera sig som en av säsongens stora utropstecken – och som en högst relevant kandidat till Calder Trophy som delas ut till ligans bästa rookie.

Tog bakvägen till juniorhockeyn

Fowler har fått jobba mot oddsen under stora delar av sin karriär. Som 16-åring förbisågs han i både OHL- och USHL-draften, och fick ta bakvägen in i USHL-laget Youngstown Phantoms via en tryout. Att han dessutom kommer från Florida, långt ifrån de traditionella nordamerikanska hockeymiljöerna, gör vägen till NHL ännu mer anmärkningsvärd.

Att en målvakt kan få ett sådant genomslag är kanske inte så märkligt i sig, men det blir desto mer anmärkningsvärt när man tittar på omständigheterna. Montréal har inte varit något defensivt väloljat maskineri den här säsongen. Tvärtom har Canadiens under säsongsinledningen haft tydliga problem med att begränsa motståndarnas chanser. Efter 23 matcher har laget släppt till 2,59 förväntade mål per match i lika styrka, vilket är den sjätte sämsta noteringen i ligan. Ändå hade man bara släppt in 1,73 faktiska mål per match i lika styrka, vilket är den sjätte bästa noteringen i NHL.

Det är så klart en anmärkningsvärd skillnad – och en stor del av förklaringen stavas Jacob Fowler.

Jacob Fowler.
Jacob Fowler har varit en av hela NHL:s bästa målvakter den här säsongen.

Bara Wallstedt har vassare siffror

Hans förmåga att rädda Montréal den här säsongen är anmärkningsvärd. Fowler tillhör ligans främsta målvakter sett till räddade mål över förväntan, där bara Jesper Wallstedt (19,1), har börjat omnämnas som en tidig favorit till Vezina Trophy, räddat fler mål över förväntan än Fowler (14,2). Då ska man också ha i åtanke att Fowler faktiskt inledde årets säsong i AHL.

Samtidigt berättar siffrorna bara en del av historien. Det som verkligen sticker ut för mig är hur Fowler spelar. Som målvaktsentusiast älskar jag att se honom spela. Hans spel bygger inte på överdrivna rörelser eller spektakulära räddningar; i stället förlitar han sig på sitt exceptionella spelsinne och ser till att vara på rätt plats när skottet kommer. Han suger in puckar i stället för att lämna returer, håller sig lugn när kaos framför mål utbryter och har en förmåga att göra svåra räddningar utan att de egentligen ser särskilt svåra ut.

Det är en spelstil som för tankarna till Carey Price. Det är nästan omöjligt att tankarna inte hamnar där givet alla omständigheter, även om jämförelserna bör hanteras varsamt. Price vet bättre än de flesta vad som krävs för att vara målvakt i tryckkokaren som är Montréal, med allt vad det innebär av förväntningar och granskning. Price har själv lyft fram Fowlers spelförståelse, instinkter och förmåga att spela ett lugnt och positionssäkert målvaktsspel.

Verkar växa med ansvaret

Men Fowler ska inte behöva bli nästa Carey Price. Det räcker gott och väl att bli den första Jacob Fowler. Målvaktspositionen i Montréal innebär en press som få andra positioner i ligan kan mäta sig med och för en 21-åring som dessutom omedelbart jämförs med några av klubbens största målvakter genom tiderna blir utmaningen ännu större.

Ändå har Fowler visat ett lugn som är synnerligen imponerande med tanke på hans ålder och erfarenhet.

Efter den historiska kollapsen mot Winnipeg, där Montréal tappade en fyramålsledning under matchens sista minuter, svarade han upp med ett lugnt och stabilt framträdande mot Toronto. När Maple Leafs kröp närmare i tredje perioden och reducerade till 2–3 via två snabba mål, såg Fowler till att stänga butiken. Än mer imponerande är att lugnet verkar smitta av sig på lagkamraterna.

Lagkaptenen Nick Suzuki har beskrivit Fowler som en spelare med en särskild aura. När Fowler pratar, lyssnar laget. Det säger en hel del om vilket förtroende 21-åringen redan har byggt upp i Montréal. Målvaktspositionen är kanske den mest skoningslösa i hockeyn. Medan en utespelare kan ha en motig, till och med dålig, match utan att det syns, är så inte fallet för en målvakt. En målvakt står ensam med sina misstag och i Montréal granskas varje insats genom en historisk målvaktstradition som få klubbar kan matcha. Att Fowler, vid 21 års ålder, inte bara klarar av det, utan dessutom tycks växa med ansvaret, gör honom ännu mer anmärkningsvärd.

Jacob Fowler får ta emot publikens hyllningar efter en segermatch mot Detroit.
Jacob Fowler får ta emot publikens hyllningar efter en segermatch mot Detroit.
Foto: David Kirouac/Imagn Images/Bildbyrån

Ingen annan rookie betyder mer

Montréal visste vad Fowler gick för när klubben valde honom i draften 2023. Att han skulle kunna hantera pressen och spela med självförtroende var en del av det som gjorde honom attraktiv, men att han så snabbt skulle bli en så central del av lagets prestationer är anmärkningsvärt och fascinerande. Valet i tredjerundan 2023 framstår i dag som ännu ett exempel på hur skickligt Canadiens har lyckats identifiera talang utanför de absoluta topprundorna, där lagets stjärnback Lane Hutson är ett annat lysande exempel på detta.

Det finns förstås mycket hockey kvar att spela. En stark säsongsinledning gör ingen säsong och Calder Trophy-racet avgörs inte i november, men redan nu finns tillräckligt mycket som talar för att Fowler hör hemma i diskussionen om ligans bästa rookies. Fowler har gett Canadiens möjligheten att vinna matcher där prestationen framför honom inte alltid har räckt till och har gjort ett lag med defensiva brister betydligt svårare att besegra.

Ivar Stenberg och Anton Frondell i all ära, men tar man av sig de blågula glasögonen är det inte särskilt svårt att konstatera att ingen annan rookie i ligan än så länge har betytt mer för sitt lag än Jacob Fowler gör för Montréal.